Leksingen som hittat glädjen i Tingsryd: ”Är en jäkla sammanhållning”
Han är uppväxt i en klubb från ett område där alla brinner för hockeyn och har nu flyttat vidare till en annan förening där det fungerar på ett liknande sätt. Leksingen Markus Persson har hittat glädjen i Tingsryd.
– Det är en jäkla sammanhållning här, säger Persson till hockeysverige.se.
MOCKFJÄRD (HOCKEYSVERIGE.SE)
Markus Persson, en av Tingsryds viktigaste spelare i kvalet upp till Hockeyallsvenskan senaste säsongen, har precis som många andra duktiga hockeyspelare Björbo IF som moderklubb. Förutom Markus Persson kommer bland andra även Fredrik Händemark, Martin Grönberg, tidigare NHL-proffset Stefan Bergqvist, Herman Hultgren, Jens Hellgren och Victor Enmalm från den lilla klubben några mil utanför Leksand.
– Jag tror att en viktig anledning till att Björbo får fram många bra hockeyspelare är det här med spontanidrotten. Det finns alltid istider där och jag kommer ihåg då jag själv var yngre så var man och åkte hela dagarna samtidigt som det också oftast finns tid för oss att göra det, säger Markus Persson när hockeysverige.se träffar honom på ett gym i Mockfjärd.
Hur såg eftermiddagarna efter skolan ut för dig då du växte upp?
– Nu gick jag till Leksand strax innan hockeygymnasiet, men jag minns att det var hem och byta om så fort som möjligt efter skolan. Sedan hade man träning med det laget som man var i. Fanns det även tid för allmänhetens åkning så passade man på att vara på den också.
– Man kanske inte kan säga att man bodde vid rinken, men man spenderade väldigt mycket tid där i alla fall. Så fort man hade någon ledig tid var man dit och åkte.
Du är uppväxt här i Mockfjärd, men fanns det konstfruset här?
– Nej, här var det naturis. Annars var det mycket så att man var i Björbo och åkte skridskor. Det är en, en och en halv mil dit så morsan och farsan har fått skjutsat mig den där vändan några gånger, säger Persson med ett skratt.
Markus Persson fick lämna Leksand 2010 efter bara en säsong i A-laget, men det är ingenting som han känner någon stor besvikelse över i dag.
– Det där har jag lämnat bakom mig. Jag fokuserar i stället framåt och på det som är nu. Det jag i dag kan säga om Leksand är att det var tråkigt att man åkte ur och det man kommer ihåg från den tiden är alla fantastiska fans som klubben har.
– Men även Tingsryd, som också är en klassisk klubb, har precis som Leksand också helt fantastiska supportrar.
”TINGSRYDSANDAN GÖR SÅ INGEN FALLER UR RAMEN”
Det har heller aldrig varit riktigt aktuellt för Markus Persson att återvända till Leksand under åren.
– Inte mig veterligen i alla fall och det är heller ingenting som jag har funderat speciellt mycket på. Jag försöker, som sagt var, inte titta bakåt utan ha fokus på här och nu, alltså vad jag kan göra för att bli en bättre hockeyspelare.
Markus Persson hade en brokig karriär efter Leksand med spel i Bofors, Skövde, Mariestad, Stjernen och Hudiksvall innan han till slut landade i Tingsryd 2013.
– Jag hade lite strul med fötterna precis efter Leksandstiden och gjorde tre operationer. Nu har jag fått ordning på det och har inga problem alls med det nu.
Känner du dig bekväm i Tingsryd och har landat i din roll där som hockeyspelare?
– Ja, men det tycker jag. Absolut.
Hur skulle du beskriva miljön som hockeyspelare i Tingsryd?
– Det är lite Leksandsstuk. Tingsryd är inte så stort men alla brinner för hockeyn där och är intresserade. Jag tycker att intresset var stort även fast vi låg i ettan förra säsongen. Det ser man inte minst på publiksnittet. Jag har inga exakta siffror, men jag tror att det var strax under 2000 i snitt som vi låg på. I ettan är det väldigt bra.
– Man ska då komma ihåg att Tingsryd inte är speciellt stort och att det bara bor bara runt 1000 mer människor där jämfört med Mockfjärd.
Förra säsongen hade Tingsryd inte mindre än åtta egna produkter och det här tycker Markus Persson har betytt mycket för klubben och lagsammanhållningen.
– Man har hockeygymnasium i Tingsryd och spelade förra säsongen i J20 SuperElit. Man har bra tränare, ledare och organisation kring lagen som gör att det kommer upp så pass många bra spelare.
– Jag tror att några av dom gamla spelarna är kvar som ledare i klubben. Bland annat är Larry Pilut, som vi har som tränare i A-laget, involverad i hockeygymnasiet och med på alla deras morgonpass.
Hur viktigt tror du det här med så många egna produkter var för Tingsryds avancemang till Hockeyallsvenskan i våras?
– Nu hade vi dessutom i stort sett samma trupp som säsongen dessförinnan då vi föll på målsnöret i kvalserien.
– Jag tror absolut det är positivt. Vi var en väldigt tajt grupp och jag tror att det gjorde att vi kunde ställa höga krav på varandra utan att det blir någonting negativt av det. Jag tror att det var någonting bra och något som gjorde att vi tog klivet upp.
– Det blir en jäkla sammanhållning när det är många som är från Tingsryd och verkligen brinner för klubben. Dom inplanterar den här känslan i dom nya spelarna som kommer och skapar något som man kan kalla för en Tingsrydsanda. Det accepteras inte att någon faller ur ramen.
ÅTERFÖRENAS MED SUNDQVIST
Tingsryd gör en väldigt stark kvalserie och slutar tvåa efter AIK. För Tingsryds del blev det klart med spel i Hockeyallsvenskan redan efter den näst sista omgången då man förlorade efter straffar mot just mot AIK på Hovet.
– Det var väldigt häftigt. Man lever i en bubbla under den där tiden, men när det verkligen blev klart att vi var klara mot AIK måste vara mitt bästa minne från mina säsonger i Tingsryd. Vi behövde en poäng och kryssade så matchen gick till straffar (Markus Persson gjorde ett mål). Det var mycket supportrar med upp till Hovet så det var en jäkla stämning där och det blev firande redan inne på Hovet.
– Sedan hade vi Sundsvall hemma i sista matchen och det var också en rolig upplevelse. Det var i stort sett fullsatt och vi fick verkligen fira avancemanget. Det är någonting man kommer att ta med sig, säger Persson med ett stort leende.
Är det höjdpunkten i din karriär så här långt?
– Ja, det får man väl säga. Sedan finns det säkert flera små höjdpunkter man kan plocka fram, men att få gå upp med ett lag är ändå det största. Det är så att man slits mellan hopp och förtvivlan. Ena dagen, om man åker på en torsk, är du nästan uträknad. Vinner du nästa match är du med igen. Så det blir en jäkla glädje när man klarar det, men det är svårt att förklara…i all fall är det än jäkla härlig upplevelse.
Inför avancemanget till Hockeyallsvenskan valde Tingsryd och tränaren, den rutinerade Martin Karlsson, att gå skilda vägar. In kom istället Magnus Sundqvist som tränade Stjernen då Markus Persson spelade där.
– Hur jag reagerade på det? Klart att det är tråkigt, men samtidigt kanske det är både roligt och bra att få in något nytt.
Vad vet du om Magnus Sundqvist?
– Jag har haft honom som tränare i Stjernen och jag tycker att han är en bra tränare. Sedan kanske jag inte ska avslöja för mycket om honom, skrattar Markus Persson och fortsätter:
– Jag gillade Magnus som tränare. Vi hade en ganska bra säsong där och åkte ur i kvartsfinalen mot Vålerengen, som sedan gick till final och tampades om guldet.
Var du involverad i att han kom till Tingsryd?
– Det tror jag inte, utan det var sporten som skötte den biten. Sedan kollar man väl alltid referenser hos vissa personer runt om och visst frågade man även mig.
Det kommer antagligen bli en ganska tuff säsong för Tingsryd som nykomling. Vilka förväntningar och förhoppningar har du på den kommande säsongen?
– Det är en tuff och jämn serie samtidigt som det inte finns några dåliga lag i den. Att sträva efter att bli bättre för varje dag tror jag kommer bli det viktiga både för mig personligen och oss som lag, att aldrig vara nöjda, avslutar Markus Persson.
Den här artikeln handlar om: