Längtan efter dottern fick honom att lämna allsvenskan: ”Inte bra för mig, min dotter eller hockeyn”

Från produktiv spjutspets i Hockeyallsvenskan till en mer defensivt lagd center i Hockeyettan. Den annorlunda resan har Jonas Westerling gjort sedan förra säsongen. Hockeysverige.se åkte till Södertälje inför kvällens kvalseriestart för att träffa 33-åringen som valt att prioritera familjelivet framför hockeykarriären.
– Det var inte bra för mig, min dotter eller hockeyn. Det fungerade helt enkelt inte för mig att spela på en hög nivå, säger han om sista säsongen i Mora.

SÖDERTÄLJE (HOCKEYSVERIGE.SE)
I kväll skulle Jonas Westerling ha kunnat kliva in i det avgörande kvalseriederbyt mellan Mora och Leksand, ett möte som avgör vilket av rivallagen i Dalarna som får fortsätta kvala mot SHL. I stället kliver den spelskicklige 33-åringen in i ett helt annat kval när Södertälje SK inleder sin jakt på en återkomst till Hockeyallsvenskan med att möta Troja-Ljungby på bortais.

Efter att ha gjort 70 poäng på de två senaste allsvenska säsongerna lämnade Westerling nämligen tryggheten hemma i Mora och klev ned i Hockeyettan för spel i degraderade SSK. Anledningen till det: en sprallig liten tjej i veterancenterns famn.
– Att jag valde bort Mora för Södertälje var på grund av Vira, säger Jonas Westerling när hockeysverige.se träffar honom och den glada dottern på Mollys restaurang i Scaniarinken.
– Min dåvarande sambo och jag bodde vi tillsammans i Mora första året jag var där. Sedan föddes Vira och hennes mamma var mammaledig då, men tredje året började hon jobba i Västerås och vår dotter började på dagis där. Då blev det väldigt mycket pendling. Spelar man i Hockeyallsvenskan där det är mycket matcher och många resor så är det svårt att få till det där på ett bra sätt. Jag åkte ner till Västerås, vilket tar tre timmar och sedan pendlade jag hem igen tre timmar bara för att kunna åka dit några timmar och hälsa, som det nu blev många gånger. Det var inte bra för mig, min dotter eller hockeyn. Det fungerade helt enkelt inte för mig att spela på en hög nivå.

Påverkade just resandet i Hockeyallsvenskan ditt val mycket?
– Egentligen inte. Det var mer att komma närmare och nu är det bara en timme bort till Västerås eftersom det är motorväg härifrån till dit. Skulle hon bli sjuk nu skulle jag kunna hämta min dotter på förskolan och ta hem henne. Det kunde jag inte då jag bodde i Mora.
– Samtidigt kan jag då avlasta hennes mamma lite. Hon har verkligen gjort ett hästjobb under dom här åren och varit mycket ensam med vår dotter.

”JAG ÄR MER ENSAM HÄR”

Jonas Westerling har tidigare bott i Stockholm under den tiden han spelade i AIK mellan åren 2005 och 2010. Någon större kontrast mellan att bo där, i Södertälje eller hemma i Mora känner han inte direkt.
– Man tränar hockey och sedan är jag mest hemma. Jag är inte den som ränner ute på dagarna och tittar i affärer. Det är inget som jag är så intresserad av. Klart att det är trafiken som är lite värre här nere. Det är ingen hit, men annars det är bra på båda ställena. Mora är mitt hem och där trivs jag bra, men jag trivs bra i Stockholm också.

Vad saknar du mest från Mora?
– Mina nära och kära. Jag har min familj där uppe, mamma, pappa, min bror och en massa kompisar.
– När man blir äldre tycker man det är ganska skönt att åka hem till sina föräldrar, käka middag och hälsa på dom då och då, kolla lite hockey och så vidare. Det saknar jag nog eftersom att jag är mer ensam här.
– Här bor laget lite mer utspritt. Det är några som bor här i Södertälje, men det är också många som bor inne i Stockholm. Det är inte samma umgängesnivå här som det är i Mora om ni förstår hur jag menar.

Det har varit Vasaloppet i Mora nyligen, är du en av alla som går upp och ser starten på TV?
– Givetvis! Det har blivit lite av en tradition att man går upp, sätter på lite kaffe och sätter sig i soffan och myser, säger Westerling med ett leende på läpparna.

Det är inte heller omöjligt att vi kommer få se honom i ”Fäders spår” framöver.
– Man blir väl tvungen att åka Vasaloppet någon gång, men jag har inget planerat ännu i alla fall.

Foto: Ronnie Rönnkvist

”HOCKEYN I SIG ÄR VÄLDIGT ANNORLUNDA”

Den här säsongen har inneburit att Jonas Westerling har fått prova på division 1-hockey på allvar. Efter alla år i Hockeyallsvenskan har det blivit besök i mindre glamourösa hallar som Åkers ishall, Sätra Idrottsplats, Vilundahallen.
– Det är fortfarande bara ishockey och att åka till dom ställena har jag absolut inga problem med. Däremot är hockeyn i sig väldigt annorlunda. Det har varit en stor omställning och något som jag inte trodde det skulle vara en så stor skillnad på, men det har varit lärorikt det också.

Vad är det tuffaste biten i omställningen?
– Ju högre upp man spelar desto mer behöver man använda huvudet. Jag menar att SHL och Hockeyallsvenskan är ett steg till när det gäller det taktiska. Det är mer struktur och du har lite mer koll på vad som händer på isen i Hockeyallsvenskan, eller man kanske kan säga att jag är lite mer van med den hockeyn.
– Här kan det komma gubbar lite här och var och hur som helst som man själv tycker inte ska vara där.

Är inte det en häftig utmaning också?
– Jo, så är det, men det har varit svårt många gånger också. Samtidigt är det grejer som jag absolut ska klara av, men det är en väldigt stor skillnad.

Du som veteran i laget…
– Ja, jag är ju det (skratt)

… vilken roll har du fått tagit då det varit lite svajigt för SSK resultatmässigt i slutet av säsongen?
– Jag har tagit en mer defensiv roll i Södertälje än vad jag hade i Mora. Där var jag en mer utpräglad spelare framåt. Här har man yngre och väldigt offensivt skickliga spelare. Då får jag ta lite mer ansvar bakåt och, om man säger, stadga upp lite grann, svarar Westerling som gjorde 33 poäng (5+28) på 32 matcher i grundserien.
– Dessutom spelar jag mycket boxplay här vilket jag inte gjort speciellt mycket i Hockeyallsvenskan. Så jag har definitivt tagit ett steg nedåt i banan.

Och din roll vid sidan av isen?
– Jag försöker vara lugn och peppa grabbarna. Framför allt försöker jag få oss att vi inte ska stressa upp oss och bli nervösa. Jag har spelat många sådana här matcher och det är ingenting jag blir jätteskraj för.
– Sedan försöker jag göra rätt saker. I Mora var jag offensiv och vågade kanske göra lite mer saker. Här får man köra lite mer ”safe”. Det skulle inte se något bra ut om jag åker tunt och tappar puckar på fel ställen och gör lite misstag.

Mats Waltin. Foto: Ronnie Rönnkvist

”MATS ÄR ABSOLUT RÄTT MAN PÅ RÄTT PLATS”

Södertälje har den här säsongen haft ett av seriesystemets mest erfarna tränarpar i Mats Waltin och Martin Karlsson. Två killar som till och med spelade flera VM-turneringar tillsammans på 1970-talet.
– Jag sa redan från första början att Mats absolut är rätt man på rätt plats för det här laget om vi skulle ta oss framåt. Han är väldigt rak, ärlig, noga med att vi ska göra rätt saker där ute och vet vad som krävs.

Många trodde att Södertälje skulle ta direktplatsen till kvalserien, men nu blev det Västervik i stället. Ett lag som imponerat på Jonas Westerling.
– Västervik var mycket bättre än oss och förtjänade den platsen. Vi var inte ens nära dom. Det får vi bara acceptera och hoppas att vi kan bjuda på bättre motstånd i kvalserien.

Vad gjorde Västervik bättre än Södertälje?
– Allting egentligen. Vi vann här hemma, men ska vi vara ärliga så var dom det bra mycket bättre laget under 40 minuter. Där nere var det sedan en kross. Vi var inte med alls.

Nu har ni ändå trasslat er vidare till kvalserien, vilka förväntningar har du på den?
– Det ska bli jättekul. Nu när det blev att vi fick ta den här vägen så tror jag att den var bättre för oss än att vi skulle komma etta.
– Vi har inte spelat så många matcher under säsongen som varit tajta. Nu klarade vi det här, men hade vi inte klarat det hade det såklart inte varit något bra. Nu fick vi ändå dom här matcherna och sattes under press. Vi torskade borta och var tvingade till att vinna hemma och klarade av det. Vi vet verkligen vad som gäller nu när vi kliver in i kvalserien.

Är det Sundsvall och Asplöven som du ser som era tuffaste konkurrenter i kvalet?
– Ja, men också Västervik. Oss tre bakom får vi se som outsiders, avslutar Jonas Westerling.