Han har klivit fram som räddaren i AIK:s nöd

Han inledde säsongen som reservmålvakt, men en skada på stjärnkeepern Johannes Jönsson har gjort att rampljuset landat på Erik Källgren. Nu ligger ett stort ansvar på honom att föra AIK mot den allsvensk finalplats.
– Jag håller på med hockey för att få spela och vill inte stå vid sidan, säger Källgren till hockeysverige.se.

JOHANNESHOV (HOCKEYSVERIGE.SE)
Omständigheterna har förändrats snabbt för AIK-målvakten Erik Källgren. Han inledde säsongen som tvåa bakom rutinerade Johannes Jönsson, men när den sistnämnde skadade sig blev 22-åringen från Lidingö den som tog över förstaspaden.

Källgren har utfört sin uppgift med den äran och har varit en viktig nyckel till att AIK i dag är ett topplag i Hockeyallsvenskan. Efter elva matcher har han en räddningsprocent på 91,9.
– Det har varit lärorikt att jobba tillsammans med Johannes. Samtidigt är han en väldigt duktig målvakt som är rutinerad, har spelat i SHL och visat att han är en av våra bättre målvakter här i Sverige. Det har varit både roligt och lärorikt att följa och surra med honom på och vid sidan av träningarna. Vi har blivit ett väldigt bra team och hjälps åt att peta i detaljer. Det har fungerat riktigt bra, berättar Erik Källgren då hockeysverige.se träffar honom på Hovet i Stockholm.

Någon direkt press över att vara förstamålvakt och med ansvaret som det innebär känner inte 22-åringen.
– Jag spelade även mycket förra säsongen, nästan 30 matcher, så det är inget nytt för mig att spela på den här nivån. Från den ena dagen till den andra spelade jag nästan ingenting alls till att spela allt. Det är kul och jag håller på med hockey för att få spela och vill inte stå vid sidan.

Är Johannes Jönsson given etta då han kommer tillbaka eller hur tänker du själv framåt?
– Jag har ingen aning, säger AIK-målvakten med ett leende och fortsätter:
– Jag vet inte när han kommer tillbaka eller vad som händer då. Till att börja med ska jag göra det så bra som möjligt nu och jag försöker verkligen, nu låter det klyschigt, ta dag för dag och inte tänka för långt framåt. Jag vill göra jobbet varje dag och vinna så många matcher som möjligt.

”VILL INTE BO HOS MORSAN OCH FARSAN”

Erik Källgren fostrades i Lidingö HC. Efter spel i diverse stockholmsklubbar hamnade han 2012 i Linköping innan han gick vidare till Oskarshamn och senare AIK.
– Det kändes som ett jättebra beslut för mig och inget snack om saken då jag fick chansen att gå på hockeygymnasiet i Linköping. Självklart var det ett stort steg för mig att flytta. Jag trodde kanske att det inte skulle vara några problem, men jag hade mina tuffa perioder i början.
– Jag kom ändå in i det ganska snabbt och jag hade tre jättefina år där med ett jättefint hockeygymnasium. Dessutom hade jag en väldigt bra målvaktstränare i Nizze Landén. Där växte jag mycket som person och hockeyspelare.

Hade du chansen att gå på något hockeygymnasium i Stockholm?
– Jag hade ingen av stockholmsklubbarna som alternativ. Det jag ville hela tiden var att komma till Linköping.

Varför?
– Dels för att en bra kompis till mig, Jakob Forsbacka Karlsson, gått där samtidigt som jag bara hade hört bra saker om deras hockeygymnasium sedan tidigare.
– Jag ville ifrån Stockholm och inte bo hos morsan och farsan för att pendla till någon klubb här i stan. Nu hade jag inte det alternativet heller, men jag kände att Linköping skulle vara en bra lösning. Det var dessutom en fin gemenskap där så det kunde inte ha blivit bättre.

Nizze Landén. Foto: Bildbyrån/Joel Marklund

TACKAR MÅLVAKTSTRÄNAREN FÖR FÖRTROENDET

Nizze Landén, som numera jobbar på Svenska ishockeyförbundet och är målvaktstränare för Juniorkronorna, är ett namn som Källgren återkommer till.
– Han har betytt och betyder mycket för min karriär och utveckling. Jag ser inte honom enbart som en målvaktstränare utan vi är även bra vänner. Jag har honom att tacka jättemycket för min utveckling och det var han som såg till att jag hamnade i Linköping.

Kände du honom innan tiden i Linköping?
– Nej, men det var han som skötte rekryteringen. Jag var ner till Linköping för att träffa honom och fick då en jättebra känsla. Sedan var det bara från min sida en väntan för att se vad Linköping skulle säga. När han ringde och sa att Linköping ville ha mig kändes det jättebra.

Det gick bra för Erik Källgren både i J18 och J20. Trots det fick han inte chansen i SHL med Linköping.
– Jag skrev ett A-lagskontrakt med Linköping men blev skickad till Oskarshamn två säsonger. Jag kände samtidigt att jag inte var redo för att spela i SHL då.
– Visst, jag fick inte chansen, men den ska man förtjäna också. Nu valde Linköping att gå på andra målvakter och det får jag respektera. Jag tror ändå inte att jag hade varit redo för SHL eftersom jag var så pass ung. Det var ett bra steg för mig då att hamna i Hockeyallsvenskan.

Källgren känner sig idag mer redo för att ta klivet in i SHL om chansen ges.
– Jag känner mig mer och mer redo för det. Jag vill skynda långsamt, men jag känner mig absolut redo för att testa mig uppåt. Man ska ändå med att börja göra ett bra jobb där man är. Klart att mitt mål är att spela i SHL, men det gäller också vara mogen för det eftersom jag vill spela och inte bara sitta av en säsong på bänken.
– Hockeyallsvenskan är en jättebra liga för alla yngre spelare att utvecklas i och där få en större roll än vad man kanske får i SHL. Många som gått från Hockeyallsvenskan till SHL har visat att dom gjort det bra. Både målvakter och utespelare går direkt in och producerar bra i SHL.

”JAG BLEV LITE MER ENSAM UTANFÖR ISEN”

Erik Källgren spelade två säsonger under Fredrik Söderström i Oskarshamn. Här tog han också stora kliv framåt i sin utveckling.
– Det var roliga år och mina första säsonger på seniornivå vilket var ett steg upp från J20. Jag var ganska ung då jag kom upp i Oskarshamn. Det var ganska stor skillnad att gå från gemenskapen i J20 där alla var lika gamla till att jag då helt plötsligt var yngst i laget. Många av killarna i laget hade familj som dom åkte hem till direkt.
– Jag blev lite mer ensam utanför isen än vad jag hade varit tidigare. Det blev ett stort hopp för mig från att vara delaktig i en gemenskap till att jag kände mig lite ensam.

Hur hanterade du det?
– Klart att det var tufft, men jag var mycket på hallen och körde extra. Andra säsongen i Oskarshamn kom det in några yngre spelare, Fredrik Forsberg, Simon Norberg och så vidare. Då blev vi ett skönt gäng och vi tränade mycket. Det blev verkligen en träningssäsong.

Foto: Bildbyrån/Dennis Ylikangas

Nu går Erik Källgren alltså in på sin andra säsong med AIK.
– Det som lockade med AIK var att det kändes som att det var lite högre krav här och att det finns en ambition varje säsong att gå upp. AIK är inte nöjda med att spela i Hockeyallsvenskan utan är en klubb som vill uppåt i seriesystemet, vilket kändes väldigt lockande för mig.
– Det känns också som AIK är en klubb där du har en större press på dig från fans. För mig har det också varit ett lite större steg för mig att ta att gå från Oskarshamn till AIK just med tanke på det här med press från fans och bevakningen från media. Sedan är det inget minus att jag nu har närmare hem till familjen.

Nu är det dessutom AIK och Oskarshamn som toppar Hockeyallsvenskan.
– Det är kul för staden och klubben att dom är med där uppe och tampas. Jag vet hur mycket laget betyder för Oskarshamn. När vi senast möttes där nere hade dom ett jättebra publikstöd.

Erik, vad talar för att det blir AIK som spelar i SHL nästa säsong?
– Vår gemenskap i truppen och bredden vi har den här säsongen. Just nu har vi mycket skador, men vi visar att vi ändå kan vara med och tampas och vinna mycket matcher. Nu är dom skadade spelarna snart tillbaka och då kommer vi få ett ännu mer slagkraftigt lag.
– Vi har en jäkla bra känsla samtidigt som det är en lugn och harmonisk grupp som inte stressar upp sig när vi ligger under eller förlorar någon match.