Vill hitta glädjen i AIK – efter mardrömssäsongen: ”Var ganska mycket ångest”
Han var med om karriärens tuffaste motgång när Karlskrona åkte ur SHL. Nu hoppas Johannes Jönsson på en nytändning i AIK – efter en säsong i KHK han själv beskriver som ett mörker.
– Vi var inte trygga någonstans. Det var ständigt något som var fel, säger han till hockeysverige.se.
SOLNA (HOCKEYSVERIGE.SE)
Johannes Jönsson var den målvakt som skulle hålla Karlskrona kvar i SHL förra säsongen. I stället för en framgång blev säsongen en av hans tuffaste i karriären. Inte så mycket för hans eget spel som var klart godkänt. Utan för att Karlskrona fick lämna högsta serien efter att Timrå vunnit över blekingarna i kvalet. Men framförallt tog allt som hände kring laget med ekonomi, avstängd sportchef, VD som slutar och olika intriger spelglädjen ur 29-åringen från Kalmar.
– När jag tittar tillbaka på säsongen så skulle jag säga att det var ganska mycket ångest, berättar Johannes Jönsson med ett litet leende trots allt när vi ses för en intervju efter hans träning med AIK på Ulriksdals IP i Solna.
– Det fanns många delar av den säsongen, vilket det alltid gör, men det slutade på ett så himla tråkigt sätt och det tar över hela säsongen. Det var många grejer som var riktigt roliga, bra och häftiga, men allting faller in i ett mörker…
Den mörkaste stunden på säsongen var givetvis förlusten mot Timrå i Direktkvalet.
– Vad som hände? Säg det. Jag försöker förtränga det så mycket jag kan.
Ni verkade inte speciellt trygga i spelet mot Timrå även om ni ledde med 3-1 i matcher.
– Nej, det var vi inte. Det var vi egentligen inte under hela säsongen. Vi var inte trygga någonstans. Det var ständigt något som var fel, saker vi pratade om att ”det här är fel”. Vi var aldrig nöjda med någonting.
Tänker du kring laget eller klubben då?
– Allting. Det var en blandning. Det här har jag insett nu i efterhand. När jag var i det var det mest att ”Vi måste spela bättre”. Men när jag ser tillbaka på det nu så ser jag att det var fel på så många ställen. Det är ingen jätteskräll, när man ser tillbaka på det, att det blev som det blev.
Spelare säger ofta att man inte påverkas av turbulensen som inte rör själva laget, hur påverkades du och laget av allt som skedde i Karlskrona?
– Det är inte enskilda händelser som gör att det är jobbigt för oss spelare. Just när det hänt påverkas man inte så mycket. Det är mer övergripande när man ser tillbaka på säsongen. Klart att grejer tillsammans påverkade.
– Någon månad släpade det efter med pensioner, men det var inte det som gjorde att vi förlorade. Det tillsammans med allt annat utgjorde ett stort orosmoment. Det var, precis som du säger, inte någon trygghet i någonting egentligen.
Det blev inte heller den bästa stämningen i laget när det var turbulens i klubben.
– Den var också tryckt. Ju längre säsongen gick desto sämre blev den. Vi försökte, det måste man ändå ge det. Vi tog in hjälp och försökte jobba ganska mycket med skallarna.
– Dessutom hade vi mycket samlingar och gjorde också ett allvarligt försök, men det kan ha varit för sent. Som jag ser det var det så himla mycket grejer på gång hela tiden. Det var fel på det ena och fel på det andra, förluster hit och förluster dit. Jag tror att det blev för mycket för alla och jag tror inte det är någon som kommer titta tillbaka på den säsongen och ha några goda minnen från den.
Johannes Jönsson spelade 42 av lagets matcher och slutade på 90.3 i räddningsprocent.
– Det var en häftig start och häftigt att vara förstamålvakt i SHL. Det var ju en dröm. I mångt och mycket gick det bra och det var inte ”Shit, vad jag var dålig”. Absolut inte. Tvärtom, jag tycker jättemycket gick bra.
– Jag tog stora kliv, fick känna på hetluften i SHL och spelade i stort sett varje match. Det var roligt på det sättet. Det var också många mål som jag själv satt upp som jag nådde, men sedan är det slutet… Det är som en mörk dimma. Det går verkligen inte att komma undan det.
Utvecklades du ändå som målvakt då du fick chansen som första målvakt i SHL?
– Ja, himmel… Absolut. Det var jättemånga positiva delar i det såklart. Många bra matcher och så vidare.
Det var inte självklart att Johannes Jönsson skulle lämna Karlskrona efter säsongen. Klubben och 29-åringen hade en dialog om en fortsättning.
– Vi pratade såklart om alla möjligheter. Marknaden låg öppen eftersom vi åkte ur. Så kändes det, att jag kunde titta mig omkring ordentligt. Det var Karlskrona med på också ”Klart du ska se vad som händer i SHL och vad som är bäst för dig”. Vi hade snack länge.
Varför föll valet tillslut på AIK?
– Ja du… Det är en bra fråga, men det blir mycket tillfälligheter. Det blir också mycket man väger in i sina beslut. I mångt och mycket gick jag mycket på en bra hockey. Att få spela i ett lag som har ambitioner. Det gör mycket.
Påverkades du av klubbmärket, traditionen och historien som klubben har?
– Inte så mycket i själva valet av lag. Det var mycket ”vilket lag passar mig och vart kan jag göra skillnad”.
– Däremot känns det annorlunda då jag kommer hit och få dra på mig tröjan. Jag har spelat mycket i nykomlingar, både i Hockeyallsvenskan och SHL. Att få dra på sig AIK-tröjan, när jag tittar tillbaka på min karriär kommer jag vara nöjd över att ha gjort det, vilket jag känner redan nu. Men det var inget i beslutet där jag kände att det finns en tradition. Det var mer ”vad kan passa mig bra, vart kan jag spela bra och få alla pusselbitar på plats”, säger Johannes Jönsson som inte ser Hockeyallsvenskan som något nedköp.
– Nej, det gör jag faktiskt inte. Jag har sedan tidigare väldigt goda minnen från Hockeyallsvenskan. Det är en riktigt bra serie och det skiljer så väldigt lite. Speciellt på målvaktssidan. Det kanske låter som något man säger när man precis har hoppat ner, men jag känner verkligen så och inte alls som något nedköp hockeymässigt.
Under sommaren dök också ett rykte upp, att Johannes Jönsson skulle bryta kontraktet med AIK för att spela med Brynäs i SHL. När vi nämner det skrattar smålänningen lite lätt och skakar på huvudet.
– Jag vet faktiskt inte riktigt vad som hände där…
Var du själv inblandad?
– Nej, jag var inte inblandad. Jag fick höra att han (Joacim Eriksson) blev skadad och att det fanns en chans att Brynäs skulle kontakta mig, men jag hörde ingenting.
– Jag vaknade upp en dag och hade haft telefonen avstängd under natten. När jag slog på den hade jag ett gäng missade samtal och undrade vad som var på gång (skratt). Det klarade upp sig ganska snabbt och jag pratade med (Anders) Gozzi, (Tomas) Mitell och målvaktstränaren (Robin Danielsson) så det var lugna puckar ganska snabbt.
Hur har du upplevt första tiden i din nya klubb?
– Det är mycket nytt när man flyttar. Mycket att komma in i, rutiner men även gruppmässigt. Var passar jag in och vad kan jag bidra med? Det är ett känt faktum när man kommer som ny att man tar en lite tillbakadragen roll. Också jag gör det.
– Jag tycker om att vara lite i bakgrunden till en början för att se vart jag passar in någonstans. Allt är givetvis inte bra hela tiden utan det är en process, men känslan av att det kommer bli bra finns ju. Jag känner att jag passar in här och att det kommer bli riktigt bra.
Du är från Kalmar, hur har det varit att då bosätta sig mitt i Stockholms innerstad?
– Nu har jag varit runt lite, men jag har ändå varit sugen på att testa på att bo i Stockholm. Jag har kompisar som bor här uppe och som jag har hälsat på. Då har jag alltid tyckt att det är lite spännande.
– Jag känner absolut inte att det är för stort för mig. Det är snarare roligt och jag tror det finns väldigt mycket, nästan för mycket så här i början, att göra. Att bo i Stockholm är någonting jag vill ha gjort. Även om det kan vara jobbigt att flytta runt som jag har gjort har jag ändå fått testa på Uppsala, Örebro, Stockholm, Norrköping, Tingsryd… Det är roligt även om det är både en positiv och negativ bit av hockeyn. Det är ju inte så kul att känna sig rotlös heller för det kan lätt bli så.
Vilka förväntningar och krav har du på dig själv och säsongen?
– Jag känner dåligt med krav just nu. Jag är så sugen på att spela för det är så kul och för att vinna. Det är mina största mål den här säsongen. Det var mycket mörkt förra säsongen och tråkigt till stora delar.
– Nu vill jag ha det lite kul och känna att det är kul att spela hockey. Man behöver inte gå till jobbet och ha ångest utan man kan ha kul och man kan vinna. Är det något jag verkligen vill göra till 100 procent så är det att vinna. Bara det (skratt). Allt blir så mycket lättare om man vinner, avslutar Johannes Jönsson.
Den här artikeln handlar om: