”Slå ur underläge passar Sverige perfekt” – sicket dravel!

Slår man ur underläge om en hel nation anser att man är kommer vinna just för att man slår ur underläge? Och slår Sverige alltid bäst ur underläge? Är det just underläget som är det perfekta läget för Sverige? Idag tar vi oss an det – som ni kommer notera – urbota löjliga i att hävda att man slår bäst ur underläge.

En ständigt återkommande devis, som jag missade helt när jag gick igenom svenska sportmediamyter häromveckan, är att det passar Sverige perfekt att slå ur underläge.
Att det på något märkligt sätt skulle vara så att svenska spelare blir lite, lite bättre… kan ge några procent mer… så fort de inte anses vara favoriter av… ja, vem det nu är som bestämmer att de inte är favoriter.

För det första. Om det nu är så att det passar Sverige bäst att slå ur underläge och att man därför kommer slå Ryssland – enligt i princip alla som har något att säga om den här matchen och sitter på ett svenskt pass – hur ska spelarna lyckas uppfatta att de inte är favoriter att vinna matchen?

Överallt de väljer att läsa svenska texter om den här matchen, så är de ju tippade att vinna. För att Ryssland passar perfekt. Eftersom man inte är favoriter. Därför kommer vinna, vilket i sin tur gör att man är favorittippade och inte längre slår ur underläge.

Jag vore tacksam om någon kan förklara för mig hur det funkar rent mentalt, eftersom jag inte varit toppidrottare ännu.
Men i min bok kan man ge 100 procent. Det är ungefär den nivån man borde ge i en kvartsfinal i ett VM, får jag för mig.
Varför kan just Sverige ge några procent mer än hundra så fort de inte är favorittippade?

Eller är det tvärtom? Det vore mer rimligt eftersom det inte känns realistiskt att kunna ge mer än 100 procent.
Att just Sverige normalt sett bara kan ge 95 procent som max förutsatt att de är favorittippade. Medan de behöver vara nederlagstippade för att känna att de kan ge 100 procent?
Är svenskar handikappade gentemot övriga nationer? Har någon i så fall tagit på sig att utreda vad det är som är fel med svenskar?

* * *

Om vi ska se lite mer brett på det här med ”Sverige slår bäst ur underläge”, som är så populärt att säga.

Ifjol vann Sverige mot Vitryssland i kvarten. Som favoriter.
Ifjol förlorade Sverige semin mot Ryssland som icke-favoriter.
2013 vann man kvarten mot Kanada som underdog, slog sedan Finland och Schweiz som favoriter i semi och final.
2012 förlorade man kvarten mot Tjeckien som favoriter.
2011 slog man Tyskland i kvarten som favoriter, vann mot Tjeckien som underdog i semin och förlorade mot Finland i finalen som favoriter.
2010 slog man Danmark som favoriter i kvarten, förlorade en 50-50-match mot Tjeckien i semin.
2009 slog man Tjeckien som favorit i kvarten, man förlorade mot Kanada som underdog i semin
2008 slog man Tjeckien i en 50-50-kvart, förlorade som underdog mot Kanada i semin.
2007 slog man Slovakien som favorit i kvarten, förlorade som underdog mot Kanada i semin
2006 slog man USA i kvarten som favorit, slog Kanada i semin som underdog och slog Tjeckien i final som favorit
2005 slog man Schweiz som favoriter i kvarten och föll mot Tjeckien som favoriter i semin

Tio års VM-slutspel presenterat. Hur ser det ut summerat? Hur ofta vinner Sverige när man är favoriter och hur ofta vinner man som underdog?

Man har 9-4 i slutspelsmatcher där man är favoriter. Man har 3-4 där man slår ur underläge.
Det passar alltså Sverige bäst (absolut inte perfekt) att vara favoriter i en slutspelsserie i VM. Då vinner de bra mycket oftare än de förlorar.
Man förlorar däremot fler matcher än de vinner när de slår ur underläge, vilket per definition borde innebära att det är väldigt långt ifrån att passa perfekt.

Mot Ryssland har man, oavsett gruppspel eller slutspel, varit underdog i de åtta senaste VM-matcherna man mötts. Man har inte vunnit en enda.
Hur är det att passa perfekt?

Sen kan man ju för all del tycka att 3-4 i matcher ur underläge är ett i sammanhanget bra facit. Men ska man utgå från procentuell sannolikhet i vem som det passar bäst att vara i sitt läge (favorit eller underläge) så är det nog lik förbannat så att läget passar Ryssland bäst.

Där Sverige har 3-4 ur underläge har Ryssland 17-6 i slutspelsmatcher där man varit favoriter.
Det klart Sverige kan slå Ryssland. Det är bäst av en match och till och med finnarna lyckades ju slå Ryssland igår… men kom inte och säg att det är något typiskt svenskt att höja sig när man slår ur underläge och att det är det bästa utgångsläget.

Sedan 2005 har Ryssland vunnit 73,9 procent av sina slutspelsmatcher som favoriter. Sverige har vunnit 69,2 procent. Och Ryssland är den bästa VM-nationen totalt sett över den här perioden vilket ju gör att Sverige inte är mycket sämre än Ryssland på att spela som favoriter vilket i sin tur gör att det är dumt att påstå att Sverige har problem när man är favoriter, för då pallar man inte trycket.

Men det är något typiskt svenskt hockeymedia över allt det här.
När Tre Kronor är favoriter, så skrivs det alltid om hur man kommer vinna matcherna eftersom man helt enkelt är bättre än motståndarna.
När man inte är favoriter lyfts det mer än gärna fram trams om hur Sverige sällan är bra på att vara favoriter, för då misslyckas man alltid och hur det passar bäst för just Sverige att slå ur underläge.
Tre Kronor borde ha vunnit betydligt fler guld de senaste 20 åren än de tre man har vunnit om det vore så att det passar Tre Kronor perfekt att slå ur underläge.
Fakta är ju dessutom att man varit favoriter i samtliga de tre finaler man spelat när man vunnit de här tre VM-gulden över de 20 senaste åren.
Hur går det ihop med den verklighet vi år efter år efter år göds med av experter och hockeyjournalister?

Det blir lite lätt genomskinligt, hela grejen. När allt handlar om att, likt en enögd supporter, alltid förklara varför ens lag kommer vinna varenda jävla match man spelar.
Testa att inse att det är neutrala journalister och experter ni är någon gång. Våga det, så får ni se en helt ny värld.

Men en sak är given. När allt kommer till kritan så finns det inte speciellt många slutspel som är mer slumpartade än den sortens slutspel där matcherna avgörs i bäst av en.
”Allt kan hända, det är ju liksom bäst av en”, skulle kunna vara hockeyjournalisternas årliga mantra istället för att vrida och vända på ”vi är bättre än xxx och vinner givetvis” eller ”det passar perfekt att slå ur underläge för Sverige, det gör det alltid”.

För just det senare är inga större svårigheter att syna och konstatera som skitsnack.
Uppenbarligen.

Vad folk istället borde säga är: ”Det passar MIG perfekt att säga att det passar Sverige perfekt att slå ur underläge, för det är den versionen jag behöver använda för tippa att Sverige vinner just den här gången”.