Målvakten som blev landslagsback: ”Minns att jag gillade Honken”

Hon har blivit en landslagsspelare som back, men faktum är att Brynäs Josefine Holmgren inledde sin karriär som målvakt.
– Jag satt och reflekterade över vad jag kanske hade gjort om jag hade stått i mål i stället, hur långt hade jag kommit då, berättar hon för hockeysverige.se.

GÄVLE (HOCKEYSVERIGE.SE)

Modeexpert Holmgren.

Brynäs har spetsen men inte bredden. Så har det låtit senaste säsongerna när folk har pratat om Gävlelagets damlag. Nu hoppas föreningen att det ska bli en ändring på det och att man ska få till bredden samtidigt som spetsen blir kvar. En av spetsspelarna jobbar på Carlings i Valbo. Det handlar om landslagsbacken som inledde som målvakt, Josefine Holmgren, tillika lagets modeexpert.
– Jag vet inte riktigt, men tydligen fick jag bli modeexpert nu, skrattar Josefine Holmgren då hockeysverige.se träffar henne inne i Gavlerinken för en intervju.
– Jag är inte en modetjej på det sättet utan jag sätter på mig kläderna som jag trivs i. Att jag sedan jobbar i en modebutik gör att jag är runt det där hela tiden. Men jag får väl ta på mig det att vara modeexperten i laget, men bekväma kläder är dom bästa kläderna.
– Många i laget pratar om att dom ska komma och handla jeans av mig, men det vette tusan. Vissa har kommit ut dit och handlat men vissa drar ut på det lite grann. I alla fall kommer dom ut och hälsar på.

Josefine Holmgren växte upp i Skutskär utanför Gävle. Som ung hockeytjej var hon ofta upp till Gavlerinken för att se Brynäs herrlag spela i elitserien.
– Jag var dit så fort pappa drog med oss till Gavlerinken. Vi var Brynäsfans redan då vi var små, alltså jag och storebrorsan (Alexander Holmgren).
– Jag minns att jag gillade ”Honken” (Johan Holmqvist) ganska mycket vid den tiden i och med att jag själv stod i mål fram till det att jag var 14 år. Klart att jag då tyckte att han var en förebild för mig.

Hur ofta var du till Gävle och såg damhockey under uppväxten?
– Jag visste inte ens att det fanns damhockey. Då fanns det inte heller lika mycket mediakontakt som det gör nu. I och med att jag var ensam tjej i hela Skutskär som spelade hockey, det fanns en till men hon lade av ganska fort, så blev det att jag skulle spela i NHL eftersom det för mig inte fanns något annat, skrattar Josefine Holmgren som kom i kontakt med damhockeyn då hon var runt tio eller elva år.
– Tidigare fanns det ett tjejlag här i Brynäs. Då kom jag i kontakt med det laget och var med på några cuper. Jag minns att vi tränade en gång där damlaget var på ena sidan av rinken och vi andra tjejer på andra sidan. Då fick jag ett litet hum om att det fanns damhockey. Sedan blev det att jag bytte till Brynäs när jag slutade stå i mål.

Varför fortsatte du inte som målvakt?
– (Skratt) Det fanns väl en tanke på att jag ville göra mål, men det har inte blivit så många mål ändå.
– Jag hade spelat lite ute då jag var yngre och spelade i Björnligan. Sedan var det så att jag ville stå i mål varje gång, men tränarna fick säga stopp eftersom det fanns andra som ville prova på att stå i mål.

Om Sara Grahn och Ellen Jonsson blir skadade, är du redo att hoppa i mellan stolparna då?
– Jag vet inte om laget skulle tycka det är så kul om jag hoppar in, men jag skulle ta det för laget haha…
– För något år sedan stod jag lite på en träning. I huvudet är man fortfarande där man var men i praktiken är man inte det.
– När jag var yngre så var jag faktiskt på Johan Hedbergs målvaktsskola i Falun så då hade jag Pekka (Alcén, Brynäs målvaktstränare) en vecka. Jag var tio år eller någonting då.

När Josefine Holmgren lämnade Skutskär lämnade hon också kill-hockeyn för att kliva in i damhockeyns värld.
– Det blir en viss skillnad eftersom du få tacklas i kill-hockeyn och det var lite mer pubertetstendenser. Det var kul och precis som det ska vara.
– I och med att jag stod i mål då kände jag kanske inte någon jätteskillnad. Det är en liten skillnad på jargongen mellan tjejer och killar, men samtidigt har vi tjejer en ganska bra jargong vi också.

Det har också funnits stunder då den 23-åriga backen ångrat att hon lade av som målvakt.
– Även om det låter konstigt så har jag ångrat det någon gång. Jag satt och reflekterade över vad jag kanske hade gjort om jag hade stått i mål i stället, hur långt hade jag kommit då?
– Nu har jag spelat OS och har ytterligare ett till i som mål, men tanken har varit där. Nu har jag valt min väg och jag trivs hur bra som helst med den. Det finns ingenting att gräma sig över.

Brynäs har senaste säsongerna halkat efter topplagen i Riksserien lite grann, men Josefine Holmgren ser att den satsning man gör i klubben nu kommer innebära att man kommer vara med och slåss i toppen inom kort igen.
– Det handlar inte om att kapp igen utan mer att komma ihop. På pappret kan du ha världens bästa lag men ändå kan man inte prestera tillsammans. Vi måste ha ett lag där alla drar åt samma håll, att alla vill samma sak och gör jobbet varje dag när man är här och tränar. För oss är det mer att vi ska komma samman och verkligen vilja samma sak.

Har ni inte haft den här sammanhållningen senaste säsongerna?
– Jo, absolut, det har vi haft. Sedan är sport så att man har bra dagar och dåliga dagar. Det gäller ändå att få ihop allihop under varje match och träning för att få ut max av alla. Som jag har sett på vår försäsong så finns det ingen i laget som har vikit ner sig, vilket det inte vart på våra tidigare försäsonger heller. Jag får en liten nytändning när jag kommer till en ny säsong.

Er laguppställning är inte så jättebred den här säsongen heller. I dagarna stod det även klart att Maja Wessling lämnar laget för spel i USA och Linn Peterson har gått till Luleå, hur ska Brynäs få bredden på laget när det inte finns några flicklag i klubben?
– Den frågan är svår… Det finns många lag som har sina utvecklingslag, men vi har inte det. Vi har Skärplinge som har en väldigt stor och bred tjejverksamhet. Jag blev själv helt paff när jag såg hur många tjejer det var som höll på med hockey där. Det är kul att vi har ett lite samarbete med dom där vi kan komma och träna med varandra ibland, men ett tjej lag i Brynäs skulle vara guld värt.

Är det ett måste för att Brynäs ska komma i kapp topplagen?
– Ett måste är det kanske inte, men det vore en bra utvecklingsmöjlighet.

Hur ser du på Brynäs satsning på damhockeyn?
– Den låter bra. Jag vet att man har en egen sponsordel för bara oss i damlaget. Det är helt fantastiskt att vi kan få det i och med att vi nu ingår även i UNICEF.

Madeleine Östling

Brynäs har valt att satsa på två kvinnliga tränare i Madelene Östling och Nanna Jansson. Till nästa säsong kliver även Per Johansson in som assisterande tränare.
– Det har bara positivt när jag tjejer kommer in som tränare med tanke på att hockeyn alltid har varit en manlig sport. Vi i Brynäs har inte känt att det skulle vara någon skillnad på en manlig eller kvinnlig tränare. Det har varit samma go oavsett.

Hur skulle du beskriva Madelene Östling som headcoach?
 Hon är en väldigt drivande person som vet vad hon vill. Hon är dessutom en väldigt komplett kub, om man säger så.
– ”Madde” har utvecklats enormt då hon gått från assisterande till headcoach. Dessutom har hon Nanna vid sin sida och vi fick även ha Per under en match förra säsongen innan han fick lunginflammation och inte kunde vara med mer. Att se just dom tre matcha under en match gjorde så att vi blev ett helt annat lag. Dom tre kompletterade varandra väldigt bra och det här känns väldigt positivt inför nästa säsong.

Linn Peterson stack, som sagt var, till Luleå, har du själv aldrig funderat på att byta klubb?
– Inom damhockeyn är det så att man inte kan livnära sig på hockeyn. Jag har tänkt mycket på justjobbiten, vad jag vill göra, om jag ska plugga och så vidare. Självklart har tankarna flugit iväg när det gäller just den biten, men närmast hjärtat finns alltid Brynäs. Så är det och därför sitter jag här idag, avslutar Josefine Holmgren med ett stort leende innan vi åker ut till Valbo för att ta lite bilder på hennes arbetsplats.