Konflikten, knallen och kostymerna

Svenska guldhjältar genom tiderna – 1987

VM i Wien 1987 innehöll några av de mest klassiska hockeyögonblicken i svensk historia. Innan dammet hade lagt sig och Tre Kronor hade vunnit sitt första guld på 25 år hade vi hunnit vara med om en konflikt som hamnade i civil domstol, ett episkt klapp-klapp-mål mot Sovjet – och inte minst de fulaste kostymerna som har existerat på jorden. Bengt-Åke Gustafsson berättar om Sveriges väg till guldet.

Fritz Klebermass i Wien kom att bli den kanske enskilt viktigaste personen i Tre Kronors resa fram till VM-guldet 1987. Österrikaren var en civil domare i Landesgericht och var den som hade slutordet i den så kallade Sikora-affären. En affär och ett hockeykrig mellan Sverige och Finland som vi återkommer till.

Tre Kronor hade inte vunnit ett VM-guld på 25 år när laget reste för att möta våren i Wien i mitten av april 1987. Efter ett makalöst starkt slutspel fick de svenska spelarna kliva ut på isen, iklädda de kanske mest anskrämliga kostymerna i svensk idrottshistoria, och motta guldmedaljerna inför ögonen på besvikna spelare från Sovjet och Tjeckoslovakien.

Hockeysverige.se har tagit hjälp av Tre Kronors stora fältherre i turneringen, Bengt-Åke Gustafsson, för att minnas tillbaka på turneringen. Gustafsson hade återvänt från NHL och Washington Capitals för spel i division 1 med Bofors. När Tommy Sandlin och Curre Lindström plockade med honom i Tre Kronor och till VM menade bland annat Leif Boork att det var ”ett hån mot alla seriöst satsande spelare i elitserien”.
”Jag visste hela tiden vad jag kunde så jag själv var egentligen aldrig orolig. Så mycket sämre kunde jag inte ha blivit på 8-10 månader i division 1. I Karlstad fanns dessutom Conny Evensson så jag körde extrapass med honom hela våren fram till VM. Jag var bra förberedd och vad tidningar och experter hade för åsikter om mig som spelare var något som jag själv inte kunde påverka. Varför skulle jag då lägga energi på det?

Det var av sociala skäl jag flyttade hem. Det var inga direkta pengar i NHL på den tiden och jag fick chansen till ett intressant jobb med väldigt fina utvecklingsmöjligheter inom Bofors. Samtidigt skulle Bofors IK satsa hårt på att få upp hockeyn i elitserien igen och på pappret såg laget ganska bra ut. Jag hade blivit förvarnad av ”Molla” (Lars Molin, Modo). Han sa: ‘Bengan, jag hoppas du vet vad du ger dig in på. Det är folk överallt när man är på isen, det går aldrig att förutse vad som kommer att hända där ute.’

Åter till VM. Vi visste innan turneringen att vi hade en chans eftersom vi slagit Sovjet i någon träningsmatch inför turneringen. Även om Sovjet nästan var omöjliga att slå vid den här tiden hade Tre Kronor varit nära att göra det på deras hemmaplan vid VM 1986.”

Efter en ganska trög svensk grundserie får Tre Kronor en riktig ”käftsmäll” i form av en protest mot en av Västtysklands spelare, Miroslaw Sikora. Tysken var född i Katowice och spelat junior-VM för Polen. Nu var han boende i Västtyskland sedan tio år tillbaka och spelade i den tyska ligan. Efter att Finland förlorat med 3-1 mot Västtyskland satte sig fyra finska ledare och journalister, Göran Stubb, Kalervo Kummola, Tom Ratschunas och Esko Paltanen ner och knåpade ihop en protest mot Sikoras deltagande som även Kanada, Schweiz och USA ställde sig bakom. Protesten gick igenom, Västtyskland tappade alla sina poäng och den assisterande förbundskaptenen Tommy Sandlin dundrade i media och beskrev det hela som justitiemord och den svenska lagledningen drog fallet vidare till civil domstol.

Domare Fritz Klebermass lät efter många turer och nya protester meddela att IIHF, det internationella hockeyförbundet, hade brutit mot sina egna regler när man skickade hem Sikora från turneringen och skulle inte Västtyskland få behålla sina poäng riskerade förbundspresidenten Günter Sabetzki upp till två års fängelse(!). När grundserien var avslutad visste alltså inte Sverige om man skulle spela i slutspelet eller i nedflyttningsserien. Dessutom stod en plats i Canada Cup till hösten på spel. Sandlin uppmanade svensk ishockey att bryta alla förbindelser med Finland eftersom de inte var några riktiga idrottsmän. Tack och lov behövde aldrig saken dras till sin spets och Tre Kronor kom att spela slutspel. (Reds anm.)

”Vi var utslagna ett tag och helt klart fick vi lite panik. Det kom många olika förslag på hur vi skulle protestera, men när det slutliga beskedet kom var vi givetvis lyckliga. Allt vände på något vis och trots att det var Finland som först hade lämnat in protesten hade vi spelare inget agg mot deras spelare. Den striden låg på en högre nivå.

Foto: Rolle Rygin Håkan Loob smäller in ett av sina tre mål mot Tjeckien.

I första slutspelsmatchen mot Tjeckoslovakien gick vi ut och spelade som i ett rus. Vi hade fått in några proffs i slutet av turneringen vilket lyfte laget. Håkan Loob gjorde tre viktiga mål i den matchen och trots underläge nästa hela tiden fick vi 3-3.

Mot Sovjet i matchen därefter spelade vi jäkligt bra helt enkelt. Taktiskt sätt en fullträff. Målet som gav 2-2 är klassiskt. Har man väl sett det en gång så minns man det på samma sätt som Nisse Nilssons mål mot Kanada 1962, den som glider in i mål. Ryssarna var skakade och Aleksej Kasatonov kastade klubban i isen och deras målvakt (Jevgenij Belosjekin) var förtvivlad.

Målet? Vi låg under med 2-1 då vi kommer in i anfallszonen. Jag får tillbaka pucken till Tommy Albelin som passar till Håkan Loob som i sin tur lägger ett pass bakom ryggen till Tomas Sandström som gör 2-2 i tom kasse.

Det rann i väg ganska snabbt mot Kanada i den sista matchen. Efter att vi gjort 3-0 gav Kanada upp och började dra på sig en massa onödiga utvisningar vilket gjorde det lättare för oss. Visserligen spelade vi grymt bra, men att det skulle rinna iväg till hela 9-0 berodde nog mest på att Kanada slutade spela.

Den avgörande matchen mellan Sovjet och Tjeckoslovakien följde vi från VIP-rummet i Wiener stadthalle. Eller rättare sagt, vi kröp omkring i VIP-rummet. Vilken glädje det var när Sovjet gjorde 2-1 (Igor Stelnov) och det bara återstod fem minuter av matchen. Tjeckerna skulle aldrig göra två mål på fem minuter och vi var världsmästare.

Efter slutsignalen skulle vi ställa upp för inmarsch till prisceremonin, men killarna bara jublade och gick ut på isen innan allt skulle dra igång. Tack och lov uppfattade arrangörerna det och drog igång musiken tidigare.

När vi satt på flyget hem till Sverige sa ledningen att vi skulle åka till stan när vi kom fram. ‘Okej’, tänkte vi. ‘Det är måndag så det lär inte vara så mycket folk där’. Men det var folk överallt. Hela vägen från Arlanda in till Stockholm stod det folk. I Kungsträdgården väntade 10- 15 000 människor. Det var otroligt. Bara att få veta att svenska folket uppskattar det man gjort är härligt.

Avslutningsvis vill jag nämna Peter Lindmark. Han var grymt bra. Rent av otrolig. Göran Högosta har gjort en liknande turneringen 1977. Utan en målvakt av världsklass vinner man inte ett VM-guld.”

Laget, stående fr v: Robert Nordmark, Magnus Roupé (ej VM), Mats Kilström, Michael Hjälm (ej VM), Thomas Ljungberg (ej VM), Tommy Albelin. Andra raden fr v: Tom Pietilä, Håkan Södergren, Matti Pauna, Magnus Svensson, Calle Johansson (ej VM), Lars Karlsson, Anders Weiderståhl. Tredje raden fr v: Peter Lindmark, Anders Bergman, Thom Eklund, Mikael Andersson, Lars-Gunnar Pettersson, Jonas Bergqvist, Lars Molin, Åke Liljebjörn. Nedre fr v: Anders Eldebrink, Curt Lindström, Peter Andersson, Bo Tovland, Bengt-Åke Gustafsson, Tommy Sandlin, Thomas Rundqvist. (Håkan Loob, Tomas Sandström, Anders Carlsson och Peter Sundström saknas på bilden) Foto: Foto-Kenne.

 P	Spelare	Född	CM	KG	L/R	Kontrakt	Â
 G	Anders Bergman	1963-08-06	178	75	–
 G	à ke Lilljebjörn	1962-09-23	186	88	L
 G	Peter Lindmark	1956-11-08	180	81	L
Â	Â	Â	Â	Â	Â	Â	Â
 D	Tommy Albelin	1964-05-21	185	90	L
 D	Peter Andersson	1962-03-02	184	82	L
 D	Anders Eldebrink	1960-12-11	183	86	R
 D	Lars Karlsson	1960-06-28	178	80	L
 D	Mats Kilström	1964-01-03	185	90	–
 D	Robert Nordmark	1962-08-20	185	100	R
 D	Magnus Svensson	1963-03-01	180	88	L
Â	Â	Â	Â	Â	Â	Â	Â
 F	Mikael Andersson	1959-07-06	187	88	L
 F	Jonas Bergqvist	1962-09-26	183	92	L
 F	Anders Carlsson	1960-11-25	180	88	L
 F	Thom Eklund	1958-10-28	184	84	R
 F	Bengt-à ke Gustafsson	1958-03-23	182	90	L
 F	Håkan Loob	1960-07-03	176	80	R
 F	Lars Molin	1956-05-07	182	80	L
 F	Matti Pauna	1960-02-16	179	81	L
 F	Lars-Gunnar Pettersson	1960-04-08	182	84	L
 F	Thomas Rundqvist	1960-05-04	190	89	L
 F	Tomas Sandström	1964-09-04	189	95	L
 F	Peter Sundström	1961-12-14	184	82	L
 F	Håkan Södergren	1959-06-14	175	80	R
Medelålder:| Medellängd: 181.9 cm | Medelvikt: 86.3 kg

Text: Ronnie Johansson