Brian Burkes attack på Sverige

Tiden går fort när man har kul. Och ännu fortare när man har kul i sin lilla jobbubbla. Jag vet inte riktigt var den här veckan tog vägen. Den susade förbi i ett fruktansvärt tempo och jag kommer antagligen att behöva flera veckor på mig för att låta alla upplevelser sjunka in och bli hanterbara.

I natt svensk tid återvänder jag hem till Göteborg. Söndagen ska jag använda till att utforska Minneapolis och framför allt skjuta undan allt vad hockey heter. För att kunna göra det använder jag det här näst sista blogginlägget från resan till att skriva av mig. Så håll i hatten, här blir det åka av.

Till att börja med: 28 NHL-draftade svenskar! Det motsvarar 13,3 procent av alla valda spelare i draften. Nu kommer naturligtvis inte alla dessa att spela i NHL, men det är ändå en siffra som bör omvandlas till en stjärna i kanten hos alla eldsjälar ute i landet som sliter hårt för att vi ska behålla vår position i världstoppen och till och med sträva efter att avancera.

Så alla ungdomstränare, lagledare, kassörer, materialförvaltare och föräldrar som står ishallskiosken på helgerna, ger er själva en ordentlig dunk i ryggen. Utan er skulle det här inte vara möjligt.

Nu åter till lördagens äventyr i bildsköna St. Paul och den oerhört fräscha arenan Xcel Energy Center. Jag hade någonstans i mina naiva tro trott att det skulle bli en lugn och skön dag för svenskt vidkommande. Redan i andra rundan fick jag ställa mig vid skampålen. Jag hann inte mer än att springa bort och intervjua Magnus Hellberg och Victor Rask innan tre andra svenskar hann väljas – Johan Sundström (NYI), William Karlsson (Anaheim) och Rasmus Bengtsson (Florida).

William Karlsson får anses vara det stora utropstecknet här. Västeråsaren hade förvisso ett fint U18-VM, men det var lagkamraten Gustav Björklund som stal rubrikerna.

Dagens ord på draften: nepotism.
Det föreföll vara svågerpolitik involverat när Edmonton Oilers och Phoenix Coyotes draftade David Musil respektive Alexander Ruuttu i den andra draftrundan. Bägge spelarnas fäder, Frantisek Musil och Christian Ruuttu, har sin bakgrund i NHL och är scouter för klubbarna som valde deras söner.

I fallet Ruuttu visade det sig dock att Christian var emot att klubben skulle drafta hans son, just på grund av de förutfattade meningar det skulle kunna medföra.
– Det här är en smärtsam situation, om jag ska vara ärlig. Jag hade inte något att göra med detta, och jag hade hoppats att Alexander skulle ha gått någon annanstans, sade Christian Ruuttu till min finske kollega Samuel Savolainen på Urheilulehti.

Två spelare som slapp undan liknande scenarion var Keegan Lowe och Markus Granlund. Carolina Hurricanes draftade Lowe, som är son till Edmontons president Kevin Lowe, medan Calgary Flames lade rabarber på Granlund, vars bror är den Minnesota Wild-draftade supertalangen Mikael Granlund. Till Samuel Savolainen sade Granlund den yngre att han var lättad över att slippa hamna i samma organisation som sin bror.

Detroit Red Wings draftade förvisso bara en svensk i helgens draft, Linköpings back Mattias Bäckman. Det speciella är att det var 19:e draften i följd som klubben plockade en svensk. Även om Red Wings får konkurrens av klubbar som Vancouver och Ottawa när det gäller epitetet ”svenskklubb” kan vi konstatera att de fortfarande får gälla som NHL:s mest blågula lag.

1992, när spelarna i helgens draft just skulle till att födas, var senaste gången Red Wings gick ur en draft svensklösa.

När jag och IIHF:s Szymon Szemberg skulle till att lämna Xcel Energy Center hamnade vi i samma hiss som en bullrig irländare. Han heter Brian Burke och råkar vara general manager för Toronto Maple Leafs. Han känner Szymon sedan tidigare och passade på att bjuda upp honom i Torontos loge på en öl. Under hissfärden försökte Burke ta ned oss svenskar på jorden efter vår rekorddraft.
– Jag kunde fan inte titta på klockan utan att det var någon som draftade en svensk. Jag borde väl för fan kunna gå och skita utan att det draftas en jävla massa svenskar under tiden, sade han och brast ut i ett jättelikt skratt som fick hela hissen att vibrera.

Själv bidrog han till det svenska rekordet genom att drafta Moras Tom Nilsson, en back som uppges ha varit strålande på U18-VM.

Nikita Filatov hann byta klubb under draften. Det var i sig inte förvånansvärt med tanke på hur illa han har utvecklats under tiden i Columbus Blue Jackets organisation. Desto mer överraskande var att Blue Jackets nöjde sig med Ottawa Senators tredjeval i utbyte för en spelare som för tre år sedan valdes som sjätte spelare i hela draften.

Att Filatov inte var vidare omtyckt i Columbus underströks av det meddelande som lagkamraten R.J. Umberger la ut på Twitter efter att affären offentliggjorts:

Umberger var snabb med att ta bort inlägget och ersätta det med ett mer politiskt korrekt inlägg. Men då var skadan redan skedd.

Vad gäller trejden kan man konstatera att den är helt utan risk för Ottawa. Funkar inte Filatov i deras klubb heller har han inte kostat klubben något oumbärligt.

Still to come: mer bilder från draften.
Dessutom har vi fått fram fem vinnare i den drafttävling som vi anordnade i veckan. Av de nästan 500 anmälda tävlingsbidragen var det bara en enda tävlande som lyckades pricka in de fem första spelarna i draften rätt samt gissa rätt på antalet svenskar (6) valda i första rundan.

Vinnarna kommer att meddelas under de närmaste veckorna.
Tack till alla som var med och tävlade!

Text: Uffe Bodin