Tillbaka – efter fem år i USA: “De första åren var tuffa”

Hugo Reinhardt är tillbaka i svensk ishockey. Efter fem år i USA, med fyra års collegespel, ska han kommande säsong spela för Timrå. I en lång intervju med Hockeysverige.se berättar han om osäkerheten var han står och de tuffa åren i USA.

– Jag trodde inte det skulle vara en sådan kulturskillnad, berättar han.

Säsongen 14/15 var han, tillsammans med namn som Pierre Engvall, Christoffer Ehn och Jacob Larsson, en ledande spelare i det Frölundalag som tog silver i J20-SM. Men medan deras karriärer tog dem upp till A-laget och sedermera till NHL, valde Hugo Reinhardt att gå en annan väg. 

Han tog ett år i den amerikanska juniorligan USHL och sen väntade fyra år på American International College i den främsta collegeligan, NCAA. Efter fem år i USA är Reinhardt nu tillbaka i Sverige, för att göra sin seniordebut i hemlandet. Men den här gången blir det inte spel i Frölunda – utan i Timrå. 

Att lämna Frölunda var inte helt givet för den då 19-årige Reinhardt.

– Det var ett tufft beslut att fatta. Jag hade bra kontakt med Frölunda. Men de hade många väldigt stora talanger och vi hade många draftade spelare i laget, så jag kände att jag behövde gå min egen väg. Jag ville ha en utbildning och samtidigt få några extra år att utveckla min hockey. Då bestämde jag mig för att köra på collegevägen. Men det var tufft, jag hade jättebra erfarenheter från mina år i Frölunda, berättar han.

Man visste inte heller var man hade coachen utan blev orolig och stressade upp sig i onödan

Väl i USA väntade till en början en tuff tillvaro för Hanhals-produkten. Det blev 13 poäng på 48 matcher för Fargo Force i juniorligan USHL - och en kulturkrock som den unge svensken inte var beredd på.

– De första åren var tuffa, det ska jag inte sticka under stolen med. Jag trodde inte man skulle uppleva en så stor kulturskillnad och så stora skillnader på hur man beter sig, som jag gjorde. Första året blev det en chock. Det tog något år att bli van med hur det var där borta, säger Hugo Reinhardt och fortsätter:

– Men framför allt det sista året trivdes jag oerhört bra. Jag har många vänner därifrån och fick vara med om en häftig resa med laget. I början var det inte helt lätt, men sen blev det jäkligt kul.

Hugo hade en tuff förstatid i USA.

Det var bland annat en mer utpräglad individualism, och en väldigt annorlunda typ av coach, som gjorde tillvaron tuff för Reinhardt.

– Jag var ju van med ett tydligare lagtänk i Sverige än vad det var där borta, framför allt under mitt första år. Coachen var väldigt amerikansk och old school och jag kände att alla tänkte på sig själva och spelade för sig själva, bara. Man visste inte heller var man hade coachen utan blev orolig och stressade upp sig i onödan. Vår collegecoach var helt annorlunda. Där fick vi en grym sammanhållning och vi kom väldigt bra överens. Det sista året hade vi fem svenskar i laget och en del andra européer också, så då trivdes jag oerhört bra med alla gubbar i laget och allt runt omkring.

"INTE ALLS LIKA TRYGG I MIG SJÄLV"

Den nu 24-årige svensken medger att den fem år yngre upplagan av honom själv hade svårt att prestera under de förutsättningarna han erbjöds under sitt första år i USA.

– Ja, så var det absolut. Jag var ganska ung och inte alls lika trygg i mig själv. Jag visste inte vad jag hade att vänta mig där borta, eller någonting. Det var tufft.

Hugo Reinhardt tog sig igenom den tuffa starten och blev sedan en nyckelpjäs för sitt collegelag. Under sitt sista år på skolan var han dessutom lagkapten, vilket inte speciellt många svenskar har varit - och rekommenderar andra svenska talanger att också testa på collegevägen.

– Jag får ofta den frågan, om hur jag trivdes där borta och om det är något jag skulle rekommendera andra att testa på. Och ja, det gör jag. Om man känner att man vill ha en utbildning men samtidigt få en chans att utveckla sin ishockey så rekommenderar jag verkligen den här vägen. Man behöver liksom inte känna någon stress, utan vet var man ska vara de kommande fyra åren. Det är mycket träning, och lite färre matcher, du får en bra utbildning och så vidare. Den enda nackdelen är väl att man måste besluta sig ganska tidigt för att gå den här vägen, då det kan vara ganska krångligt innan man kommer över.

Hugo Reinhardt blev en ledare i sitt collegelag.

Fanns det någon oro att du skulle åka över dit och "glömmas bort"?

– Så kan det ju bli. Samtidigt så visade jag upp mig för en stor marknad i USA, där man också kan spela. Men man får ju försöka hålla bra kontakter hemma i Sverige också. Jag har kört i Frölundaborg på somrarna och har "synts" på det sättet. Men ja, man blir lite undangömd så det är klart jag känner att jag har haft lite tur som får chansen med Timrå.

– Samtidigt är det två andra från mitt collegelag (Zackarias Skog och Martin Mellberg) som också ska spela i HockeyAllsvenskan nästa säsong, så det finns bra möjligheter att få chansen där.

Jag vet att om jag inte presterar kommer jag i alla fall jobba så hårt jag kan för att börja prestera

Att Hugo Reinhardt skulle fortsätta satsa på ishockeyn fanns det inga som helst tvivel kring.

– Jag har sagt hela tiden att jag vill spela så länge det är kul och jag känner att det är värt det. Sen får man ju se hur länge det är. Jag vet att jag har en utbildning att falla tillbaka på och är trygg i det, om jag skulle känna att jag inte trivs med ishockeyn längre.

"JAG ÄR LIKA NYFIKEN SOM ALLA ANDRA"

Han har hunnit bli 24 år, men kommer alltså göra sin seniordebut i Sverige först nu. Vilken klass han håller i HockeyAllsvenskan vet ingen - inte ens han själv.

– Jag är lika nyfiken som alla andra, haha. Jag har ärligt talat ingen aning. Men jag har tränat på somrarna med killar som spelar i SHL och HockeyAllsvenskan, och NHL, så jag vet i alla fall hur jag står mig mot dem. En sak känner jag mig trygg i, och det är att jag vet att om jag inte presterar kommer jag i alla fall jobba så hårt jag kan för att börja prestera.

– Jag blev skitglad när Timrå hörde av sig och är verkligen taggad inför att få spela i en så fin klubb med en så fin historia. Jag är verkligen stolt över att få spela för dem och väldigt nyfiken på hur hockeyn är.

Ja, hur bra koll har du på svensk hockey efter fem år i USA?

 – Där borta handlar mycket om att man ska vinna sin yta och sådana saker, och det är mycket så i Sverige också. Det handlar om att vara där pucken är. Sen har jag fattat det som att det är ganska mycket fart och fläkt i HockeyAllsvenskan också. En rolig hockey, i alla fall

– I college får man spela ihop sig i fyra år, så det känns mer som seniorhockey än något annat. Det är ganska mycket styrda uppspel och en tydlig lagbild över hur man ska spela. Och så är det i Sverige också. Men det är klart att det blir lite annorlunda. Det är första gången jag spelar seniorhockey i Sverige. Jag ser det dock bara som skitroligt och jag är taggad över att få testa på något nytt.

Timrås sportchef Kent Norberg har byggt ett starkt lag.

"INGEN SOM FINTAR MIG IGENOM FÖRSVARET"

Vilken typ av spelare är du?

– Jag spelar med mycket energi. Jag vill gärna ha pucken i mitten, som center, leverera ut den på kanten och sticka på mål. Jag vill vara där och gruffa där det tänder till. Jag är ingen som fintar mig igenom försvaret utan är snarare den som jobbar hårt, vinner pucken, styr in någon puck från nära håll och stökar framför mål. Jag gillar att vara där det hettar till - och de tajta matcherna där det verkligen gäller något.

Och målet - det är solklart.

– Jag har ett gemensamt mål med alla andra i laget och det är att vi ska ta oss upp. Några personliga mål har jag inte, annat än att jag vill bidra så mycket jag kan till det stora målet. Jag vill vara med och spela så mycket om möjligt, för att kunna hjälpa oss upp till SHL.