SKOGLUND: Poängligan är en skrämmande läsning

Debatten om antalet importer i
SDHL har pågått under en längre tid och ena sidan menar att det är
bra för ligan och utvecklingen med många importer – medan den
andra sidan (mestadels Leif Boork) menar att det är skadligt för utvecklingen.

Så här i
sommartider får man som journalist oftast lite extra tid att ägna
sig åt sånt som man inte hinner med under brinnande säsong. Därför
tog jag tillfället i akt att jämföra SDHL:s poängliga säsong för
säsong gällande hur topp 20 såg ut med svensk
representation kontra importspelare. Det visade sig bli en skrämmande läsning tillslut
och vi kan konstatera att det har skett en drastisk minskning av
svenska spelare i toppen de senaste åren.

Så här såg
det ut.

07/08: 15 av 20
var svenska spelare
08/09: 13 av 20 var svenska spelare
09/10:
15 av 20 var svenska spelare
10/11: 13 av 20 var svenska
spelare
11/12: 16 av 20 var svenska spelare
12/13: 16 av 20 var
svenska spelare
13/14: 14 av 20 var svenska spelare
14/15: 14
av 20 var svenska spelare
15/16: 12 av 20 var svenska
spelare
16/17: 10 av 20 var svenska spelare
17/18: 7 av 20 var
svenska spelare
18/19: 4 av 20 var svenska spelare

Parallellt med
detta har Damkronornas resultat blivit sämre och sämre och i våras
åkte de till och med ur VM:s elitdivision.

Det har under en
längre tid pågått en debatt om huruvida det är bra eller dåligt
med så många importer i den högsta damligan i Sverige. Vid en
snabb konsultation av Elite Prospects konstaterar jag att det
hittills är 80 importspelare klara för spel nästa säsong. Ett
snitt på åtta spelare per klubb alltså. Då snackar vi hittills
klara. Det lär väl tillkomma en del också.

Tittar vi på
herrarnas motsvarighet SHL så är siffran upp i 74 just nu. Då är
det fyra klubbar fler i den ligan.

Den förre detta förbundskaptenen för Damkronorna, Leif Boork, har länge flaggat för att antalet
importspelare hämmar de inhemska spelarnas utveckling, vilket
speglar av sig på landslagsverksamheten när de svenska spelarna i
många fall får mer undanskymda roller.

Personligen har
jag länge skyggat för debatten då jag befinner mig med jämnvikt
på båda benen och har svårt att ta ställning i frågan. Jag kan hålla med Boorks motståndare om att det
nog är bra för ligan och utvecklingen med världsspelare i
trupperna som de svenska tjejerna kan ta rygg på och se och lära
av. Det tror jag även Boork tycker.

Men
det är en sak att importera etablerade spelare på internationell
nivå att agera vägvisare. Men vad händer när det blir så många
så de tar över toppen mer eller mindre fullständigt? Minns min
sammanställning ovan gällande poängligans topp 20. Även om nu
poängen inte säger allt, så säger den en hel del om vilka det är
som får förtroendet när matcherna ska avgöras och så
vidare. Är det verkligen så bra.

Samtidigt förstår jag varför det ser ut så här.
Det råder ett underskott på svenskor att fylla lagen med, även om
den saken ser ljusare ut på sikt då fler tjejer börjar med hockey. Självklart
förstår jag att klubbarna måste fylla på med spelare som de
vet/anar håller måttet i SDHL. Men frågan är om antalet importer
vi ser just nu verkligen kommer vara gynnsamt på sikt?

Det ska noteras i sammanhanget att jag fortfarande inte riktigt vet vilken vågskål jag ska lägga mitt pund i gällande den här debatten. Men någonstans känner jag att något måste hända. Det skulle vara lätt för mig här nu att skrika om ett en begränsning, ett importtak för klubbarna.

Men, nja…Jag tror inte riktigt på det. Det enda svaret jag kommer fram till är att det måste jobbas ännu hårdare med resurserna till damverksamheten, både från klubbarnas sida. Men också från förbundshåll. Och den åsikten är jag ju knappast ensam om att ha. 

Ges damerna bättre förutsättningar borde det tala för att antalet importer går ner på sikt. Det kanske är det vi måste sträva mot. Sedan finns det alltid ekonomisk aspekter för klubbar och förbud att ta hänsyn till gällande hur saker och ting ska prioriteras.