DOKUMENT: Laget som alltid föll på målsnöret

Det finns en hel del klubbar som varit snubblande nära att gå upp i elitserien/SHL men aldrig lyckats. Storsatsningen Team Boro är ett exempel, Boden och Vita Hästen är två andra. Men inget lag har varit så nära så många gånger som klubben ni ska få läsa om nedan. Mellan 1985 och 1999 var de i kvalserien hela åtta gånger.

I kväll kan ni ta del av mötet mellan Hanhals och Troja/Ljungby i Hockeyettan Södra. Med start 19.00 sänder vi matchen på hockeysverige.se i samarbete med ATG – helt utan kostnad. Med anledning av det repriserar vi Henrik Skoglunds dokument “Laget som alltid föll på målsnöret” om Troja/Ljungby.

Alla med ett någorlunda hockeyintresse känner till Troja/Ljungby. Vad kanske inte så många känner till, i alla fall inte yngre hockeyfans, är att Troja under 80- och 90-talen periodvis benämndes som ”Det 13:e laget”. Elitserien, det vi idag känner som SHL, innehöll på den tiden tolv lag och Troja var ett av gängen som var strax bakom och nosade efter en plats i finrummet. Smålänningarna kanske fler gånger än andra. Vi återkommer till det.

BILDADES 1948

Troja har egentligen varit en kraft att räkna med ända sedan klubben bildades 22 mars 1948. Det sägs att namnet kom till när en rulle tapet trillade ner under föreningens första styrelsemöte, på rullens flik stod det Trojatapeten.

Fram till 1975 var man ett stabilt lag i gamla division två och kvalade faktiskt upp mot den dåvarande högsta serien, utan att vara egentligen nära avancemang. När seriesystemet gjordes om dröjde det inte länge innan man rasade ur näst högsta serien, som nu hette division ett.

Men sejouren i tvåan blev bara ettårig och redan säsongen efter var man tillbaka. Det var då den storhetstid som skulle vara i cirka 20 år började och man kvalade upp till elitserien i stort sett vartenda år.

Roger Johansson belönades med ett elitseriekontrakt med Färjestad efter sin fina säsong. Här flankeras han av Conny Evensson och Lars Glennert 1986.Foto: Bildbyrån

Säsongen 1984/1985 vaktades målet av Sune Bergman, Kung Sune, och bland utespelarna fanns stjärnor som notoriske målskytten Kennert ”Sutarn” Andersson, framtida storbacken Roger Johansson och Pirro Alexandersson (värvades från Leksand 1983) i laget, kom man tvåa i allsvenskan, dit de två bästa lagen innan jul i de fyra division ett-serierna gick, efter Modo och fick möta ångermanlänningarna i en final där en elitserieplats stod på spel. Modo kunde vinna med 3-0 i matcher, men Troja skulle få en ny chans i kvalserien där de ställdes mot landskapskollegan HV71, Västerås och elitserielaget Skellefteå.

Efter en lite småtrög start tog Troja i den fjärde omgången emot HV71 på hemmaplan i Sunnerbohov. Den matchen var Troja piskade att vinna för att fortsatt ha en chans på förstaplatsen i serien. Något man också klarade av som ni kan se i videoklippen nedan.

Inför den sista omgången hade Troja chansen att lägga beslag på förstaplatsen. Man gjorde vad man skulle och slog Skellefteå på bortaplan. Men man hade behövt att Västerås hade besegrat HV71 med inte alltför många mål. Nu blev det inte så och HV71 gick upp till elitserien för att stanna. Man kan ju undra hur hockeyn i Småland sett ut om Troja gått upp den där vårkvällen för drygt 32 år sedan.

Efter säsongen lämnade bland andra Pirro Alexandersson Troja efter två år och skrev istället på Modo. Roger Johansson lämnade för Färjestad och målvakten Sune Bergman flyttade till Sundsvall.

Pirro Alexandersson.Foto: Bildbyrån

SPELADE KVALSERIEN SJU ÅR I RAD

Det skulle dröja några år innan Troja kom tillbaka som utmanare om en plats i finrummet, men när man gjorde det så gjorde man det med besked. Mellan 1993 och 1999 spelade man kvalserien till elitserien samtliga år och man gjorde det med en stomme bestående av spelare som Daniel Håkansson, Morgan Grans, Erkki Kilpeläinen, Torbjörn Persson, Kenneth Lindqvist, med flera.

I 1993 års kvalserie åkte Ljungbylaget upp till Umeå som serieledare inför den sista omgången. Troja hade tagit sig till positionen genom starka insatser från bland andra Johan Lindbom och Stefan Mattsson. Men Björklöven blev för starka denna gången och kunde vinna med 4-2 på hemmaplan. Tränades då gjordes man av Håkan Nygren som lämnade för HV71 säsongen efter.

1994 tränades laget av den gamle landslagsspelaren och NHL-proffset Roland Eriksson. Även detta år bar det hela vägen till kvalserien, men laget stod utan chans inför den sista omgången. Elitserieplatsen avgjordes istället mellan AIK och Boden i en dramatisk och klassisk match där AIK drog längsta strået.

Inför säsongen 1994/1995 lämnade Johan Lindbom laget för elitserien och HV71. Även tränaren Roland Eriksson lämnade och ersattes av Lars-Gunnar Jansson, L-G kallad, som senare gjort sig känd som radiokommentator.

Bland nyförvärven märks Greger Artursson, som då inte lyckats etablera sig på högsta nivå, den finländske landslagsmannen och Liigaguldvinnaren Mika Välilä, samt det före detta NHL-proffset, landslagsmannen och HV-spelaren Peter ”Kessler” Eriksson.

Man var snubblande nära att ta sig till allsvensk final på Frölundas bekostnad. Istället tog man sig vidare till kvalserien genom att slå ut ärkeantagonisten Tingsryd i två raka matcher i playoff.

Peter "Kessler" Eriksson.Foto: Bildbyrån

DÅLIG START KOSTADE AVANCEMANGET

I kvalserien väntade Rögle, Boden och Vita Hästen på smålänningarna. Men efter bara två poäng på seriens inledande tre matcher blev det svårt att äta upp avståndet. Trots det hade man faktiskt i teorin möjligheten att gå om Rögle inför den sista omgången, men då hade smålänningarna varit tvungna att äta upp ett 15-måls försprång i målskillnadskolumnen. Nu spelade det heller ingen roll då Rögle tog den nödvändiga poängen borta mot Vita Hästen.
Troja förlorade förövrigt borta mot Boden efter att hemmalaget vänt den matchen.

1996, anförda av bland andra Torbjörn Persson, Morgan Grans och Peter ”Kessler” Eriksson samt Esko Nokelainen som tränare, stod smålänningarna återigen inför ett avgörande i kvalseriens sista omgång. Förutsättningarna inför mötet med Rögle på bortaplan var att man hade samma poäng som Brynäs och ett måls sämre målskillnad. Brynäs gjorde vad de skulle hemma mot Björklöven och vann med 7-2. Troja fick nöja sig med 5-5 i sin match och fortsatt spel i division ett.

VÄRVADE TJECKISKE STORBACKEN

1996/1997 vann man allsvenskan efter jul efter att bara ha förlorat två av 14 matcher. Man tog sig dit efter att ha kommit tvåa bakom Linköpings HC i division ett södra. Återigen var det Morgan Grans, Peter ”Kessler” Eriksson och Torbjörn Persson som stod för grannlåten framåt. Men poängkung den säsongen var en herre vid namn Mats Graesén som troligtvis gjorde sin bästa säsong i karriären med 40 poäng totalt i division ett och allsvenskan.

Inför säsongen hade man landat storvärvningen Leo Gudas. Tjecken hade spelat fem VM, ett OS och ett Canada Cup för Tjeckoslovakien och var naturligtvis ett klassförvärv av guds nåde för ett lag i den svenska andraligan. Han var inte lastgammal heller, bara 31 år när han kom.

Segern i allsvenskan gav en direktplats i kvalserien. Hade det varit säsongen innan hade de belönats med en allsvensk final och chans till direktavancemang till elitserien. Men lagom till säsongen 1996/1997 gjordes seriesystemet om en smula vilket bland annat innebar att två lag från elitserien inte längre åkte ner i allsvenskan efter jul. Däremot fick de två jumbolagen, Södertälje och Västerås, kliva ner i kvalserien efter 50 spelade omgångar.

Där väntade alltså bland annat Troja och det var också de som inför den sista omgången hade chansen att hänga på elitserielagen i kampen om topp två som innebar spel i den ädlare serien säsongen efter. Återigen spelade man en helt avgörande match, denna gång mot Södertälje på bortaplan. Återigen fick man se sig besegrade. Bland annat då man åkte på två mål i boxplay.
— Det är katastrof, det få inte hända, sa Kenneth Lindqvist i en TV-sändning som ni kan ta del av via Trojakollen.

Även Peter ”Kessler” Eriksson intervjuades:
— Vi är för dåliga idag tycker jag. Vi får ladda om batterierna till nästa år. Det är lång tid och nu känns det för jäkligt, men det går väl över framöver.

Mattias Weinhandl.Foto: Bildbyrån

WEINHANDL LYFTES UPP

Året efter var dock inte ”Kessler” kvar. Han hade lämnat för tyska Nürnberg. Även 1998 vann laget allsvenskan efter jul men kom till korta rejält i kvalserien det året och efter den säsongen lämnade stjärnan Leo Gudas Ljungby och Sverige. 1999 var man inte heller i närheten av ett avancemang utan kom näst sist i kvalserien, nio poäng från SHL-biljetten.

Inför säsongen 1997/1998 plockade ledarstaben upp en synnerligen talangfull junior vid namn Mattias Weinhandl. 17-åringen hade de två säsongerna innan gjort mäktiga 208 poäng för klubbens juniorlag och ansågs nu mogen för seniorspel. Det blev bara fem poäng i a-laget första säsongen, men den andra slog han till med 20 mål och 19 assist och lämnade efter det för Modo.

Hela 2000-talet har egentligen varit tungt för Ljungbys stolthet. Ekonomin strulade och kvalspel uppåt byttes mot kval neråt och tillslut en degradering till tredjeligan 2005 när allsvenskan bantades från två till en rak serie.

Man skulle dock återkomma 2008 och i sex raka säsonger höll man sig kvar innan det återigen blev degradering till Hockeyettan 2014.

2016 slogs portarna upp till rejält uppfräschade Sunnerbohov, som i samband med ombyggnationen bytte namn till Ljungby Arena och tidigare 2017 tog klubben steget tillbaka till Hockeyallsvenskan. Nu med förre Rögle- och landslagsspelaren Pelle Svensson vid rodret och förre spelaren Daniel Håkansson som assisterande.

Men det blev bara en säsong i andraligan och just nu gör de sin andra raka säsong i Hockeyettan.