Trots utsatta läget – ingen panik hos ”Tjomme”

Leksand och Johan Hedberg har inte fått igång sina målskyttar och är på väg mot ett kval i SHL. Ändå menar Thomas Johansson att det finns ”en skön magkänsla”.
– Vi visste om redan från första början att en utmaning för oss var att vi inte hade tillräckligt, säger sportchefen till hockeysverige.se.

Leksand har inte rosat marknaden senaste tiden. Från att ha inlett SHL överraskande bra har nu laget fallit mer till en sista plats i ligan. Just nu med hela sju poäng upp till så kallad säker mark. Det går inte att säga annat än att det just nu luktar kvalspel.

Leksands sportchef, Thomas Johansson, är såklart inte heller nöjd med laget prestationer under senare delen av SHL.

– Den har inte varit något bra. Vi spelade ganska bra egentligen fram till förra landslagsbreaket utan att vi fick betalt för det spelet vi presterade, säger Thomas Johansson till hockeysverige.se och fortsätter:
– Från det landslagsbreaket fram till det senaste, om det nu var runt åtta matcher, tycker jag att vi tappade det rätt ordentligt i långa stunder under matcherna, vilket blev kostsamt för oss. Senaste åtta matcherna har vi inte alls spelat på den nivån vi kan eller vill vara på.

Ni tappar till lagen på säker mark, hur mycket stressar det här dig?
– Det stressar inte mig så jättemycket faktiskt. Klart att jag också vet vilken resa det är att ta i kapp dom här poängen och vad man behöver göra.
– Eftersom jag är så nära laget och tränarna har jag en skön känsla kring den här gruppen, hur tränarna jobbar med gruppen och den trygghet som finns i den. Även om vi har ett otroligt tufft läge finns det ändå en mental positiv känsla i gruppen.
– Hockeyspelare bygger sitt självförtroende mycket genom att vinna hockeymatcher. När man inte gör det är det ändå viktigt att känna att gruppen håller ihop och är ett. Det brukar ändå vara en framgångsfaktor över tid och så är den här gruppen.
– Det här är inte en splittrad grupp med olika öar, att vissa skulle dra åt ena håller och andra åt andra hållet. Killarna är otroligt fina med varandra och håller ihop i vått och torrt. Det tycker jag ger en skön magkänsla.
– Vi har dessutom haft 18 matcher där jag egentligen tycket att vi spelade rätt bra, men hade svårt att kapitalisera på det spelet. Någon gång måste det där snurra runt. Sedan blev det lite dipp, tyckte jag, där vi började spela lite efter egna huvuden ute på isen och inte var den här enheten som jag tycker att vi var innan.
– Det är också vad vi försökt komma tillbaka till under breaket, att vi är en enhet och att vi är fem man som spelar tillsammans och inte en och en.

Har det blivit naivt ibland, att det löser sig på något vis ändå?
– Nej, men ofta när man hamnar som vi gjort vill man så väldigt mycket. Då blir det ibland att man överarbetar och inte riktigt litar på kompisen där ute. Man ger sig ut och släpper då sin yta man ska befinna sig i eftersom man tycker att kompisen behöver ha hjälp, men kompisen behöver inte det.
– Det är en överambition. När vi väl hamnat i dom lägena har vi blivit straffade rätt hårt och släppt in mål. Eftersom vi haft otroliga problem att göra mål, vi kommer inte hålla nollan i varje match utan måste räkna med att vi kommer få släppa in ett, två eller tre mål, har det blivit en mental känsla att ”oj, nu blir det jobbigt”. Då blir man ännu med överambitiös och vill ännu mer.
– Mycket av vår fokus har under uppehållet legat på att hitta tillbaka till där vi litar på varandra och känner ”Jag vet att min kompis gör sin grej så jag kan vara kvar här och behöver inte rycka in och hjälpa honom”.
– Det är också vad jag tycker att vi tappade senaste åtta matcherna, det och att överambitionen varit lite för stor.

Nöjd med tränarna – trots uteblivna målen: ”Otroligt bra”

Leksand har ett gäng naturliga målskyttar, inte minst Max Véronneau, Nolan Stevens, Kalle Östman, Peter Cehlárik och Michael Lindqvist, hur ska ni få dom här killarna att börja producera igen?
– Det finns inga hokuspokus-grejer. När det går tungt på jobbet, oavsett om jag är journalist, jobbar på Clas Ohlson eller vart det än är, måste man ha folk runtomkring som lyfter upp dig, peppar dig och som visar och pratar om positiva grejer så man ska få andra bilder i huvudet.
– Det är egentligen ingen skillnad mot att vara hockeyspelare. När det går troll i det gäller det att lyfta upp positiva delarna. Ta till exempel Max. Han är en som ska göra mål. Att han då ska fokusera på att han skapar mycket målchanser. Han måste fortsätta skjuta och kanske även skjuta ännu mer.
– Nu har han halverat sina skott mot vad han haft tidigare. I stället för att hitta den fina passningen till kompisen trycka av och göra det ännu oftare. Gör dom här killarna en, två eller tre mål kan det bara säga ”splash” och kan sedan rasa på.
– Det är väl att komma över den här puckeln. Då tror jag det handlar mycket om att lyfta fram positiva sakerna och för Max titta på klipp när han gjorde mål och lite sådana grejer.

Handlar det mer även som målskytt om att våga i stället för att vara rädd för att förlora matchen?
– Ja, så är det alltid. Vi måste fortfarande våga spela vårt spel och inte hamna i något där vi är rädda att förlora. Då kan det bli en jobbig resa framåt.
– Klart att det är samma för en målskytt. Att inte vara rädd att trycka av det här oväntade skottet. Just nu är det den här överambitionen som smittar av sig i spelet med och utan puck.
– Titta vi på just spelet med puck blir det den här extra passningen, man vill sätta kompisen i ett extra bra läge och så vidare. Killarna som är målskyttar där kommer det oftast naturligt att dom tryck av skotten i tid och otid som överraskar målvakten och puckarna går i mål. Det handlar mycket om att få in det ”mindsetet”.

Hur ser du på det jobb Johan Hedberg gjort tillsammans med Niklas Persson, David Printz och Alexander Millner?
– Ibland när man hamnar i sådana här lägen kan man känna på grupper vartåt den känns och vad som händer i den.
– Tryggheten som finns i vår grupp och den trygghet tränarna präglat vår grupp med, men också öppenheten som finns, där tycker jag att tränarna gör ett otroligt bra jobb.
– Relationen tränare spelar, tränare sportchef, oss tre enheter tillsammans känns otroligt tryggt och bra. Det finns inga betänkligheter kring det. Jag ser hur hårt dom jobbar varje dag, med spelarna, möten, individuella samtal och så vidare.
– Jag tror mycket på när man hamnar i perioder där det inte stämmer och trycket utifrån börjar bli stort, att det då finns en inre trygghet spelargruppen, tränargruppen och med mig och övriga i organisationen. Att vi tror och litar på det här så vi kan se positivt på framtiden. Jag tycker också att vi är där.

Det vill Leksand addera: ”Inget ont om Dick Axelsson…”

När skadorna droppat in under säsongen har ni varit ganska sårbara i och med att ni har en ganska tunn numerär, letar ni efter spelare att både spetsa och bredda truppen med?
 – Vi visste om redan från första början att en utmaning för oss var att vi inte hade tillräckligt. Jag har alltid tidigare pratat om att ha en bred spets. Tidigare säsonger har vi haft, slarvigt uttryck, två Max Véronneau, två Peter Cehlárik, två Micke Lindqvist. Till exempel, när Max nummer ett inte funkat så fungerade Max nummer två, säger Thomas Johansson med ett lätt skratt.
– Sedan har det varit otur att spelarna vi behöver ha poängmässigt skadat en sväng. Det är dom som försvinner bort för oss när vi inte har tillräckligt många av den sorten. Däremot har vi många bra hockeyspelare, men att sedan utveckla andra killarna i det är en resa som tar lite längre tid.
– I stället för att du i den här branschen köper färdig kvalité behöver vi jobba med att utveckla kvalitén på killarna vi har. Den resan tar lite längre tid än om man köper färdigt. Vi får fortsätta skapa en utveckling hos våra spelare som gör att flera kommer upp i den höga kvalitén och kan hjälpas åt att bidra framöver.
– Helt klart är att vi vid ingångsvärdena i säsongen visste vilka utmaningar vi stod inför och vilka risker som fanns. Går det bra vet vi vad det kan bli, men också att om det inte kommer gå bra är vi mentalt inställda på att man kan hamna där vi hamnat nu, men jag känner ingen panik över det.

Tittar ni ändå runt för att stärka upp truppen?
– Inför den här säsongen tog vi bort tre förstakedjespelare, Justin (Kloos), Marek (Hrívik) och Lucas Elvenes. Det är en första lina i vilket SHL-lag som helst. Vi har ersatt med någon enstaka, men inte med den typen av första linje spelare på det sättet.
– Ska vi göra något är det gärna därifrån vi vill försöka addera spelare. Vi anser inte att det är bredden vi behöver. Den sitter vi redan på, utan mer att addera på toppen.
– Då ska dom spelarna också finnas. Inget ont om Dick Axelsson, men att hans namn florerar runt i att han ska hamna i HV71 säger rätt mycket om vad som finns ute på marknaden.
– Nu vet jag inte om det bara var en tidningsanka, men tittar vi på spelarna som värvats in var det Luleå som köpte loss två spelare. Annars är det i typ Hockeyallsvenskan man får förlita sig på. Jag tycker att vi skulle behöva med av första linan.

Så Dick Axelsson kommer inte spela i Leksand?
– (Skratt) Nej, han är inte aktuell för Leksand.

Match på torsdag mot Malmö, kan du sia något om skadeläget i truppen?
– Vi får se på torsdag hur läget är. Vi har några spelare som ligger i det här att det är dag för dag. Nu har vi två matcher innan jul. vi får se vart det tar vägen någonstans och vi får se på torsdag hur vi mönstrar laget mot Malmö. 

Source: Leksands IF @ Elite Prospects