Efter SHL-misären – nu ska stoltheten återupprättas: ”Vill bara få chansen att känna nåt positivt igen”

Det var en säsong där allt gick fel. Efter degraderingen till Hockeyallsvenskan ska Karlskrona HK resa sig ur spillrorna anförda av lagkaptenen Marcus Paulsson, en av blott två spelare som är kvar i klubben efter fjolårets mardröm.
– Jag vill bara få chansen att känna något positivt igen. Att kunna känna stolthet över sig själv och över laget, säger han till hockeysverige.se.

LÄS ÄVEN: Vill hitta glädjen – efter mardrömssäsongen: ”Ganska mycket ångest”

STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)
– Det är så mycket…
Marcus Paulsson ler matt.
Han vet inte ens var han ska börja.
Att be veteranforwarden blicka tillbaka på SHL-säsongen 2017/18 är på sätt och vis som att tvinga honom se en repris av en trafikolycka han själv var inblandad i. Vare sig man var spelare, supporter eller neutral betraktare insåg man antagligen i ett tidigt skede att det var på väg att gå åt skogen för Karlskrona HK. För precis som Paulsson är inne på var det ”så mycket”. Och då är bara en bråkdel av det saker som inträffade på isen. I stället var det distraktionerna runt omkring föreningen som gav ideliga energiläckage.

Det började redan på försäsongen med skandalrubriker efter en fylleincident på klubbens kryssning, fortsatte med ekonomiskt strul, interna stridigheter och en vd som hoppade av. I omklädningsrummet var stämningen av förklarliga skäl inte heller på topp.
– Det skulle jag säga var det mest tydliga, att vi inte fick ihop gruppen över huvud taget, konstaterar Marcus Paulsson.

Kan du beskriva det, vad det innebär att inte få ihop gruppen?
– Det är så svårt att förklara det, för det är så många saker som händer i en grupp med 23 personer plus tränare och allting. Men det är jäkligt svårt att få alla att dra åt samma håll. Det finns oftast starka viljor som vill en sak och andra starka viljor som vill en annan både när det gäller spelstil, system och annat. Köper inte alla systemet blir det tufft.
– Men man måste gå till sig själv också. Vi i laget var kanske inte tillräckligt tydliga heller, visade inte alla nya spelare hur det skulle vara. Jag lägger mycket på mig själv där, jag kunde ha gjort mer.

Tränare Ove Molin och KHK-spelarna deppar under den sjunde och avgörande matchen mot Timrå i våras. Foto: Bildbyrån/Magnus Lejhall

LÄS ÄVEN:
KHK-talangens resa från division 2 till SHL-debut och NHL-draft – på ett år

”DET TAR HÅRT, OTROLIGT HÅRT”

De flesta av er minns säkert hur det slutade för KHK. Hur man i kvalet mot Timrå tappade en 3–1-ledning i matcher och åkte ur SHL på ett synnerligen snöpligt sätt.
Marcus Paulsson suckar åt minnet.
– Det finns många hockeyspelare därute som har varit med om det vi var med om förra året. Det tar hårt, otroligt hårt.

Det låter som du har haft en lång sommar. Hur gör man för att bearbeta det?
– Man får jobba med sig själv och sina nära och kära. Det slår olika hårt på olika människor, men för mig tog det väldigt hårt. Min familj var extremt viktig i det läget.

För den nu 34-årige Paulsson var degraderingen inte bara det tuffaste han upplevt som hockeyspelare, det slog även hårt mot hans personliga stolthet som blekingekille. Det är också en av anledningarna till varför han valde att stanna i KHK – nedflyttningen till trots.
– Blekinge är hemma för mig och jag har rotat mig där. Sedan, när man åker ur på det här sättet… Det växer det fram en revanschlusta, en känsla av att man vill börja om, få en omstart. Både för mig själv och för klubben, säger han.
– Även om vi inte skulle gå upp i SHL så vill jag ha en bra säsong, bara få chansen att känna något positivt igen. Att kunna känna stolthet över sig själv och över laget.

”OMSTARTEN ÄR VIKTIG FÖR HELA FÖRENINGEN”

Mitt i all den pessimism som funnits kring Karlskrona HK känner Marcus Paulsson att han lycktas vända blad. Erfarenheten har gett honom både visdom och hårdare hud.
– På många sätt gör det här dig ändå starkare i slutändan. Så är det med motgångar. De tar hårt på dig just då, men du lär dig något av det och nästa gång du är i en utsatt position har du nytta av de lärdomar du har tagit med dig, säger han.

Det gäller KHK som klubb också. Det är givetvis aldrig positivt för en klubb att åka ur SHL – inte minst på grund av de ekonomiska konsekvenser det får. Men i det här fallet kan Paulsson känna att det var nödvändigt att trycka på reset.
– Jag tror att det är jätteviktigt att skapa en ny stomme i Karlskrona. Det är det vi jobbar på nu. Vi har ett ungt lag varvat med några rävar och medelålders hockeyspelare. Omstarten är viktig för hela föreningen, inte bara på isen, säger han och pekar på att han redan nu – inför fredagens säsongspremiär mot Västerås – upplever en positiv anda i klubben som han inte har känt på ett tag.
– Det känns som att klubben lyckats landa lite nu. Det känns bra, för det är lugn och ro och det finns tid att jobba på saker och ting. Omställningen att kliva ned i Hockeyallsvenskan är stor, men samtidigt är den positiv. Du kan ju tänka dig själv efter ett år där det går som det gick… Det blir en negativ aura runt hela laget och folk mådde inte bra. På så sätt är det bra att det blir ett helt nytt lag, för det kommer in en helt ny energi. Det smittar av sig på mig och hjälper mig att glömma förra året, även om man fortfarande känner sviterna efter det.

Foto: Bildbyrån/Magnus Lejhall

BARA TVÅ SPELARE KVAR SEDAN VÅREN

Helt nytt lag? Ja, faktum är att Paulsson och unge forwarden Joseph Jonsson är de enda två ordinarie spelarna som finns kvar sedan vårens SHL-sorti. Som lagets äldsta och mest meriterade spelare var Paulsson ett ganska givet val som lagkapten.
– Jag tror mycket på att vara sig själv. Jag fick frågan att ta det här ansvaret för den jag är – inte för någon jag inte är. Jag är kanske inte den hetsigaste kaptenen du kan tänka dig, men däremot är jag omhändertagande mot de yngre. Jag älskar att se unga killar kliva fram och bli bättre. Det är fantastiskt kul att se, säger Marcus Paulsson som har bra understöd i form av två andra rutinerade pjäser.
– Niklas Johansson och Mikael Kurki hjälper mig extremt mycket. ”Nicke” är ju mer van vid ledarskap än vad jag är. Det här är första gången jag har ett ”C” på bröstet. Det blir per automatik ett större ansvar. Har man inte ett ”C” på bröstet kan det hända att man tar en dag när man tänker ”nej, nu säger jag ingenting”. Nu går det inte att göra det. Jag ska vara där varje dag för mina grabbar i laget.

Marcus Paulsson har inte spelat i Hockeyallsvenskan sedan säsongen 2008/09, innan han lämnade Malmö Redhawks för Färjestad. Efter fjolårets SHL-misär känner han bara tillförsikt inför det som komma skall. Glädjen att spela hockey har återvänt efter ett par tuffa månader. Nu handlar det om att återupprätta stoltheten för klubben igen.
– Det ska bli  jätteroligt. Jag tror allsvenskan passar mig bra, men även hela vårt lag. Det kommer bli tufft, men jag är jättetaggad för det vi har framför oss.

LÄS ÄVEN:
Sagt på allsvenskans upptaktsträff: ”Älskar att Leksand inte ville ha honom”