SPANNE: Att bryta en förbannelse i Washington

Alexander Ovetjkin, som glidit runt på en skridsko under avslutningen av grundserien, ser ut att redan ha bokat biljett till VM i Köpenhamn. Han verkar vara på väg att lämna ännu en misslyckad Stanley Cup bakom sig. Coachen Barry Trotz, som aldrig tagit ett NHL-lag till final trots 20 försök, insinuerar att han kommer på sparken efter säsongen.

Klipp till: 4 juni.
Det dånar i Capital One Arena. Washington Capitals utökar ledningen till 3–0 i första perioden av den fjärde Stanley Cup-finalen mot Vegas Golden Knights. Ovetjkin jublar som om varje mål just vunnit honom VM-guld. Coach Barry Trotz taktik utplånar Vegas tidigare så framgångsrika offensiv. Och utanför arenan sveper kameran över ett fullsatt Farraguat Square, där otaliga hemmasupportrar som inte fick plats i arenan följer matchen på storbildskärm.

Över gatorna, i barerna; i lunchrummen och i taxibilarna, pratar man ishockey. Och nog går det att ana, att till och med den vithårige, som gjort sig känd för att vara blasé inför i princip all sport utom golf, gör sig beredd på att fyra av en #GoCaps-tweet inne från Vita huset.

Washington har kämpat sig genom förbannelsen

Vad var det som hände?
Vad gjorde att ett lag till brädden fyllt av förbannelse och försummat självförtroende, kunde ta sig till Stanley Cup-final?
Till att knacka på dörren till den där bucklan?

Det frågar jag Nicklas Bäckström efter matchen, när Washington är en enda seger ifrån att vinna det som han, Ovetjkin, Barry Trotz och staden väntat på så länge.
”Det var väl kanske inte så många som trodde på oss. Vi visar att vi aldrig ger upp, att vi aldrig viker ner oss. Att vi biter ihop som ett lag.”

Knyta näven i fickan, alltså.

Nåväl. Hur ska en ödmjukhet från Gävle kunna svara på en sådan fråga?

Hur ska någon kunna svara på det?

Det är väl bara en av idrottens många oförklarliga händelsekedjor, byggda av vilja, av träning, av psykologi. Och i slutändan, det minsta skälet, men kanske det mest avgörande, i en liga fylld av spelare på nästan precis samma höga nivå – ett mått av lyckosamma tillfälligheter.

Tillfälligheter som givit Washington kraft att vända underlägen mot Columbus, mot Pittsburgh, mot Tampa Bay och nu Vegas Golden Knights.

Och som brutit en decennielång förbannelse över en stad som nästan aldrig når sportslig framgång.

På torsdag har Washington chansen att skriva in sig i historieböckerna. Det är nog bäst att man gör det. För man vet aldrig när de lyckosamma tillfälligheterna vänder sig mot en, och blir till förbannelser, som kan gäcka ett lag till bedrövelse i decennium efter decennium.