Svaret – efter petningen: ”Det var vad han kände”

Efter två matcher utanför laget har AIK och Scott Pooley lyft.
För hockeysverige.se berättar stjärnan nu om petningen och nycklarna inför match sju i Umeå.
– Som spelare blir man självklart frustrerad, säger 31-åringen efter 3–2-segern i match sex.

HOVET (HOCKEYSVERIGE.SE)

När AIK klev in i match tre och fyra mot Björklöven gjorde man det utan stjärnan Scott Pooley. Den 31-årige amerikanen med ett förflutet i kvartsfinalmotståndet hade endast fått 11,35 minuter på isen i den andra raka förlusten i Umeå och fick sitta vid sidan när stockholmarna lyfte.

– Jag tyckte att han var en av de som spelade mest för sig själv och inte riktigt hade laget i åtanke i alla lägen. Det var väl det som gjorde att det föll på honom, sade tränaren Roger Melin till hockeysverige.se efter 4–2-segern i match tre och fortsatte om nya ändringar framöver:
– Allt ledarskap handlar om magkänsla, att man försöker hitta någon slags känsla för vad man tror på. Sen måste man stå för det.

Ytterligare en match passerade sedan med Scott Pooley på läktaren, men denna gång föll AIK och gav bort matchbollen till Björklöven.

Nu, när hockeysverige.se möter forwarden på Hovet, kommer han från sin andra raka match i truppen. Matcher där AIK tvingat fram match sju och där Pooley bidragit med tre assist.

– Som spelare blir man självklart frustrerad, men det är utanför min kontroll. Det är inte mitt beslut. Det enda jag kunde fokusera på är att vara en bra lagkamrat och vara positiv. Det är en del av sporten och handlar om din inställning och attityd. Du kan vara arg över det, eller så kan du komma till rinken med ett leende, vara positiv och göra vad du kan för att hjälpa laget. Det var det jag fokuserade på, berättar stjärnan.

”Det var vad han kände. Jag accepterar det”

Framspelningen i torsdagens 3–2-seger kom dessutom i ett viktigt läge, tidigt i den andra perioden, med 1–2 på tavlan.

– Jag tycker vår kedja spelade riktigt bra ikväll. Jag tycker även vårt powerplay rullade på bra. Vi fick inget mål där idag, men vi gjorde en hel del bra saker. Det är kul att spela i den här typen av matcher. Det är kul att spela i de här situationerna, och publiken ikväll var helt otrolig. Att ha det stödet från dem i det här läget är fantastiskt. Vi vet att det blir en tuff miljö uppe i Umeå. Det kommer vara högljutt för deras del, men vi kan använda den energin till vår fördel också. I match sju kan vad som helst hända. Vi är riktigt taggade, säger Pooley.

7754 på läktaren idag, har du upplevt något liknande tidigare?
– Mitt första år som proffs var jag i final i Nordamerika. Det var ganska elektriskt, men när den här arenan är full så är det fantastiskt. Det går inte att slå. Att ha det stödet och den energin som det ger oss är oslagbart. Vi är väldigt tacksamma, och nu måste vi åka upp på bortaplan i en tuff miljö och få jobbet gjort.

Vad pratade du och Roger om när du klev in i laget igen?
– Han ville ha lite mer intensitet och att jag skulle fokusera på detaljerna. Jag har varit borta ett tag, så det handlar om att komma in i matchtempot igen. Laget spelade bra medan jag var borta, vilket var riktigt kul att se. Vi har en riktigt bra grupp och mycket bredd i laget. Det var vad han kände. Jag accepterar det och det finns inget mer att säga om det. Det är en del av sporten. Jag är självklart väldigt glad att vara tillbaka och få en chans, men jag måste ha tålamod.

Även om lyftet varit tydligt för forwarden som missade de sex sista matcherna av grundserien, så väljer han att lyfta sina kedjekamrater Gerry Fitzgerald och Jordy Bellerive som visat vägen i slutspelet.

– De lyckas av en anledning. De är grymma spelare och gör de rätta sakerna. Det är verkligen roligt att spela med dem, men jobbet är inte klart än. Det är fantastiskt med den framgång de haft hittills, men vi måste ta med oss det in i den sista matchen i serien, säger Scott Pooley.

Känner du en revanschlust nu?
– Jag vet inte, jag tror att det ger lite extra motivation. När man kommer tillbaka vill man bara göra allt man kan för att hjälpa laget att vinna. Det är det enda som är viktigt vid den här tiden på året. Det spelar ingen roll vem som gör poängen eller vem som gör målen. Det enda som betyder något är vinsterna. Det är min inställning, och det har alltid varit min inställning. Jag tar med mig den in i lördagens match.

”Vi har kämpat enormt – visat en otrolig desperation”

Segern i match sex var dock inte helt självklar.

Det hela levde in i sista minuten, men Victor Brattström i mål och boxplay-enheten höll ifrån samtidigt som Jesper Emanuelsson satt i utvisningsbåset i fyra minuter för en hög klubba.

– Det var ett fantastiskt jobb av killarna. Bara att se deras karaktär och hur de lyckades lösa det i den här situationen var otroligt. ”Bratter” gjorde några riktigt viktiga räddningar, och vi hade några viktiga rensningar. Det var helt otroligt och gav verkligen energi till bänken under de sista minuterna, säger Pooley.

Vad såg du av den höga klubban på Axel Ottosson?
– Jag såg det inte. Vi kan inte kontrollera domsluten. Man måste bara fokusera och döda utvisningen, och det gjorde vi. Det är det som är viktigt, och det är allt som egentligen spelar någon roll.

Amerikanen fortsätter sedan om att vända både match sex och hela matchserien.

– Det är spännande. Vi satte oss själva i en tuff situation när vi låg under med 1–3. Vi har kämpat enormt, visat en otrolig desperation. Nu har vi tvingat fram en match sju och allt kan hända. Det var precis det vi ville göra, och nu är vi här. Nu gäller det bara att fokusera om inför nästa match och vara redo att åka upp till Umeå.

Du som har spelat i Björklöven, hur ska ni tackla match sju där?
– Det kommer att vara en fantastisk atmosfär, men jag tycker att vi gör allt rätt. Vi gjorde mycket bra idag. Vi hade bra disciplin och jag tycker att vi var riktigt bra i spel fem mot fem. Vi låg rätt i banan, vi tog bra beslut med pucken och vi spelade smart. Det är precis så slutspelshockey är i slutändan. Det är kanske inte det snyggaste spelet alltid, men det enda som betyder något är vinsterna. Vi åker upp dit, håller oss lugna och väntar på våra chanser. De kommer, och vi måste ta vara på dem, avslutar Scott Pooley.