Då: 16-årig silverhjälte. Nu: Gör sitt fjärde OS – ”Kan föregå med gott exempel”
Många minns nog Pernilla Winbergs hjältedåd i semifinalen mot USA för tolv år sedan. Nu är Linköpings stjärna på jakt efter en ny OS-medalj. Men den här gången har hon en helt annan roll.
– Inför detta OS känns det som jag är rutinerad och kan föregå med gott exempel på samma sätt som dom äldre gjorde då jag var yngre, säger Winberg till hockeysverige.se.
Pernilla Winberg kommer i och med sitt deltagande i Sydkorea göra sitt fjärde olympiska spel. Hon OS-debuterade redan 2006 i italienska Turin. Då var hon bara 16 år, men hade redan rutin från två VM-turneringar. Men det avtryck Pernilla Winberg gjorde i Turin då hon satte den avgörande ”silverstraffen” på USA i semifinalen gjorde henne rikskänd och är en prestation som det fortfarande talas mycket om.
– Det är den största upplevelsen jag har varit med om inom ishockeyn. I och med att vi aldrig vunnit över USA innan så var det extra stort. Jag tror inte att jag tänkte så mycket, jag var ju bara 16 år då, utan jag körde bara på, berättar Pernilla Winberg för hockeysverige.se och fortsätter:
– Vi hade en bra känsla i hela laget och när jag fick chansen att lägga straffen så var det något jag hade tränat på under hela säsongen. Jag visste vad jag skulle göra. När jag sedan kände att pucken gick in i mål så var det en sjuk känsla faktiskt, säger 28-åriga forwarden med ett lätt skratt.
– När signalen gick och vi hade vunnit så var det nästan ingen av oss som trodde på det. Som jag sa så är det den största upplevelsen jag varit med om i mitt liv och något jag skulle vilja uppleva igen.
Vad var det unika med det här laget och som tog er hela vägen till final?
– Vi hade tränat stenhårt tillsammans, visste våra roller i laget och gjorde allting för varandra. Vi hade en bra känsla i laget och visste vad som krävdes för att gå långt.
– Dessutom hade vi flytet med oss. USA missade öppet mål fyra gånger om samtidigt som vi fortsatte att tro på varandra och visste att vi kunde vinna.
”INGEN SOM TRODDE PÅ OSS”
Pernilla Winberg inför OS 2006.
Pernilla Winberg har alltså gjort tre OS-tidigare, 2006 i Turin, 2010 i Vancouver och 2014 i Sotji. Tre turneringar där hennes roll i Damkronorna växt för varje turnering.
– I Turin, i och med att jag var så pass ung så körde jag bara på. OS är såklart den största upplevelsen man kan vara med om så jag ville såklart bevisa när jag var där att jag var någon speciell.
– Mitt andra OS då hade jag ju varit med i ett OS tidigare. Vi hade bra medaljchanser där också, men då var känslan mer att vi ville gå långt. Vi hade ett bra lag, ungefär samma som tidigare. Där var det kanske lite mer satsning för guldet.
– I Sotji var det mycket nytt med bland annat en ny tränare (Niclas Högberg) och vi var lite ”under dogs” innan vi gick in i turneringen. Det var ingen som riktigt trodde på oss så det blev som en nytändning av det, att vi verkligen skulle slå ur underläge. Det tycker jag vi lyckades med riktigt bra fram till bronsmatchen mot Schweiz.
– Inför detta OS känns det som jag är rutinerad och kan föregå med gott exempel på samma sätt som dom äldre gjorde då jag var yngre. Allt det här runtomkring och vad som kan vara bra att tänka på för att förbereda sig på bästa sätt eftersom det är mycket som händer runtomkring på ett OS.
Är det mest saker runtomkring du tar med dig från dina tidigare OS-turneringar eller är det även saker som har skett på isen?
– Från OS är det framförallt saker utanför isen som är viktigt att ta med sig. På isen är det som vilken hockeymatch som helst förutom att det kan vara full fart på läktaren. På isen ska man nog bara köra på och göra det man är bra på.
Foto: Ronnie Rönnkvist
Vad betyder det för dig personligen att få chansen i ett fjärde OS?
– Jättemycket. Ett OS är det största du kan uppleva som en damhockeyspelare. Varje gång du får chansen att vara med i ett OS så är det en obeskrivlig känsla. Att då få vara med i sitt fjärde… Det är ju inte många som ens får vara med i ett. Jag ska ta vara på chansen samtidigt som det är en ära att få representera landet i ett OS.
Jobbar du annorlunda jämfört med en vanlig säsong för att komma så bra förberedd som möjligt till den här turneringen?
– Jag skulle nog säga att jag är lite mer noggrann i allt det jag gör inför OS. Allt det här runtomkring, man får mer hjälp vilket gör att man kan förbereda sig på ett bättre sätt inför en OS-turnering än under en vanlig VM-säsong.
Kan du utveckla det eller ge exempel på vad som skiljer?
– SOK ger oss ett jättebra stöd inför OS samtidigt som det är fler som vill hjälpa till genom att synas mer när man är på väg in till OS. Många får fler sponsorer just innan OS samtidigt. Speciellt då för oss inom damhockeyn då vi nu syns mycket mer i tidningar och på TV.
DRAGITS MED STORA SKADEPROBLEM
Pernilla Winberg drogs stora delar av förra säsongen med ryggproblem, men nu är ”den gamla damen”, som förbundskaptenen Leif Boork valt att kalla henne, fullt återställd och givetvis redo för att göra en bra prestation i OS.
– Förra säsongen mådde kroppen sådär och jag var borta halva säsongen. Den här säsongen har känts bra och jag fick bra hjälp i somras så jag kunde fokusera på det jag behöver göra och inte gå utanför gränserna så att säga. Jag vet vad jag skall göra för att min kropp ska må bra.
– Jag har hållit på med elitsatsning under många år och jag kanske inte kan göra samma saker som jag gjorde då jag var yngre. Nu fokuserar jag på dom grejerna jag behöver göra för att hålla ihop kroppen så bra som möjligt så jag kan prestera på isen istället.
Foto: Ronnie Rönnkvist
Har du behövt lägga om vardagspusslet mycket nu då det närmar sig OS?
– Jag har en bra kontakt med min chef och det är tur att jag har en bra chef som hjälper mig i alla situationer. Träningen, där har vi en duktig tränare i ”Madde” (Östling) som kom till LHC den här säsongen så det fungerar jättebra. Jag tycker att jag har fått ihop schemat bra nu när det närmar sig OS.
Vad blir den tuffaste biten om Sverige ska ta medalj i Pyeongchang?
– Det handlar om att lagen som kommer ihop bäst som grupp kommer ha medaljchanser. Så har det varit i dom andra OS-turneringarna, att det inte bara har varit dom länder man trodde som har tagit medaljerna.
– Kommer vi ihop som lag och gör det som vi gjort under säsongen på isen så ror jag att vi har stora möjligheter.
Pernilla, du är 28 år och har snart gjort fyra OS, när du packar upp trunken hemma i Linköping efter turneringen börjar du då planera för ett femte?
– (Skratt) Jag kommer ta ett OS i taget. Sedan får jag kolla hur det gick vilka förutsättningar det finns framöver. Det är ingenting jag funderar på just nu utan nu vill jag bara prestera bra i det OS som kommer.
Den här artikeln handlar om:
