MJÖRNBERG: Tranås förtjänade mer – jag blir inte klok på Mariestad

I två perioder var Tranås det betydligt bättre laget borta mot Mariestad, men gör man inte mål vinner man inga matcher. Bois vann tillslut med 2-1 efter förlängning, men om matchen var ett styrke- eller svaghetsbesked är väldigt svårt att avgöra.

Mariestad lämnade isen som segrare efter 2-1 i förlängningsspel mot Tranås, men det var gästerna som kunde kliva av med beröm godkänt och känslan att de spelmässigt hade gjort en riktigt bra match på fredagskvällen.

För rent krasst, Tranås var det bättre laget på isen. I första perioden jobbade laget så hårt att Mariestad knappt fick till något organiserat anfallsspel alls. I andra perioden skåpade Tranås långa stunder ut sin motståndare, men fick inte utdelning med mer än ett ynka mål och resten är historia.

Den där sista lilla och ack så viktiga detaljen att på bortaplan omsätta spelövertag i mål framåt gäckar fortsatt Tranås. Hemma i Stiga Arena har man lyckats åstadkomma 17 mål på fyra spelade matcher (ett snitt på 4,25 per match). På bortaplan är den siffran åtta ynkliga pytsar på fyra matcher (ett snitt på två mål per match). Mariestad är även om de har en sämre dag ett så pass vasst lag att man måste ta tillvara på sina chanser, annars kan det bli som igår, att hemmalaget ändå får in två puckar och lyckas vinna.

Det var den där trubbigheten som gjorde att Tranås bara fick med sig en poäng från en match som man faktiskt ägde. För arbetsinsatsen och intensiteten var det verkligen inget fel på. Ifjol klev en lång rad av ganska anonyma arbetare fram och utvecklades till poängsprutor. Det har vi än så länge inte sett hända i år. Kaptenen Petter Eklöf gjorde hattrick i premiären mot Lindlöven, men har sedan dess helt tomt på poängkontot och det är (den förvisso förtjusande) turbognuggaren Gabriel Eklund som leder den interna målligan med fyra fullträffar.

Hade Tranås vunnit matchen i Mariestad om den nyvärvade tilltänkte målpryglaren Søren Dietz-Larsen inte hade varit avstängd för sin könsordsattack senast mot Forshaga? Det är en hypotetisk fråga, men känslan är påtaglig att han behöver bli en hit för Tranås för att det ska kunna bli ett riktigt lyft i tabellen. Om man ska vinna matcher likt den i Mariehus Arena mot uttalade topplag.

Tranås förtjänade mer än vad de fick igår.

I fallet Mariestad lämnas jag mest med en lång rad frågetecken. Nu blev det förvisso seger och två nya poäng in på kontot som gör att man inte omedelbart blandas in i striden kring Allettan-strecket, men det var på vippen att kunna bli ett andra raka nederlag efter förlängningstorsken 2-3 mot HC Dalen senast.

Ska man se det som en styrka att vinna en match där man inte alls är särskilt bra eller en svaghet att komma ut med (tillsynes) så slapp inställning i en match mot en kompetent motståndare inför en imponerande publiksamling (1117) på hemmaplan?

Jag blir liksom inte klok på Mariestad.

Tränaren Ronny Helander förespråkar en spelskicklig och framförallt offensiv ishockey som när den fungerar är så väl vägvinnande som oerhört kul att titta på. Men när det inte riktigt lirar tenderar det att se nonchalant ut. Nu vill jag inte tro att Mariestad klev ut med taskig inställning mot en kompetent motståndare som Tranås, men ivern att göra bra saker offensivt har en tendens att slå över i överambitiösa passningar och pucktapp kring linjerna. Som att man tar lite för stora risker för att man inte tar motståndaren riktigt på allvar.

Den där plan b som man pratade storvulet om inför säsongen har inte riktigt visat sig än. Mariestad hade inte noggrannheten i sitt spel för att kunna hantera en matchbild som dikterades av Tranås och det borde vara ett problem.

Nu är det förstås starkt att trots att man var det sämre laget i två perioder ändå vända runt matchen till seger (om än i förlängning), det finns ett mått av topplagsaura i det och kliver man ner på individnivå finns det mycket bra att notera (Kevin Engvall tycks till exempel komma mycket mer till sin rätt i Mariestad än vad han gjorde i både Troja-Ljungby och Kristianstad). Men känslan är att Mariestad måste bli noggrannare.

Nu är vi där igen där Mariestad vinner trots att de egentligen inte gjort någon bra insats och risken finns att de blir lite sköna. Bottenlagen i Hockeyettan västra har inget motstånd att erbjuda och därför är det viktigt att verkligen ta tillvara på matcher likt den mot Tranås och ta lärdom och bli bättre. Steppa upp mentaliteten. Förstå allvaret.

Där har tränare Helander just nu ett väldigt bra verktyg. Så länge truppen är hel och ren blir speltiden ett konkurrensmedel. Igår hade han ”lyxen” att kunna sätta en talangfull spelare som Joel Benjaminsson på läktaren och det hotet bör sväva över hela truppen. Blir man för bekväm och tummar på att lägga ner det helhjärtade jobbet finns den där uppvärmda stolen på läktaren ledig.

Det blir ett incitament att hålla lättjan borta trots att poängen fortsätter trilla in även efter bleka insatser.