Slagsmål med tio man: ”Släckte ner hallen”

Den tidigare hockeymålvakten och nuvarande agenten Joakim Persson spelade i alla tre Stockholmslagen, Djurgården, AIK och Hammarby under sin karriär.
Men han hann även med ett udda men minnesvärt utlandsäventyr till Ratingen i Tyskland.
– Ratingen visade sig vara ligans sämsta lag, men även ligans värsta lag, minns Persson.

TÄBY (Hockeysverige.se)

På söndag kan ni läsa en lång intervju med tidigare Elitseriemålvakten, Joakim Persson. I dag jobbar han som agent. Redan i dag bjuder vi på ett stycke ur artikeln där han berättar om sin tid i tyska Ratingen.

– Jag ville utomlands och hade bland andra ett par finska bud, Lukko. När jag var i Djurgården spelade vi Epson-cup mot Team Canada och Düsseldorf, DEG som laget hette, och tyckte det var väldigt kul. Vilken stämning det var på matcherna.
– Vi spelade även poolspel inför Europacupen i Berlin, så jag gillade det där med Tyskland. Många skulle dit. (Petri) Liimatainen hade stuckit dit säsongen innan.
– Den här var den lilla klubben utanför Düsseldorf mot den mäktiga klubben (DEG) med Hardy Nilsson, Mikko Mäkelä, Åke Lilljebjörn, Peter Andersson och tyska landslagsmännen.
– Ratingen visade sig vara ligans sämsta lag, men även ligans värsta lag. På den här tiden tillät man 16 importer och de flesta lagen hade en eller två fighters medan vi hade fem. Under försäsongen… En match ska i genomsnitt vara två timmar och en kvart. I våra matcher fick man slå på minst en halvtimme.
– Vi skulle upp och möta Wedemark, som idag är Hannover, och jag stod på läktaren efter att ha fått en puck på nyckelbenet. Det var fullsatt och jag förstod att någonting var på väg att hända. Efter halva matchen skickade lagen in varsin femma med enbart värsta spelarna. Publiken stod upp och alla visste vad som skulle hända när pucken släpptes.
– Det blev ett stort slagsmål och alla in på isen utom en. Slagsmålet verkade aldrig ta slut. Domarna gav upp. Jag böjde över båskanten. Då tittade ”Salle”, Andreas Salomonsson, upp och sa ”Vart fan har vi hamnat?” Vår kanadensiska coach stod med foten på sargen ”This is hockey, this is hockey…”
– Det slutade med att man släckte ner hallen. När jag ska gå ner till omklädningsrummet och förbi vakterna till min målvaktskollega, Ian Wood. Då kom han springande. Efter kom Shawn Andersson, även han har spelat med Tommy Söderström, och jagade in honom i duschen. Det blev slagsmål med tio man i vårt omklädningsrum till polisen kom. Jag vet inte hur många som han duscha, men vi fick poliseskort med dubbla polisbilar när vi lämnade arenan. Då var vi alltså ännu bara tidigt i augusti på tal om vart vi hade hamnat.

Joakim Persson om säsongen i Tyskland: “Publiken var magisk”

Blev det ändå en rolig säsong?
– Vi hade väldigt kul. Tufft att vi fick mycket spö och hade en hög omsättning på spelarsidan. Vi bytte spelare kors och tvärs. Smålänningen ”Rossen”, Patrik Ross kom. Han hade varit i Lukko. ”Ekan” (Peter Ekroth) kom in från Oskarshamn. Dessutom kom Danne Hobér in som coach när Bill Lochead fick kicken.
– Han hade sina favoritspelare där flera hade spel i NHL på sin CV. Bland annat spelade Brian McReynolds med oss. Han kom senare att spela i Malmö. Sköna lirare. Lochead fick inte ihop det och vissa av killarna var inte ens svettiga efter ett is-pass.
– Då anställde den tyska ”GM” Danne Hobér… Med honom kom det in något annat och det blev hårdkörning ”de lux”. Kanadensarna i laget höll på att dö, skrattar Joakim Persson och fortsätter:
– Vi körde två pass om dagen och flera killar i laget slutade spela så vi torskade matcherna av den anledningen. Danne gjorde ett gott jobb, men klubbledningen valde då att gå förbi ”GM” och ta tillbaka Bill Lochead, coachen som hade fått kicken. Han var då förbannad på ”GM” och ville slå ihjäl honom. När vi åkte till bortamatcherna körde han en bil bakom bussen eftersom han inte fick åka med oss.
– Det var, som sagt, en kul säsong och en fantastisk liga som växte. Publiken var magisk. I första ligamatchen hade vi Düsseldorf borta med Hardy Nilsson. Vi vann den matchen. Två timmar innan matchen var det fullt, 10 000 åskådare. Vi var vana att spela på Globen då det var fullt, men kom du in där 20 minuter innan började det fyllas på. Här var det fullt. Det är en härlig fanskultur i Tyskland.