Pierre Johnsson minns fiaskoåren: "Var så dåliga"

Idag är vi vana att se Juniorkronorna slåss om medaljer varje år – och mediatrycket är enormt. För två decennier sedan levde Sverige i en annan verklighet. Då spelade de för att hålla sig kvar i toppdivisionen – och någon media fanns inte att tala om.
– Svensk hockey har blivit väldigt mycket bättre, konstaterar Pierre Johnsson som var med under landslagets tunga juniorår.

GÖTEBORG (HOCKEYSVERIGE.SE)

När Sverige år 2008 tog silver var det första gången sedan 1996 som man tog medalj i ett U20-VM. Därefter följde ett gäng tuffa år, där man tre gånger om behövde spela “relegation play” för att hålla sig kvar i högstadivisionen. På den tiden gick dock fyra av tio lag till kvalspelet, medan det idag bara är två av tio lag som gör det.

Såväl 2003 som 2004 behövde sverige spela kvalspelet för att hålla sig kvar. 2003 grejade de uppgiften via en nervdallrande 5-4-seger mot Belarus – och året därpå vann de varenda match i kvalspelet och klarade sig i slutändan kvar utan större problem. Sedan dess har Sverige emellertid varit en maktfaktor inom juniorhockeyn.

Med i lagen som fick kvala sig kvar såväl 2003 som 2004 var Juniorkronornas assisterande tränare Alexander Steen. Och 2004 var en annan av lagets assisterande tränare, Pierre Johnsson, med.

Pierre Johnsson: “Det var lite andra tider”

Turneringen spelades i Finland - långt ifrån något rampljus eller några medaljmatcher.
– Det jag minns är att vi mötte Ukraina i första matchen (Det var Österrike, reds.anm) och sen mötte vi Ryssland, USA och Slovakien. Vi hade en helt avgörande gruppspelsmatch mot Slovakien efter en riktig drabbning mot USA dagen innan där vi förlorade med 4-3. Vi förlorade med uddamålet mot Slovakien, säger Pierre Johnsson till hockeysverige.se.

Därefter väntade kvalspel mot Schweiz och Ukraina och där hade Sverige som sagt inga större problem att säkra kontraktet i A-divisionen.
– Men det var lite andra tider, konstaterar Johnsson.

När Sverige möter media dagen efter rysaren mot Schweiz är det knökfullt i den mixade zonen. JVM är en av årets hockeyhöjdpunkter. Så var det inte för 20 år sedan.

Var det över huvud taget någon som brydde sig då?
– (Skratt) Jag tror det fanns något litet på text-TV. Och det var väl kanske tur det - vi var ju så dåliga. säger Pierre Johnsson.
– Det är en helt annan medial uppmärksamhet nu, och det är jättekul för killarna. Det blir väldigt speciellt.

Är det bara kul?
– Ja, det tycker jag. Killarna har växt upp i en sådan här miljö. Allt spelas in, och det är sociala medier, YouTube och annat. Killarna är vana. Det är nog mest för oss ledare det blir annorlunda.

Därför har Sverige lyft

Det har pratats mycket om att svensk hockey storsatsade för att komma ur den kris som var i slutet av 90-talet och inledningen av 00-talet. Men få tycks ha svar på varför man hamnade i hockeyns bakvatten på juniorsidan.
– Det är väldigt svårt att säga. Det jag kan säga är att svensk hockey blivit bättre. Det har gjorts en storsatsning och jag tycker förbundet gör det jättebra med alla saker de gör.
– För spelarnas del tror jag det är positivt att man får titta på andra. Det finns mycket mer material att ta del av idag, och alla vill bli bättre.

Johnsson lyfter fram att han ser en förbättring både på isen och hos inställningen hos spelarna.
– De tränar bättre. Killarna är bättre både fysiskt och skillsmässigt. Det har hänt mycket där, och det är jäkligt kul att se. Det är många som jobbar för att det ska se ut så här, så man får ge credd till alla som jobbar med det i unga åldrar.
– Sen tycker jag det är en annan jargong idag. Man vill framåt. Det är en annan attityd. Man vågar vinna. Jag tycker det försvann lite, men nu är man i världstoppen och vill vinna till varje pris. Så tycker jag inte det var då (för 20 år sedan), men nu är det så och det är jävligt häftigt.

Det snackas ju om att det blir mer fokus på “jaget” och att det kanske blir egoistiskt tänk.
– Jag tycker faktiskt det är härligt. Förut var det bara snack om laget - nu är jaget för laget. Det är märks. Nu vill killarna bli bättre för lagets skull. De vill bli bättre för laget, som individer. Jag tycker det är en härlig inställning som svenska spelare har nu. Man vill bli en storstjärna men man vill också spela för ett lag och spela för laget. Där tycker jag svensk hockey är på alldeles rätt väg.

“Då hade man kunnat ha ett par guld till”

Men även om Sverige har kommit långt på J20-nivå sedan de där tunga åren för två decennier sedan har det “bara” blivit ett guld sedan dess.
– Det är jävligt tajt på toppen. Det är väldigt, väldigt små marginaler. Hade det studsat rätt i två, tre år hade man kunnat ha ett par guld till. Mer skiljer det inte.
– Man ska vara jäkligt ödmjuk kring att det är tre, fyra, fem, sex andra länder som också vill det här lika mycket. Det blåser på toppen och det är små marginaler.

På fredag kan guldtorkan brytas - och den kan göra det i Pierre Johnssons gamla hemmaarena Scandinavium. Johnsson avslutade sin spelarkarriär i klubben, och jobbade sen som tränare i klubbens juniorverksamhet under sex år innan det blev en flytt till Skellefteå.
– Det är alltid kul att vara här. Jag hade jättemånga fina år här, och det är alltid skönt att ha publiken på sin sida. De senaste tre åren har de snarare buat åt en, säger han med ett skratt.
– Nej, då. Det är en härlig publik. Det blir alltid en jäkla hockeyfest i den här arenan.

Under onsdagen spelar Sverige JVM-semifinal mot Tjeckien.