Cam Abbotts nya karriär: ”Går inte en dag utan att jag saknar att kunna spela själv”

Hjärnskakningarna berövade honom möjligheten att fortsätta spela. Efter en lång period av återhämtning fann Cam Abbott sin väg tillbaka till sporten som coach för Växjö Lakers J20-lag. Den här säsongen tog han klubben till sin hittills största framgång på juniorsidan – en SM-final.
– Det har varit en välsignelse att kunna jobba med sporten igen och få vara del av en sådan här härlig grupp med killar, säger Cam Abbott till hockeysverige.se.

NYKÖPING (HOCKEYSVERIGE.SE)
Cam Abbotts blick lämnar aldrig golvet och rösten spricker lite när han pratar. I bakgrunden hörs guldvrål från Modos omklädningsrum där lagets J20-spelare firar att man just blivit svenska mästare. Abbott befinner sig mitt i en utläggning om hur stolt han är över sina grabbar i Växjö och deras finalinsats som slutade med en hjärtekrossande strafförlust när han stannar upp och suckar tungt.
– Usch… Det gör ont i mig att höra deras jubel.

Att avsluta säsongen med att förlora en SM-final efter en utdragen straffläggning är givetvis smärtsamt så det förslår. Men för Växjö Lakers juniorverksamhet är det en enorm framgång. Det är bara sex år sedan klubben tog sig upp till SHL, och även om man tog ett SM-guld 2015 har det tagit tid för klubben att utveckla en juniorverksamhet som har förmågan att mäta sig med de mer traditionella SHL-klubbarnas.

Att få in Cam Abbott som coach för J20-laget har dock förändrat en hel del. Kanadensaren tvingades avbryta sin egen SHL-karriär med Luleå efter säsongen 2014/15 på grund av sina hjärnskakningsbekymmer. När han efter en lång och jobbig period av återhämtning återfann orken och gnistan rådde det ingen tvekan om att det var inom hockeyn han skulle fortsätta att jobba.
– Det tog sju eller åtta månader innan jag mådde tillräckligt bra för att involvera mig i hockeyn igen. När jag kände mig mogen för det gav Rögle mig en möjlighet att hjälpa deras spelare på hockeygymnasiet och så jobbade jag lite med spelarfackföreningen, SICO. Sedan ringde Växjö…

Den som höll i telefonen var den tidigare Växjötränaren Janne Karlsson, samme man som stod i båset när Kronobergs län fick sig en SHL-klubb 2011. I sin roll som sportchef för klubbens juniorverksamhet var han inte sen att hugga när han fick korn på Abbott.
– Jag fick ett tips om att han kunde bli aktuell och visste att hans fru var från Växjö och att de skulle ha smått. Då kollade jag med honom och han visade sig vara intresserad, berättar Karlsson som såg Abbott som en perfekt kandidat på grund av det han stod för som spelare.
– Cam är nog omtyckt på många ställen, respekterad där han har varit och känd för att vara en bra kille. Som spelare har han gått den långa vägen, fått jobba hårt och inte lämnat något åt slumpen. Jag tänkte också att det skulle ge lite eko, för även om han inte har varit tränare så gav det eko att vi tog honom som tränare. Det är lite lättare att få in spelare som är intresserade när man har ett namn som många känner till på tränarposten.

Det var just det där med bristen på tränarerfarenhet som fick en del att reagera när Växjö meddelade att man utsett Cam Abbott till ny tränare. För honom själv blev det ett slags bränsle till att visa belackarna fel.
– Det fanns vissa som höjde på ögonbrynen och tyckte att jag tog mig vatten över huvudet när jag hoppade på ett J20-jobb direkt – ”Vad tror du gör dig kvalificerad för det?” – men jag tror det kan gå bra om man har bra erfarenhet och är dedikerad, menar han själv.

Foto: Bildbyrån/Peter Skaugvold

”HAN ÄR HÅRD PÅ ETT RÄTTVIST SÄTT”

Att han blivit så populär bland spelarna kan ses som ett tecken på att han har lyckats bra med det. När jag pratar med den egna produkten Gabriel Altberg som har tillbringat hela sin karriär i Växjö Lakers ger han Abbott och assisterande tränaren Joel Rönnmark en stor del av äran för att laget tog sig ända till final.
– Han och Joel har betytt otroligt mycket. Det är framför allt de som har hjälpt oss att få ihop laget bra, poängterar Altberg.
– Det är en bättre kommunikation mellan tränare och spelare det här året än det har varit innan och folk vågar göra saker på isen som man inte riktigt vågat innan. Det har varit kul att spela hockey, det är det viktigaste.

Hur skulle du beskriva Cam som tränare?
– Han är är hård på ett rättvist sätt. Det är lätt att prata med honom om man har någon fråga. På isen är han tränare och utanför går det bra att snacka med honom, vad det än är. Han håller alltid en bra nivå både i omklädningsrummet och på isen.

Det är en beskrivning som värmer Cam Abbotts hjärta. När han väl beslutade sig för att coacha var det för att han ville inspirera fler att ta klivet och satsa på sporten.
– De flesta elitidrottare har haft en eller flera personer som influerar dem att ta det där steget när man är 15-17 år och satsar fullt ut på sin sport. Jag kände att jag ville vara en sådan person, ge tillbaka något till killarna som är på väg upp. Både jag och min tvillingbror (Chris) har varit lyckliga nog att ha varsin framgångsrik karriär, spelat på många olika platser och lärt oss saker från många olika coacher. Så det kom ganska naturligt.

Han beskriver Jonas Rönnqvist och Joakim Fagervall som han hade i Luleå som två stora tränarförebilder. Men även Sune Bergman, som han och brorsan Chris hade i norska Frisk Asker när de flyttade över till Europa, och veterancoachen Mike Schafer som tvillingarna hade under sina fyra säsonger på Cornell i den amerikanska collegehockeyn. Om han själv kommer att satsa fullt ut på tränaryrket och göra en riktig karriär av det har han inte riktigt bestämt sig för.
– Vi får se. Jag har haft kul det här året, men jag har ingen plan för det här, inga målsättningar. Jag har haft fokus på den här säsongen, det har varit mycket att stå i och det har varit kul att jobba med de här grabbarna i den här åldersgruppen, säger Cam Abbott.

Med tanke på allt du gick igenom innan och efter du själv var tvungen att sluta spela hockey, hur mår du i dag?
– Jag känner att jag har haft tur. Jag har ett oerhört stöd från min fru och mina två små barn. De har varit mitt fundament genom en riktigt tuff tid och har hjälpt mig att ta mig dit jag är i dag, där jag kan vara fysiskt aktiv och må bra över var jag befinner mig.
– Men det går inte en dag utan att jag saknar att själv kunna spela. Det är fortfarande tufft att titta på SHL och se andra spela när man vet att man skulle ha kunnat vara där om förutsättningarna hade varit annorlunda.

Cam Abbott tystnar medan ett par jublande Modospelare med champagneflaskor passerar oss i den trånga korridoren.
– Men det här har också varit en speciell upplevelse. Det har varit en välsignelse att kunna jobba med sporten igen och få vara del av en sådan här härlig grupp med killar. Jag sa till dem nu efter matchen att den enda besvikelsen jag bär på just nu är att jag inte kommer att kunna jobba med var och en av dem igen. För det här har varit väldigt speciellt.