Den flygande holländaren – direkt från andra draftrundan till NHL
Som om inte det faktum att han är född i Amsterdam skulle göra det svårt nog att ta sig till NHL. Nederländske forwarden Daniel Sprong draftades dessutom först i mitten av den andra rundan. Trots det står det nu klart att han kommer att inleda säsongen med Pittsburgh Penguins i NHL.
– Det han har lyckats med är inte enkelt, säger klubbens general manager Jim Rutherford.
När Daniel Sprong NHL-debuterar för Pittsburgh Penguins blir han den tredje spelaren från Nederländerna att spela i världens bästa hockeyliga. Den numera avlidne backen Ed Kea och forwarden John Wensink var först när de debuterade för Atlanta Flames respektive St. Louis Blues säsongen 1973/74. Sedan dess har tulpanlandet inte representerats av någon spelare i ligan, även om spelare som exempelvis Joe Nieuwendyk, James van Riemsdyk och Kris Versteeg har nederländskt påbrå.
Sprongs resa är det som gör hans NHL-debut så speciell. Han växte upp i Amsterdam där fotbollslaget Ajax är religion och där den enda sporten på is som räknas är skridskoåkning.
– Det är väldigt ovanligt att barn i Amsterdam sysslar med hockey. När jag började åka skridskor och spela var jag fyra eller fem år och då fick jag spela i ett lag med tolv- och trettonåringar, har 18-åringen berättat i en intervju med nhl.com.
Daniel Sprong och hans familj bodde kvar i den nederländska huvudstaden tills sonen var åtta år gammal. Beslutet att lämna tryggheten grundade sig till stora delar på Daniels önskan om att spela i NHL. För redan som fyraåring fick han uppenbarelsen som gjorde att han bestämde sig för att han skulle ta sig hela vägen dit.
– Det är sex timmars tidsskillnad mellan Kanada och Amsterdam, så jag vaknade upp runt två- eller tretiden en natt för att se Colorado Avalanche spela en Stanley Cup-final när Patrick Roy fortfarande spelade där, berättar han för nhl.com.
– Jag såg de där matcherna och berättade för min pappa att jag också ville spela där en dag. Sedan dess har min dröm varit att spela i NHL.
FÖLL TILL MITTEN AV ANDRA RUNDAN
2005 flyttade familjen Sprong till Vincent Lecavaliers hemstad Île-Bizard väster om Montréal. Den skicklige forwarden utmärkte sig tidigt i de lokala ungdomsligorna och fick rykte om sig att vara en riktigt stor talang. När det blev dags att draftas till den kanadensiska juniorhockeyn plockades han av Charlottetown Islanders I QMJHL och flyttade ut på Prince Edward’s Island. Där utvecklades han snabbt till en av ligans stora profiler.
Under sina två säsonger med Islanders svarade han för 156 poäng på 135 matcher Under tidigare NHL- och Örebroprofilen Gordie Dwyers ledning. Det gjorde honom het inför sommarens draft i Florida. Många trodde att Sprong skulle väljas redan i första rundan, men frågetecken kring hans inställning och en påstådd press från familjen som hade släppt sitt liv i Nederländerna för att ge sonen chansen att spela hockey i Nordamerika fick en hel del scouter att tveka. Det medförde att den skicklige forwarden föll till mitten av andra rundan där Pittsburgh Penguins kunde fiska upp honom som 46:e spelare.
Att döma av vad Daniel Sprong har presterat så här långt på Penguins träningsläger får han klassas som ett fynd. Blott 18 år gammal har han spelat så bra att allt tyder på att han kommer att finnas med i Penguins laguppställning när man inleder säsongen med att möta Dallas Stars borta natten mot fredag.
– Han behöver bara fortsätta spela som han har gjort, säger general managern Jim Rutherford till Pittsburgh Post-Gazette.
– Det han har lyckats med är inte enkelt för någon. Att komma in till campen efter att ha draftats och spelat som han har gjort är fantastiskt bra. Han är en väldigt smart spelare. Han är stark. Han är bra med pucken . Han har ett bra skott. Och han förtjänar en plats i det här laget.
Daniel Sprong har nio matcher på sig att göra ett tillräckligt stort avtryck i NHL för att bli kvar i Pittsburgh. Men även om han skickas tillbaka till Charlottetown efter det har han redan stått för något väldigt unikt. Resan från Amsterdam till Pittsburgh är något som mer eller mindre saknar motstycke i dagens hockeyvärld.
Den här artikeln handlar om: