Ida Press om omställningen efter collegeåren: "Kan bli lite långtråkigt"

Collegeåren präglades av ett fullspäckat schema med skola och hockey. Tillbaka i Leksand är vardagen betydligt mindre hektisk för hemvändande Ida Press.
– Jag jobbar på 20 procent. Jag förstår inte hur herrspelarna underhåller sig, säger Press till hockeysverige.se.

LEKSAND (HOCKEYSVERIGE.SE)

Efter säsongen 2017/18 med Leksand valde Ida Press att testa på collegelivet i USA. Det blev fyra framgångsrika säsonger på University of Maine och en på Providence College innan hon inför säsongen 2023/24 valde att återvända till dalaklubben. 
– När jag åkte över till college var det både att jag hade ganska stora förväntningar, men samtidigt hade jag ingen aning vad jag gav mig in på, säger Ida Press när hockeysverige.se träffar henne i Tegera arena under andra periodpausen i SHL-matchen mellan Leksand och Skellefteå. 
– Jag visste att det skulle bli en bra hockey och hockeyutbildning. Även en bra skolutbildning. Samtidigt hade jag hört att när man kommer dit får man inte spela så mycket första två säsongerna. Då var jag lite orolig för det. 

Hur var första dagen på skolan i Maine?
– Första mötet, då jag skulle till rinken, var jag väldigt, väldigt nervös. Samma sak första skoldagen. Det var likadan. Sitta i klassrummet och lära sig allt på engelska. Det var en väldig omställning. 
– Jag tycker ändå att det var en miljö jag kom in i ganska snabbt. Lagkompisarna blev som en familj. De du går med kommer du spendera fyra år tillsammans med. Du gör samma sak som alla lagkompisarna, går i skola, tränar och hänger med dem hela tiden. Det var väldigt lätt att komma in i den familjen. 

“Jag ser henne verkligen som en bonussyster”

Ida Press var inte ensam spelare från Leksand att åka över till University of Maine. Även lettiska forwarden, Liga Miljone, åkte över samma säsong. 
– Vi hade inte pratat ihop oss innan. Jag hade bestämt mig innan henne. Sedan var det en annan svensk spelare, Moa Wernblom, som skulle ha åkt, men tackade nej. Då hörde dom av sig till Liga i stället. 

I Maine kom Press bli nära vän med en annan svensk spelare, Celine Tedenby. 
– Jag och Celine visste om varandra då vi åkte dit eftersom vi hade spelat i U18-tillsammans, men aldrig hängt utanför träningarna med U18. 
– Jag skulle säga att jag fick en syster där. Vi är sjukt tajta idag. När man inte hade sin vanliga familj där borta och det var jobbiga saker vi gick igenom kunde vi luta oss mot varandra. Vi vet att vi alltid kommer finnas där för varandra oavsett vad som händer. Jag ser henne verkligen som en bonussyster.

Vilken utbildning gick du?
– På Maine läste jag fyra år psykologi. I Providence blev det en ettårig masterutbildning. Där lärde jag mig om global utbildning och kan idag lära ut engelska till icke engelsktalande.

Var skolan en viktig del eller var det mest för hockeyn du åkte över?
– För mig är skolan en viktig sak. Jag kände redan på gymnasiet att jag hittade vad jag brann för utanför ishockeyn och det är psykologi. 
– I dagens samhälle är det ett väldigt viktigt ämne och som det pratas alldeles för lite om. Sedan har jag lärt mig genom min utbildning att det är din hjärna som styr dig överallt i livet och då såklart även i hockeyn. I idrotten och är det en sjukt bra tillgång om du har skallen med dig så gott du kan.

Funderar inte på proffsligan: "Efter fem år i USA ville jag hem"

Hur var det hockeymässigt att spela på små rinkarna och det spel som spelas i USA?
– Man har mycket mindre tid med pucken. När folk har frågat hur det är att vara tillbaka på stor is har jag svarat att det är både gott och ont på båda. 
– Det är kul att försvara på liten rink för du behöver inte åka lika långt ut i hörnen. Med puck har du däremot mindre tid. Jag skulle säga att det tar längre tid at vänja sig vid den lilla rinken. 
– När jag kommit hit måste jag påminna mig själv om att jag har någon millisekund extra så jag inte stressar för mycket. 
– Där borta måste du lägga en passning snabbare och samtidigt veta vart den ska. Det har hjälpt mig här också, att läsa spelet innan jag får pucken. Här kanske man har lite mer tid att hitta ett annat alternativ än att alltid gå på det första.

Efter jul startar en helt ny proffsliga i USA, PWHL. Kommande säsong blir det, som det ser ut idag, endast Emma Söderberg från Sverige som kommer spela i den ligan. PWHL är inget som Ida Press redan nu funderat på att komma till framöver. 
– Just nu har jag inte tänkt alls mycket på det. Efter fem år i USA ville jag hem. 
– Jag spenderade bara en säsong här i Leksand tidigare, men hjärtat blev då blåvitt. Vi i damlaget känner verkligen att vi har Leksand som förening i ryggen. Det ska bli jättekul att få vara med på resan med Leksand och se hur vi växer.
– När mitt kontrakt här går ut vet man aldrig vad som händer, men just är det, som sagt var, inget jag tänker på. 

Hur ser du på att det startar en sådan proffsliga?
– Det är jättekul. Sättet det skedde på var inte så schysst mot många spelare. Det hade kunnat skötas på ett lite finare sätt, men annars är det väldigt kul att det faktiskt nu är en riktigt proffsliga. Att spelare tjänar vad dom förtjänar.

Ida Press tillbaka i Leksand – med luftigt schema

Nu hittar vi alltså ånyo Ida Press i Leksand. 
– Som jag sa spenderade jag bara en säsong här. Jag kom då hit som en lite stukad spelare, inte starkaste psyket och hade haft några tuffa säsonger i Djurgården. 
– När jag då kom hit trodde Leksand på mig som ung back och gav mig chansen att visa vad jag går för. Jag hade en bra säsong. Det var tack vare att jag kom hit och fick spela så pass mycket som gjorde att jag kunde åka till USA.
– Jag och Alex (Bröms) har haft kontakt under alla fem åren jag varit där borta. Jag känner att Leksand och han trott på mig även när jag inte spelat för klubben. Det blev ett enkelt val för mig att skriva på för Leksand. 

Är det en stor kontrast att leva och spela hockey på college jämfört med det hockeyliv du lever i Leksand?
– Jag jobbar 20 procent här. Jag förstår inte hur herrspelarna underhåller sig under dagarna. Det kan bli lite för långtråkigt ibland. Två dagar i veckan tränar vi både vid lunch och på kvällen.   
– Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte saknade lite att ha scheman varje dag och saker att göra. Det är lite svårare nu. 

Leksand är en väldigt internationell grupp den här säsongen, hur skulle du beskriva den?
– Det är en jättehärlig grupp och så här långt har det inte varit några konstigheter alls. Vi kommer överens och jag skulle säga att man varit väldigt bra då man valt spelare i Leksand. Alla har ungefär samma mentalitet och vill samma saker. Då är det inte så svårt att vara på samma sida. 

Finns landslagsspel med i tankarna den här säsongen?
– Det var något jag tänkte mer på då jag var yngre. När jag kände att jag nog inte skulle få någon chans blev det att jag fokuserade ännu mer på det jag gjorde i collegelaget och nu gör i klubblaget.
– Mitt mål är att gå så långt som möjligt med Leksand den här säsongen. Jag har inget VM eller att vara med i landslaget som något mål. Det är Leksand som är målet.
– Sedan är det kul om jag får chansen, men vi får se, avslutar Ida Press samtidigt som Nicklas Lidström slår sig ner bredvid oss efter att varit uppe hos Niklas Kronwall, Per-Erik Eklund och Tomas Jonsson vid pressfiket.

TV: Garpen: "Värsta förlusten i min karriär"