Senaste nytt
Spelarövergångar
Spelarna positiva till regeländringen: "Vill bli behandlad som hockeyspelare"
Det bedrivs ett pilotprojekt just nu i svensk damishockey. De två högsta ligorna, Svenska Damhockeyligan (SDHL) och Nationella Damhockeyligan (NDHL), är först i världen att tillåta tacklingar inom damhockey.
– Vi har smugit in det här, säger den tidigare SHL-domaren Morgan Johansson.
Regeländringen som gjort att de svenska ligorna är först i världen att tillåta tacklingar inom damhockey har gjorts för att spelet ska öppna upp för mer fysisk kontakt. Genom lite mer fysisk karaktär i utförandet av sporten hoppas man kunna få spelare att höja sin blick och på så sätt undvika allvarliga skador. Detta kan låta kontraproduktivt och därav är det någonting som sker under bevakning och uppföljning av Svenska ishockeyförbundet.
Regelverket för dessa två ligor liknar nu mer gällande regler för herrhockey, men det finns en skillnad, menar Morgan Johansson, ansvarig för spelarsäkerhet vid Svenska ishockeyförbundet. Enligt Johansson är så kallade ”nord-syd-tacklingar” eller ”open-ice-tacklingar”, tacklingar på öppen is i motsatt färdriktning, fortfarande otillåtna till följd av spelarsäkerhet.
– Det här är ett projekt som pågått sedan säsongen 2018-2019. Då gjorde vi mätningar eftersom det var ett stort problem med hjärnskakningar. Vi hade ett lika stort problem med hjärnskakningar inom damhockey som herrhockey. Vi startade ett projekt där vi mätte smällarna. Var de kom ifrån, och hur hårt de tog, genom att använda tandskydd med sensorer inuti. Vi mätte intensiteten, hur mycket de rörde sig, och hade positionering för att förstå var på planen smällarna skedde, säger Svenska ishockeyförbundets Morgan Johansson.
"Därför började vi fundera på om hur det skulle se ut"
Resultatet visade att smällarna inom herrhockey skedde mer från sidorna på en spelare. Inom damhockey uppkom dessa genom att spelare inte var beredda, råkade åka på varandra, och mycket av det tog mot huvudet. Genom att mäta intensiteten på en spelares rörelser blev det tydligt att även om tacklingar var otillåtna, uppkom dessa ändå och uppmärksammades inte av den emottagande spelaren.
– Därför började vi fundera på om hur det skulle se ut om vi började tillåta lite mer fysiskt spel. Vi började då prata med domare och kom överens om att börja tillåta lite mer säsongen 19/20. Då gick hjärnskakningsproblematiken ner. Säsongen 20/21 tillät vi ännu lite mera, och då gick den ner ännu mer.
Vad var det ni ändrade?
– Vi öppnade upp för mer tacklingarna. Vi tillät mer tacklingar. Det här med att vi inte hade några tacklingar i svensk damhockey förra säsongen är egentligen fel, som jag ser på det. Vi har smugit in det här, men däremot har vi regelmässigt sagt inför den här säsongen att det är tillåtet, säger Johansson.
Genom ett samarbete med domarna har ett parallellt arbete skett för att identifiera och få bort de hårdaste, skadeframkallande tacklingarna.
– Det har föranlett att vi har haft en väldigt bra dialog med domare kontra sportchefer och tränare. Johansson fortsätter:
– Vi har hela tiden under den här säsongen jobbat med att hitta en bra nivå på spelet och på tacklingar. Eftersom vi inte tillåter open-ice-tacklingar hade vi lite problem med det i början. Men vi har skruvat lite på det och sagt att är en tackling 50-50, så tas utvisning. Jag tycker vi har hittat en vettig nivå, konstaterar han.
Spelarna ställer sig positiva till tacklingar
Nationella damhockeyligan publicerade på sin hemsida siffror gällande spelare och domares inställning till, de nu tillåtna, tacklingar. Totalt har 345 stycken spelare i SDHL och NDHL fått svara på en enkät, varav 86,4% av dessa säger sig vara positiva till införandet av tacklingar.
Är du förvånad över att gensvaret har varit så bra?
– Ja, men lite förvånad är jag nog över det. Jag trodde inte att det skulle vara så många som var så positiva till det, men det bevisar ju bara att man inte vill bli behandlad på något annat sätt, utan man vill bli behandlad som hockeyspelare, säger Johansson.
Svenska ishockeyförbundet har gjort en plan för fortlöpande utvärdering av regeländringen. Under januari månad ska dialog föras med ”medical teams”, ett hockeylags vårdansvariga.
– I NDHL finns det inte. Där är inte resurserna sådana. Men i SDHL har man någon som är ansvarig för respektive förening, i de nio föreningarna. Vi kommer inom kort skicka ut en enkät till dem för att få veta hur de ser på det, på skadebiten. Och vi har ett skaderegister vi har infört, vilket förmodligen inte införts i SDHL annars.
– Vi kommer göra en sammanställning av utvärdering efter denna säsong. Någon gång i maj månad ska den vara klar, menar Johansson.
Vad är det för punkter ni tänker utvärdera då?
– Det är framför allt hur spelare, domare, kanske till och med litegrann hur publik - de få som går och tittar på damhockey - upplever det. Och medical teamen, vad som har hänt, vad de tycker och upplever.
En aspekt gör att den pensionerade SHL-domaren i dagsläget har svårt att föreställa att en återgång till det tidigare regelverket ska bli aktuellt.
– Jag har svårt att se ur ett jämställdhetsperspektiv att vi ska kunna göra någonting annat än att fortsätta med detta. Det är bara mina tankar. Som det ser ut i dagsläget har jag svårt att se att vi ska ha någon annan hockey än den vi har nu, menar Johansson.
