Senaste nytt
Spelarövergångar
Från trotjänare till limbo – Niklas Olaussons ovissa framtid
Från trotjänare till klubblös. Efter en säsong i Schweiz befinner sig den 36-årige Luleåprofilen Niklas Olausson i ett typ av limbo där han fortfarande väntar på en ny utmaning.
– Jag skulle ljuga om jag sa att det var nära eller långt i från för jag vet liksom inte, säger Olausson till Hockeysverige.se.
Under större delen av Niklas Olaussons karriär har Luleå varit hans hem och klubbadress. Det blev totalt nio säsonger i klubben och han växte fram till en klubbprofil och en ledare i laget.
Men även de bästa kapitel har ett slut.
Med vemod var det en 35-årig trotjänare som lämnade Norrbotten inför förra säsongen. Den nya klubben blev då EHC Visp i den Schweiziska andraligan. Olausson blev en av lagets bästa spelare när man efter en tung start tog sig till kvartsfinal, men efter säsongen stod han ändå utan en förlängning.
– Alla trodde väl att vi skulle vara bättre som lag, sen kan man alltid ifrågasätta om det var en rimlig målsättning. På slutet tycker jag att vi gör det relativt bra, men vi var inte tillräckligt bra, det är faktan. Jag trivdes i staden och i klubben kanon, jag har inget ont att säga om dem överhuvudtaget. Sen blir det lite speciellt, skillnaden från högstaligan är att du bara får ha två importer. Det klubbarna kan ändra på är egentligen importerna och tränarna. Det finns ju inte överdrivet många schweiziska spelare på den nivån, så de sitter relativt säkra, säger Olausson när hockeysverige.se når honom.
Det har nu gått över sex månader sedan säsongen tog slut och 36-årige Olausson befinner sig i en märklig situation. Trots samtal med en hel del klubbar har inget materialiserats.
Hemma i Sverige har den rutinerade centern vid tillfällen följt sitt Luleå från läktaren, samtidigt som rykten börjat florera om en eventuell flytt tillbaka till moderklubben Tingsryd.
– Det är alltid kul att se Luleå. De och Tingsryd är någonstans mina lag. Jag har spenderat hela ungdomsåren i Tingsryd och sen blir det Luleå eftersom jag varit där så mycket och bor här, säger Olausson.
Hur långt har du kommit i diskussionerna med Tingsryd?
– Det är som jag har sagt. Jag har pratat med Fredrik Glader många gånger under sommaren, men jag har ju familjen här uppe i Luleå, barnen går i skola och så vidare, så just nu är det inte aktuellt tyvärr. Däremot tar inte det bort någonting av det jag känner, tycker och tänker om Tingsryd. Det är min moderklubb, jag skulle på ett sätt älska att spela där, men sen är det livet som kommer emellan.
Har du varit i tankarna tidigare att det är där du vill avsluta karriären?
– Ja, så har det absolut varit, framförallt när jag var yngre. Sen är det ändå 17 år sedan jag spelade där och vi är ändå rotade i Luleå. Det är inte en och en halv timme i bil mellan heller. Hade jag haft basen i Linköping eller Jönköping eller vad som, då hade det varit ett betydligt enklare beslut att ta. Jag vet ju också att ska jag spela bra så ska jag vara nära min familj.
Mycket utanför hockeyn som påverkar
Olausson är däremot inte ensam i sin situation. Tillsammans med sin tidigare lagkamrat från Luleå, Johan Harju, har Olausson hållit formen medan förhandlingarna med klubbarn ständigt pågår.
– Vi tränar på för fullt jag och Johan Harju. Det är ju tråkigt för honom också att vara i den situationen, men det är väl bra att vi har varandra på något sätt. Vi driver på varandra och kör på bra.
Även om Olausson börjar bli otålig i jakten på en ny klubbadress, vill han inte att det ska bli vilken klubb som helst, utan en ordentlig utmaning som känns rätt.
– Det ska vara rätt. De förfrågningar jag fick under sommaren var inte riktigt det jag ville och då blir det att man inte går vidare med dem. Nu sitter man här istället. Vi tränar på sex dagar i veckan för att vara redo när det väl kommer något, men det ska också vara rätt. Det ska kännas att ”det här kan jag göra bra” eller att det är en kul utmaning. Det behöver inte vara att man ska vinna ett SM-guld, det kan vara att man ska gå upp med ett lag, eller att hänga kvar med något lag som har det tufft. Det är mer utmaningen i sig som är intressant för mig.
Samtidigt påverkar världssituationen även valalternativen. Med en spelarflykt från KHL efter Rysslands invasion av Ukraina har spelare som Olausson och Harju hamnat i ett typ av limbo.
– Det känns som ett konstigt år med allt som händer i Ukraina. Det är många som spelade i KHL som behöver andra jobb. Då blir det så att klubbar som jag kanske kan se mig själv i, fortfarande sitter och väntar för att se vad som händer. Det är ju NHL-camper nu och sen är det mycket som spelar in. Jag vet inte hur mycket en sådan här energikris påverkar. Men det är mycket sånt som spelar in nu.
Med läget i KHL, hur har du upplevt marknaden?
– Ryska klubbar har jag inte pratat med. Jag kan inte siffror på det, men hur många KHL-importer var det förra året jämfört med i år? De spelarna ska ju någonstans. Allting skjuts ner. Om vi säger att de flesta gått till SHL eller Schweiz, då är det nästa skikt av spelare som sitter och hoppas och säger, ”jag kanske kan få något i Linköping eller i Frölunda, för de letar forwards, men får jag inte det är jag intresserad av att komma till er klubb”. Då tror jag att klubbarna sitter och väntar tills den spelaren har sajnat.
– Men det kommer också till en viss punkt där beslut måste tas och då får vi se vad de gör och så får man utgå ifrån det. Jag vet ju inte hur klubbarna tänker. Jag vet bara vad de har sagt till mig, sen vet jag inte om de talar sanning. Vi får väl se helt enkelt vad som händer.
"Mer sugen på att spela nu än vad jag varit på många år"
Hur många år känner du att du har kvar i dig?
– Känslan är att förra året, på det sättet, var ett bra år. Ligan var absolut inte dålig, men jag kände mig inte lika sliten i kroppen. Det är en annan typ av hockey helt enkelt. Även om man spelade många minuter så slet det inte lika mycket på kroppen. Sen när har jag tränat på nu efter säsongen i fyra, fem månader har jag inte känt någonting. Det är mer bara att jag är så sjukt sugen på att dra igång.
Det har gått 19 säsonger sedan Olausson slog igenom i Tingsryd i division ett. Sedan dess har han hunnit med över 100 matcher i Hockeyallsvenskan, över 450 grundseriematcher i SHL och runt 100 matcher i Schweiz. Har har två SM-silvermedaljer och har spelat i några av de största matcherna, men 36 år gammal har han fortfarande ett driv och framförallt en tro på att han fortfarande kan leverera på den högsta nivån.
– Jag har ju ingen anledning att åka någonstans bara för att, utan det är för att jag tycker att jag fortfarande kan prestera en väldigt bra hockey. Annars hade jag skitit i det. Det finns ingen uppsida alls i att åka någonstans och vara dålig och skämma ut sig, då kan jag lika gärna skita i det. Jag känner och tycker att det fortfarande är sjukt kul och jag har inga problem när jag tränar. Jag tror att jag kan hjälpa många klubbar på olika nivåer och göra det bra, det är någonstans det jag brinner för. Man kan ju aldrig komma tillbaka till det här, så någonstans är jag mer sugen på att spela nu än vad jag varit på många år. Har man lagt ner de här sex passen i veckan i fyra, fem månader då vill man ju spela också.
Olausson menar att det för honom inte spelar lika stor roll vilken nivå han spelar på eller vilken roll han får. Han vill vara med och bidra när ett lag ska ta sig an en utmaning. Om det blir som en av de viktigare pjäserna i ett lag i en andradivision eller i en tredjekedja i ett topplag spelar inte särskilt stor roll.
– Jag känner mig inte sämre nu än när jag lämnade SHL och då gjorde jag ändå strax under 30 poäng. Jag skulle kunna ta olika roller i ett SHL-lag till exempel. Eller om det är i tyska ligan. Jag har inget specifikt krav på en roll eller att jag ska spela si eller så. Det är klart att ju längre ner i hierarkin du går, desto större roll de erbjuder i de klubbarna. Det är så det funkar. Jag känner väl att jag skulle klara av båda rollerna.
En flytt utomlands är prio ett
Oavsett vilken roll eller nivå det blir för Olausson, talar det mesta för att det är en flytt utomlands som ligger närmast. Huruvida det blir av inom kort eller längre fram, är ännu oklart, men fram till dess sitter Olausson relativt lugn i båten.
– Jag har pratat med en hel del klubbar, sen har det inte kommit till skott än. Men det är också så att det finns platser lediga, säsongerna är igång, det kommer komma skador, det kommer vara lag som inte går så bra, det kommer vara spelare de inte är nöjda med. Så egentligen, på det sättet, så är det ingen panik just nu.
– Det är klart att jag hoppas att det löser sig i morgon, men om bara någon månads tid är det många som kommer sajnas. Det kommer skador, klubbar som trodde någon var bra, var inte det och så vidare. Det är väl både en för och nackdel att jag varit med så länge att det vet nästan exakt vad de får. Du kan ju värva någon och verkligen hitta en jackpott, men det kan också gå åt andra hållet. Däremot om det är något lag som går tyngre, då kanske man värdesätter att jag vet exakt vad som krävs. Vi får väl se helt enkelt. Det är bara spekulationer just nu, men utomlands är ju prio ett.
Är det någon klubb du kommit längre i förhandlingarna med?
– Det är klart jag har haft mycket förhandlingar med olika utländska klubbar. Det har ju känts jättenära, så är det, men jag vet inte hur nära det är. Det är vad det är. Vissa har sajnat andra spelare och vissa har inte det, så då antar jag att jag fortfarande är med på någon typ av lista, annars finns det ingen anledning att de ringer. Det är bara spekulationer. Jag skulle ljuga om jag sa att det var nära eller långt i från för jag vet liksom inte. Det är klart att många klubbar har ett intresse för att jag ska spela för dem, så lite attraktiv är man fortfarande.
"Satte nio av tio straffar på 'Lassi'"
Medan Olausson väntar på rätt utmaning, fortsätter han förbereda sig hemma i Luleå. Tillsammans med Harju harvar han på i den kalla C-hallen. En återkomst i klubben är som han tidigare har nämt något som inte är aktuellt, det är som han beskriver det “ett avslutat kapitel”, men det stoppar honom inte från att kliva fram och visa de andra exakt hur man får hål på Joel Lassinantti.
– De har ju ligans bästa keeper och jag är en av få som aldrig missar på honom. Jag satte nio av tio straffar på "Lassi" sist jag var med på en liten tävling. "Lassi" sa att jag inte skulle göra något, så jag hängde nio av tio rakt i krysset bara, avslutar Olausson med ett skratt.