"Man visste att det skulle bli kul om han var med"

Med 77 landskamper, ett VM-guld och ett OS-brons så hade Tomas Sandström en framgångsrik karriär i landslaget. Här minns han tillbaka på höjdpunkterna – och lagläkaren Lennart Hovelius som gjorde att han ville spela i Tre Kronor.
– Han var läkare i Brynäs när jag var där och man visste att det skulle bli en kul turnering vid sidan av isen om han var med, säger Sandström.

Tomas Sandström från Fagersta tillhör svensk hockeys stora spelare. Han var med i det svenska VM-lag som vann guld i Wien 1987, men han var även med om att vinna Stanley Cup med Detroit tio år senare.

Trots fjorton säsonger i NHL spelade Tomas Sandström 77 A-landskamper och sågs ofta i Tre Kronor-tröjan när det vankades storturneringar som VM, OS eller Canada Cup.

– Jag tackade nej någon gång då jag var skadad. Annars måste jag säga att det alltid varit kul att ställa upp och spela i Tre Kronor. Det passade ofta ganska bra, speciellt under åren i New York Rangers eftersom vi sällan gick långt i slutspelet.
– En annan kul anledning till att jag gärna ville spela i landslaget var läkaren Lennart Hovelius. Han var läkare i Brynäs när jag var där och man visste att det skulle bli en kul turnering vid sidan av isen om han var med.

"INTENSIVT - MEN VÄLDIGT ROLIGT"  

OS 1984 i Sarajevo var Sandströms första stora turnering med Tre Kronor.

– Jag var 19 år då och självklart var det väldigt roligt att få chansen att spela i ett OS då. Vi tog ett brons till slut efter Sovjet och Tjeckoslovakien, som var omöjliga att slå de här åren. Det var ett jäkla roligt gäng som vi åkte dit med och ”Ankan” Parmström var förbundskapten.
– Den hösten spelade jag även Canada Cup och dessutom VM våren efter. Det innebar att jag spelade JVM, OS, Canada Cup och VM under loppet av en och en halv säsong. Intensivt, men väldigt roligt

Canada Cup 1984 minns vi mest för nattvändningen i den andra finalen mot Kanada. Ni ligger under med 5–0 efter halva matchen och Arne Hegerfors uppmanar folket där hemma att stänga av TV-apparaterna och gå och lägga sig. Vad händer i Tre Kronor när ni ligger under så här stort?
– Det var lite som hockey är. Vi gör 5–1, vilket gör kanadensarna lite osäkra. Sedan rullar det på och det är nära att vi lyckas vända matchen. Nu vinner Kanada med 6–5, men det var inte långt borta att vi skulle vända och få till en tredje final.

"FULARE KOSTYM HAR JAG SÄLLAN SETT" 

Vid VM i Wien 1987 lyckas Tre Kronor bättre. Efter en märklig grundserie som avgjordes i civil domstol tar sig Sverige till slutspel. Väl i slutspelet imponerar svenskarna och lyckas knipa åt sig guldet.

– Grejen var så enkel som att vi hade ett väldigt bra lag plus Tommy Sandlin som förbundskapten. Jag har alltid gillat Tommy och han betydde mycket för det här guldet. Sammanhållningen var jättebra, lugnt vid sidan av och så vidare.
– I slutspelet hade vi lite flyt också. Vi spelade två oavgjorda matcher och sedan slog vi Kanada med 9–0 i den sista matchen. Att vi tog poäng av Sovjet var en skräll. Det hände att vi kunde leda mot Sovjet med 2–0 inför sista perioden. Då lade ryssarna i en högre växel och vann med 7-2. Att vi nu tog en poäng var väldigt otippat.

Berätta om det klassiska 2-2-målet när hela femman med Tommy Albelin, Anders Eldebrink, Håkan Loob, Bengt-Åke Gustafsson och du är inblandade.
– Jag har sett det på TV några gånger men det är fortfarande kul att se, skrattar Sandström.
– Jag gjorde egentligen inte så mycket mer än att sätta dit klubban så pucken gick i mål. Fast samtidigt ska man ta sig dit vid rätt tillfälle också. I alla fall var ryssarna ordentligt knäckta efter det målet. Speciellt eftersom det kom så pass sent i matchen och innebar att ryssarna inte kunde vinna guld.

Hur viktig var fältherren Bengt-Åke Gustafsson för laget?
– ”Bengan” är en jätteduktig ledare på isen, men det fanns flera stora ledare i det här laget. Det var den rätta kemin helt enkelt. Trots en del tjafs om vi skulle ta oss till slutspel eller inte så höll vi hela tiden ihop och det gav resultat.

Vart har du den klassiska rutiga kavajen?
– Den kastades ganska snabbt. Fulare kostym har jag sällan sett, ha ha.

Här kan du beställa "Stickan" Kennes bok, "Hockeyadeln"

Stig Kenne med boken "Den svenska hockeyadeln". Foto: Ronnie Rönnkvist