”Ju mer vi rotar i det här desto mer illa luktar det”

Antalet hjärnskakningar har ökat inom svensk ishockey de senaste åren. 
Därför startades gruppen Nollvision för att försöka få stopp på hjärnskakningarna. 
I en artikelserie på tre delar möter vi fyra av gruppens deltagare och i dagens första del berättar de om bakgrunden till att Nollvision startades. 

STOCKHOLM (Hockeysverige.se)

Att hjärnskakning har blivit ett nästintill normalt begrepp inom svensk hockey råder det inga tvivel om. Men hur ska vi få ner antalet hjärnskakningar både på kort och lång sikt? För att närma sig problemen från olika håll har Svenska Ishockeyförbundet tillsatt en grupp under namnet Svensk ishockeys nollvision.

På Svenska Ishockeyförbundets hemsida står att läsa:
”Projektet syftar till att hitta förebyggande åtgärder mot hjärnskakningsproblematiken inom svensk hockey. I projektet finns representanter från SDHL, SHL, HockeyAllsvenskan samt HockeyEttan. Dessutom finns representanter från spelarnas intresseorganisation SICO, Arbetsgivaralliansen, Utbildning-och utvecklingsansvariga på Svenska Ishockeyförbundet, försäkringsbolag samt tillverkare av ishockeyutrustning”

”TAGITS EMOT JÄTTEPOSITIVT I KLUBBARNA”

Hockeysverige.se stämde träff med fyra av deltagarna i Svensk ishockeys nollvision för att syna vad syftet är med gruppen och hur långt man kommit. På plats var Morgan Johansson, SHL-domare och även projektledare för Nollvision. Madelen Fahlstedt forskare på Kungliga Tekniska Högskolan som jobbar med datormodeller för att lättare förstå hjärnskakningar. Mikael Swarén gästforskare på högskolan Dalarna. Han jobbar med mätsensorer inom idrott. Bland annat på uppdrag av det som heter Sverige Olympiska akademi. Joel Hansson, domaransvarig på Svenska Ishockeyförbundet som jobbar med bland annat regler och det som händer på isen.

Morgan, varför bildades Nollvision?
– Från grunden var det några herrar tillsammans med Förbundet som tyckte att vi måste göra någonting. Bland annat var Pea Israelsson i Skellefteå väldigt drivande.
– Jag fick frågan av Johan Hemlin, som är min chef på SHL, om jag skulle kunna tänka mig att vara projektledare för det här. Jag har själv två barn som spelar ishockey och är ganska angelägen om att få någon rätsida på det här.
– Sedan har jag omgärdat mig med kompetent folk eftersom jag känner att jag inte har någon vetskap om vad forskarna pratar om. Vi försöker sy ihop saker och ting, vad vi ska göra och vill med det här. Ju mer vi rotar i det här desto mer illa luktar det.
– Vi har delat upp det här i en del grupper. Utrustning är en sak. Attityd är en annan. Utbildning ledare, spelare, domare föräldrar. Dessutom har vi lanserat ett utbildningspaket på Svenska Ishockeyförbundet där våra hockeykonsulenter är och pratar om närkampsspel med runt 320 klubbar runt om i Sverige, alltså hur närkampsspelet ska gå till. Ett bra utbildningsmaterial som tagits emot jättepositivt ute i klubbarna. 

SHL-domaren Morgan Johansson och Joel Hansson, domaransvarig på Svenska Ishockeyförbundet.Foto: Ronnie Rönnkvist

Märks det tydligt att det här med hjärnskakningar ökat eller varför behövs Nollvisionsgruppen?
– Statistiken visar rätt tydligt att hjärnskakningsproblematiken har ökat drastiskt senaste åren. Spelet har blivit snabbare, hårdare och tuffare. Nu fick vi lite dämpning av det här förra säsongen.
– Jag tror att det handlar om att man pratar om det, att det skrivs artiklar och man får upp det till ytan. Folk tänker efter ”Vill jag ge en huvudtackling då kanske jag måste vara beredd på att få en också”. Där kanske man inte riktigt är.

Joel, finns den här problematiken från lägsta serierna upp till eliten?
– Ja, det tror jag. Framförallt vet vi nu mer vad som händer i elit, att det sker en alldeles för stor utdelning av hjärnskakningar. Klart att det är väldigt kopplat till regelverket, spelarna och matcherna. Självklart händer även vissa saker på träning, vilket vi också måste analysera.
– Det som händer i match kan vi vara med och reglera i regelverket. Vi inom hockeyn är, kanske inte lika som fotbollen, ganska konservativa för förändringar. Inte bara för att göra spelet mer attraktivt utan framförallt för att göra det säkrare.
– Det internationella förbundet utvecklar sitt regelverk vart fjärde år. Vilket innebär att på tolv år är regelverket uppdaterat kanske tre gånger, men under tolv år har det generellt hänt jättemycket inom hockey. Därför måste vi vara mer flexibla och jobba mer aktivt med att hitta regelverk som främjar positiva beteenden och minskar antalet hjärnskakningar. Det är också projektet absolut viktigaste bit att jobba med.
– Nu får vi fram dataunderlag på elit, men vi måste också nivåanpassa det här. Nu går vi dessutom ifrån ett regelverk som sett likadant ut från VM till Tre Kronors hockeyskola eftersom vi måste nivåanpassa utifrån spelarnas skicklighet, utbildning och utveckling på ett helt annat sätt.
– Därför skulle det underlätta om vi kunde se hur det ser ut under elit och hur kan vi anpassa spelreglerna för att minimera det här. 

MÄN OCH KVINNOR DRABBAS OLIKA

Vad som händer, vad som symptomen är när man får en eller flera hjärnskakningar kan vara ganska diffusa. 

– Man vet en del, men inte tillräckligt skulle jag säga. Du kan bli yr, tappa medvetandet, kräkas, bli trött och balansen kan påverkas. Det går inte att säga att ”just det här händer”, säger Madelen Fahlstedt.

Caroline Markström och Andreas Engqvist är två spelare som tvingats avsluta sina hockeykarriär på grund av hjärnskakningar.Foto: Bildbyrån

Mikael Swarén:
– Frågar du forskare eller vetenskapspersoner så är dom försiktiga med att säga att det här händer och det här sker eftersom man inte kan backa upp det med statistisk relevans. Om man ska säga med säkerhet ska säga att så är det måste det ske forskningsmässigt att det till en viss procent har inträffat. Där är man inte ännu med hjärnskakningar neurologiskt.
– Den som är i mitt tycke bäst på att svara på sådana här frågor är Henrik Zetterberg på Göteborgs Universitet och Sahlgrenska sjukhuset. Dom jobbar med blodmarkörer för att kunna objektivt diagnostisera att du har hjärnskakning. Ungefär som du gör med en hjärtattack. Man kan exempelvis se på markörerna att du hade en hjärtattack fast du inte känt av den.
– Generellt anser man att ju fler hjärnskakningar du får desto lägre blir trösklarna och du löper samtidigt en större risk att få bestående men. Man ska nog också vara försiktig med att säga att just det här och det här händer, men man har nog en ganska bra bild generellt sätt av det. Man han också sett att det är skillnad på manliga och kvinnliga symptom. 

Kan du utveckla det?
– Nu har jag bara läst mig till det här i andra hand eftersom det här inte är mitt forskningsområde. Kvinnor tenderar att få mer det långdraget och en huvudvärk under en längre tid av hjärnskakningen.
– Killar får oftast akuta symptom som minnesförlust och sådana saker. Stora effekter under en kortare tid medan kvinnor har diffusa effekter under en mycket längre tid. 

Vad innebär bestående men?
– Det kan vara allt från minnesproblem, svårt att fokusera, hjärntrötthet… Det finns till och med dom som talar om tinnitus och att höra ringande toner. I exempelvis boxning pratar man om Parkinson symptom, men där av tvistar ännu vetenskapsmännen och vetenskapskvinnorna. 

HOCKEYN HÅRT DRABBAD

Är ishockeyn med drabbad än andra idrotter i Sverige?
Madelen Fahlstedt:
– Jag har inte exakta siffror, men tittar vi inom europeisk fotboll så har den också en problematik med hjärnskakningar. Även ridsport har problem med hjärnskakningar. 

Mikael Swarén:
– Det finns ett par artiklar publicerade där damishockeyn ligger på andra plats efter professionell herr rugby när det gäller inrapporterade hjärnskakningar. Även professionell cykelsport har en hög andel hjärnskakningar. 

Mikael Swarén, gästforskare på högskolan Dalarna och Madelen Fahlstedt, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan.Foto: Ronnie Rönnkvist

Hur uppstår dom flesta hjärnskakningarna inom ishockeyn idag?
Morgan Johansson:
– Vi har tittat på det under senaste två åren. 70 procent är axelkåpa mot oskyddad kroppsdel, käke, ansikte eller där någonstans. 

Hur kan det uppstå?
– Mycket är det tacklingar från blinda sidan då spelaren inte är med på det. Vi har även spelare som tacklat egna spelare. Alltså det vi kallar otur. Man vänder upp i full fart i egna spelarens axelkåpa.
– Resterande är lite blandat. Fall där man slår bakhuvudet i, slår hakan i en sargkant eller åker med huvudet före in i sargkanten. Man skjuts i huvudet. Oftast handlar det om målvakterna då. 

I den här delen har ni fått ta del av bakgrunden till att Nollvision startades. I nästa två delar kommer vi bland annat få läsa om hur man vill komma runt hjärnskakningsproblematiken, hockeyspelarens utrustning, intressant projekt på damsidan, attityd och hur gruppen jobbar framåt.

TV: När Tomas Sandström tvingades spela med bruten arm