JVM-kaptenen gjorde den förbjudna flytten

Adam Ginning fick dåligt med speltid i Linköping tidigt på säsongen. Lösningen blev en utlåning till Vita Hästen i Hockeyallsvenskan, ett inte helt okontroversiellt klubbyte mellan två rivaliserande klubbar.
– Jag fick höra en del saker, berättar Ginning för hockeysverige.se.

I kväll spelar Juniorkronorna JVM-kvartsfinal mot Tjeckien. För den svenska lagkaptenen Adam Ginning har resan dit varit lite av en berg- och dalbana den här säsongen. 19-åringen debuterade i SHL med Linköping redan under säsongen 2016/17 och lyckades under fjolåret ta en ordinarie backplats i laget.

I år var planen att han skulle befästa den positionen ytterligare, men...   

– Det blev inte så, det blev knapert med speltid, konstaterar Ginning.
– Jag spelade inte så bra som jag kan så det var inte alls konstigt att jag inte fick spela så mycket.

"ALLA VAR INTE GLADA"

Den unge backen snittade bara nio minuter per match under de nio SHL-matcher han hann spela under hösten. Lösningen blev en utlåning från LHC till Vita Hästen i Hockeyallsvenskan.

– Det passade väldigt bra. Jag har fått spela mycket och hittat en väldigt bra form, hittat tillbaka till mig själv, säger Ginning.

Att lånas ut till allsvenska klubbar är vardagsmat för många juniorer i SHL. Men det som gjorde det speciellt i Ginnings fall var att han gick mellan två rivaliserande klubbar i två rivaliserande kommuner. Det gjorde att det blev en viss uppståndelse kring övergången.

– Självklart var det lite känsligt nu när jag gick över. Jag fick höra en del saker precis i början, alla var inte så glada, men det var inte så farligt. Jag var rätt förberedd på det. 

Foto: Bildbyrån/Peter Holgersson

"INTE SÅ FARLIGT SOM DE TRODDE" 

Exakt vad han "fick höra" vill Ginning inte gå in på, men i stället för att sura över den inledningsvis ljumma reaktionen han fick från fansen använde han det som motivation.

– Jag visste att jag skulle åka dit och göra allt jag kan för Vita Hästen. Sedan gick det bra. Innan jag lämnade laget inför JVM kändes det som att fansen hade accepterat mig. Det tog ett litet tag, men jag snackade med några stycken alldeles innan jag åkte och de verkade nöjda. Det var inte så farligt som de trodde att ha en Linköpingskille i laget, skrattar han.

Linköping och Vita Hästen har inte mötts i seriesammanhang sedan säsongen 1995/96 – fyra år innan Ginning föddes – vilket tagit udden av de hetaste känslorna klubbarna emellan. Men under barndomen upplevde LHC-fostrade Ginning ändå att pojklags- och juniormatcherna mot Vita Hästen var speciella.

– Det var de absolut. Det har alltid funnits en rivalitet mellan klubbarna eftersom det är så pass nära, menar han.
– Sedan var det rätt länge sedan vi spelade i samma serie över huvud taget, så det har ju inte varit någon jätterivalitet på det sättet på många år.

KUNDE BO KVAR HEMMA  

Fans till allsvenska klubbar oroar sig ofta att deras lag ska förvandlas till farmarklubbar åt SHL-drakarna. Samtidigt är SHL-lån i Hockeyallsvenskan en vardag numera. Linköping har på senare år lånat ut spelare till klubbar som Oskarshamn och Västervik, ett par timmar bort, i stället för att behålla dem på hemmaplan och låta dem spela i grannkommunen.

– Jag har bott kvar hemma. Det tar ju bara 25 minuter med bil till Norrköping så det funkar hur bra som helst när man slipper flytta någonstans. Det passar spelarna mycket bättre. Det skulle vara bra att kunna få ihop ett ännu bättre samarbete mellan klubbarna av den anledningen, tycker Ginning.
– Att jag spelade där kanske kan förändra relationen lite grann. Jag tror att det skulle vara bra för båda klubbarna om man kunde hjälpa varandra. I alla fall så länge man spelar i olika serier.

TV: Alexander Holtz om den stigande JVM-formen