Nu standardiseras även junioravtalen i svensk ishockey: ”Det har varit lite Cirkus Scott”

Förvirringen kring vad som gäller inför valet av hockeygymnasium skapar oreda i svensk ishockey. Nu ska ett standardiserat junioravtal lösa de problemen.
—I extremfallen har klubbarna börjat kontakta spelare i 13-årsåldern. Det är inte okej, säger agenten Christian Sjögren till hockeysverige.se.

— Det har varit lite Cirkus Scott.
Så beskriver hockeyagenten Christian Sjögren oredan som bristen på direktiv kring valen av hockeygymnasier i Sverige har skapat. Nu ska det bli ändring på det. Tillsammans med SHL:s sportchef Johan Hemlin, Hockeyallsvenskans dito Sonny Lundwall samt Henrik Haraldsson och Kjell-Åke Gustavsson från Svenska ishockeyförbundet har Sjögren inlett arbetet med att ta fram ett standardiserat junioravtal som sätter upp regler för vad som gäller för både klubbar och spelare när det är dags att välja hockeygymnasium i 15-16-årsåldern.

Tidigare har det inte funnits mer än en mall på Svenska ishockeyförbundets webbsida att förhålla sig till när det gäller klubbarnas rekrytering till sina hockeygymnasier. Det har medfört en del problem.ger Christian Sjögren. 
— Föräldrar som inte är insatta har kanske skrivit på papper utan att veta riktigt vad de och deras barn ger sig in på. De skriver på något innan eller efter TV-pucken när vi agenter inte är iblandade och sedan landar det i vårt knä när vi får dem som klienter, säger Christian Sjögren till hockeysverige.se.

Det han och hans kollegor har eftersträvat är framför allt ett datum som klubbarna måste anpassa sig till innan de börjar kontakta spelare.
— Vi agenter har ett datum att rätta oss efter när det gäller våra kontakter med spelare. Vi får inte höra av oss innan den 1 januari det året spelaren fyller 16 år. I fallet med hockeygymnasierna har det inte funnits något sådant datum. Det har inneburit att man i extremfallen har börjat kontakta spelare i 13-årsåldern. Det är inte okej. Det skapar en stress och en hets bland både killarna och deras föräldrar som inte är hälsosam.
— Det blir fokus på helt fel saker och ju lägre ned i åldrarna det här kryper, desto sämre är det.

Utöver en åldersgräns handlar det standardiserade junioravtalet om att skapa tydliga regler för vad som gäller exempelvis när det kommer till avgifter och medlemsskap i föreningarna, ersättningar, material och utrustning samt bostäder till spelare som flyttar till en ny ort för att spela ishockey.
— Vi agenter ser gärna att spelarna väljer mjuka värden, som utvecklingsmöjligheter och träning, framför hårda världen som extra klubbor och utrustning, säger Sjögren som hoppas att junioravtalet ska bli klart inom en överskådlig framtid.
— Det finns ett utkast på hur ett avtal ska se ut. Detta ska ses över av SHL och förbättras.