”Hade jag varit ryss hade jag fått KHL-kontrakt”

I Sverige har genombrottet låtit vänta på sig. Men när Nils Bäckström tog klivet till Ryssland för spel i farmarligan VHL blev han utsedd till hela ligans bästa back. Nu har jakten på en ny klubb inletts för stockholmaren.
– Jag misstänker att jag skriver på ett kontrakt i slutet av juli i alla fall, säger han till hockeysverige.se.

Nils Bäckström är knappast en av svensk hockeys mest kända spelare. Med 54 SHL-matcher och fem poäng på meritlistan har genombrottet inte riktigt kommit för den nyblivne 28-åringen. Inför årets säsong tog han därför steget över till det som många nog skulle kalla för ishockeyns bakgård, nämligen den ryska farmarligan VHL och spel i Rubin Tiumen.

Och det var ett omtumlande förstaår i Ryssland för den tidigare Timrå- och AIK-spelaren.
– Det var en omställning, helt klart, både hockeymässigt och kulturellt. Men när man väl kom in i det kände jag att det flöt på helt okej, säger han när hockeysverige.se når honom.

Men enligt VHL-juryn flöt det på mer än helt okej. Under juni månad fick han beskedet att han utsetts till hela ligans bästa back den gångna säsongen, efter att ha stått för 16 poäng på 42 matcher.
– Ja, jag vet inte riktigt vad som hände där, haha. Jag fick höra att jag var nominerad, och sen hade jag helt plötsligt vunnit priset. Så jag skulle få ta emot det på någon gala de hade där, men jag var i USA då så det kändes inte riktigt aktuellt att flyga över bara för att ta emot priset, haha.
– Men det är klart att det var väldigt kul att få ett sånt pris. Det hade man inte direkt förväntat sig när man åkte hit.

Vad hade du för förväntningar på livet som hockeyspelare i VHL?
– Jag tror att det som var bra för mig var att jag inte hade några förväntningar. Det var bra, och jag trivdes helt okej både med laget och i staden. Det är klart det är annorlunda med långa bortaresor och såna saker, men köper man allt sånt så är det okej. Då funkar det bra. Men hade man förväntat sig något lyxliv hade man förmodligen blivit besviken.

Kan du berätta lite om ligan. Hur bra klass håller den, jämfört med HockeyAllsvenskan exempelvis?
– Det blir ju lite svårt att jämföra, eftersom jag inte spelat i just Allsvenskan. Men av den bilden jag fått så skulle jag misstänka att topplagen i VHL nog skulle vara topplag även i Allsvenskan, eller möjligen bottenlag i SHL.
– Men sen är det ju närmare 30 lag i VHL, så det är ju jävligt mycket upp och ned. De sämsta lagen håller på sin höjd bara Division 1-klass i Sverige, skulle jag tro.

Skulle du beskriva VHL som en farmarliga till KHL, eller mer som en andradivision?
– Det finns ett farmarsystem mellan vissa klubbar. Det är främst eftersom det både i VHL och KHL finns en juniorkvot och en utlänningskvot, så man kan behöva skicka spelare upp och ned rätt mycket.  Det är framför allt många unga spelare som flyttas upp och ned mellan KHL och VHL.
– Vi körde däremot på med vårt eget race. Officiellt tror jag vi hade ett samarbete med Vladivostok, men vi plockade in vem vi ville till laget. Så vi hade många som spelat i KHL tidigare i karriären, och under förra säsongen. Så om jag ska vara helt ärlig låg vi nog på KHL-klass rent lönemässigt.
– Men det är väldigt olika beroende på vilken klubb du kommer till. I vissa lag spelar det nästan bara juniorer.

”DET ÄR LITE VILDA VÄSTERN HÄR”

Men hur kom det sig egentligen att Nils Bäckström flyttade till en liga många svenskar säkert inte ens hört talas om? Efter att inte ha fått förlängt av AIK gick det helt enkelt rätt segt i jakten på en ny klubb.
– Jag tyckte det gick ganska bra i AIK, när jag bytte klubb från Timrå. Så jag hade väl både trott och hoppats på att få ett nytt kontraktsförslag hos dom. Men de valde att gå vidare med andra, och då var det rätt dött på andra håll för mig.
– Då hörde Tiumen av sig och erbjöd mig att vara med på deras träningsläger i Finland. Det var lite som en tryout, men framför allt var det en chans för mig att se hur organisationen och allt sånt funkade. Och där gick det bra, så de förklarade att de ville ha mig.
– Så jag åkte hem och kollade runt i någon vecka eller så, men det var rätt svårt för mig att få konkreta anbud. Så jag tog en liten chansning och åkte över till Ryssland.

Med facit i hand, skulle du rekommendera andra svenskar att spela i VHL, om de fick chansen?
– Jag tror att som svensk är det rätt petigt med det där. Det beror helt på vilket lag det gäller. Jag har hört av flera agenter att det är många klubbar som missköter sig. Det är lite vilda västern och spelare får sparken till höger och vänster, så som det också är i KHL i viss mån.
– Men i min klubb var det jättebra. Pengarna kom in på kontot när de skulle det, och åkte vi på bortamatcher bodde vi alltid på stans bästa hotell. Det kunde förvisso också variera rätt mycket, och man kunde både få på ett femstjärnigt hotell om det fanns, och i andra fall kunde man få bo på något pissläger, haha. Men då berodde det bara på att det inte fanns något bättre.

Ni åkte ut mot Saryarka från Kazakstan i slutspelet. Det var ett rätt märkligt mål som blev avgörande där.
– Det var rätt många märkliga händelser om jag ska vara ärlig, haha. Men framför allt var det när vi fick ett mål bortdömt och de vägrade videogranska det, trots att de hade möjligheten till det. Och de ville inte ge någon förklaring till varför de inte ville kolla upp det.
– Och matchen spelades ju i Kazakstan, så man fick ju känslan att domarna hade fått påtryckningar från annat håll. Att de fått något annat som fick vågskålen att tippa över litegrand åt deras håll, om man säger så. Men man vet ju inte, vi kanske gjorde samma sak när vi spelade i Ryssland, haha.

FÅTT TRYOUTERBJUDANDEN FRÅN KHL

Nu är Nils Bäckström i en liknande situation som förra säsongen. Anbuden haglar inte över den 184 centimeter långa backen, men en klubb vill definitivt ha tillgång till honom.
– Jag pratar fortfarande med Tiumin, det gör jag. Men jag har gjort ett val att avvakta rätt länge med svar. Jag är absolut intresserad av att åka över där igen, men jag är också intresserad av att kolla in andra alternativ. Så jag håller dörren öppen. Det kan bli så att jag återvänder dit.

I och med att du var så framgångsrik i VHL, känner du att det öppnats upp en dörr till KHL nu?
– Det är svårt att säga. Så som det är nu letar jag både högt och lågt, men just från KHL har jag inte fått mer än några tryout-förfrågningar. Men hade jag varit ryss hade jag nog fått ett KHL-kontrakt. Nu får man ju bara ha ett visst antal utlänningar i laget, och då måste man nog ha landslagsmeriter eller NHL-meriter om man ska kunna få ett kontrakt som svensk.
– Men så här är det; alla våra matcher finns på nätet, så om de verkligen hade varit intresserade av mig hade de kunnat kolla där och se vilken klass jag håller. Då hade de kunnat ge mig ett kontrakt i stället för ett tryout-erbjudande.

Och ett tryout-kontrakt är inget som intresserar dig?
– Nej, jag har inte nappat på något. Jag vill inte vara med på något läger och sen skickas hem.
– Min backkollega förra säsongen hade ett tryout-kontrakt på en dryg månad med ett KHL-lag, och sen skickades han hem precis före seriestart. Då hade han tjänat 200 dollar i veckan, så han förlorade ju en månadslön också. Så han sa åt mig att aldrig ta en tryout, haha.

Men i övrigt då, finns det några konkreta anbud du överväger?
– Det har funnits några konkreta förslag, men inget som stuckit ut jättemycket. Det har inte varit något jätteintresse. Det har varit segt helt enkelt, om jag ska vara ärlig.
– Men jag var medveten om att det kunde ske, eftersom VHL inte har någon jättestatus i andra länder. Jag visste att det kunde bli svårt att ta sig in i en annan liga.
– Om det inte blir något större intresse från andra ligor så kommer jag sajna nytt i Tiumen.

”HANDLAR OM ATT HA IS I KISTAN”

Nils under tiden i AIK.

Nils Bäckström har testat på spel i både NCAA och i finska ligan. Därmed har han faktiskt bara hunnit med en säsong i SHL. En säsong som inte riktigt blev vad han hade hoppats på.
– Jag försökte ju ta chansen i Timrå för två säsonger sen, och där kände jag att det gick svinbra i vissa matcher, och urkasst i andra. Min lägstanivå var för låg, det märkte jag. Jämför man med andra spelare som spelar i Elitserien håller de en hög lägstanivå genom hela säsongen. Min nivå var för mycket upp och ned. Det gick för dåligt i Timrå.
– Sen bytte jag som sagt till AIK, och även om jag var där en väldigt kort tid kände jag att det gick väldigt bra. Jag hade ett helt annat självförtroende där. Men det räckte tydligen inte för att få ett nytt kontrakt.

Hade du varit en bättre SHL-spelare idag, med en säsong i Ryssland bakom sig?
– Det är svårt att säga. I VHL har jag ju haft en annan roll. Där har jag fått betydligt mer speltid och fått chansen att bygga ett självförtroende. Så av den anledningen kanske det skulle gått bättre i SHL idag. Nu skulle jag gå in med ett annat självförtroende.

Hur länge är du beredd att vänta på andra anbud än det från Ryssland?
– Tiumen vill ha svar ganska snart. Men de har varit jäkligt schysta och hållit en plats öppen till mig, fast de inte hade behövt. De ska sticka till ett träningsläger i Finland i början av augusti, och då vill de veta hur jag ser på framtiden.
– Personligen har jag väl inte satt upp någon tidsram. Jag har lärt mig att det kan hända vad som helst. Ett lag som söker en back kanske tappar sitt förstaalternativ, och helt plötsligt kanske mitt namn står överst på listan. Det handlar om hur mycket is i kistan du har.

Men när tror du vi får se Nils Bäckström skriva på ett kontrakt?
– Jag tror det blir i slutet av juli någon gång. Då börjar lagens träningsläger dra igång, och då tänker jag vara med. Sen vilket land eller klubb det blir, det har jag ingen aning om, skrattar han.