”Det är ju inga roliga siffror, jag hade gärna sett att det var fler”

Frölunda är en klubb som ofta får uppmärksamhet för att klubben utvecklar många unga spelare och plockar upp dem i a-laget. Men hur många är det som har Frölunda som moderklubb? Efter en undersökning av samtliga SHL-lag visade det sig att Frölunda låg långt ner på listan.

För ett par veckor sedan kunde man läsa en artikel där en tränare hyllade att laget bestod av så många från det egna ledet. Det fick hockeytokig kille med intresse för ungdomshockey som mig att undra hur det ser ut med spelare i SHL-lagen som har respektive lag som moderklubb. En undersökning tog vid där alla SHL-lagstrupper gicks igenom för att hitta spelare som hade nuvarande klubb som moderklubb. En av klubbarna som låg i botten på listan över antal spelare i truppen som är fostrad i klubben och fått speltid var Frölunda. Frölunda får ofta beröm för att klubben är bra på att få fram spelare till a-laget från juniorleden. Faktum är dock att endast en spelare ur den gångna säsongens trupp har Frölunda som moderklubb. Hockeysverige.se ringde upp han som är ungdomsansvarig i Frölunda, Daniel Eriksson, för att få en kommentar kring siffrorna.

Vad säger du om de här siffrorna? Är ni i Frölunda nöjda över dessa siffror?
— Både ja och nej. Det är ju inga roliga siffror men utan att ha några exakta siffror kan jag föreställa mig att det är ganska många från Göteborgsområdet med i truppen och det är vi ju nöjda med. Vi jobbar ju jättemycket tillsammans med övriga klubbar i Göteborg för att få en bra utveckling på killarna. Sen är det klart att om jag fick välja så hade jag gärna sett att flera barn som började i Frölunda redan i hockeyskolan tog sig hela vägen upp i a-laget, säger Daniel Eriksson till Hockeysverige.se

Daniel vet inte riktigt vad det kan bero på att Frölunda faktiskt inte plockar fram några spelare från den egna ungdomssektionen. Han menar dock på att Göteborg är en stor stad med mer än en klubb att spela i.
— Jag tror att det kan bero på att det finns så många klubbar runt om i Göteborg. Det kommer fram många bra spelare från Göteborg men vi vill att de spelar kvar i klubbarna där de har två minuter till ishallen. Om vi ville kunde vi plocka in alla till Frölunda och ha 70-75 barn per årskull men vi vill att de spelar i klubbarna som är nära där de bor. Dels för att vi ska få möta bra motstånd hela tiden men också för att alla barn ska få så mycket speltid som möjligt och utvecklas genom det.

Målsättningen är inte att vinna

Trots att Frölunda är en elitförening där det ofta är ekonomiskt och sportsligt bra att kunna fylla på truppen underifrån dels vid skador men även med spelare som tar en ordinarie plats har Frölunda inget sportsligt krav på sin ungdomsverksamhet.
— Vi har fått ett mål från styrelsen i Frölunda och det är inte att vi ska vinna matcher eller cuper eller att så och så många ska upp i a-laget varje år. Utan vårt mål med ungdomsverksamheten är att rekrytera ungdomar som inte spelar hockey till Frölunda, behålla dem och få dem älska hockey. Det är ju tyvärr så att 99 av 100 blir inte elitspelare men vi vill ändå ge dessa spelare en bra resa. Kan vi få dem att älska hockey kanske vi har skapat en framtida ledare, hockeyförälder eller sponsor. Så just att rekrytera, behålla och få dem att älska hockey är det vi jobbar utifrån.

För att nå detta mål jobbar Frölundas ungdomsverksamhet på två olika nivåer. Dels jobbar man rent hockeymässigt på ett sätt men man jobbar också mycket med att utveckla karaktären hos barnen.
— Rent hockeymässigt kör vi mycket med puck och mycket spel. Vi har ju sett att det är det som gör att ungarna vill spela hockey och tycker att det är kul. Därför kör vi hårt på det vad gäller själva hockeybiten. Sen jobbar vi mycket med karaktären för vi vill att alla barn och ungdomar som kommer från Frölundas ungdomsverksamhet ska vara bra och starka människor även om de inte blev så bra att de kunde leva på sin hockey. Vi har även börjat med utbildningar för ledare och föräldrar för att jobba in samma värderingar där som vi jobbar in hos barnen. Där kan till exempel Christian Lechtaler som är klubbdirektör komma ner och ha en föreläsning.

Men är det värt det då? Det kostar ju ändå en del för klubben att driva en ungdomsverksamhet och om man inte får ut några spelare av den, är det då värt att Frölunda lägger pengar på en ungdomsverksamhet?
— Ja, absolut. Just nu har vi mellan 200-250 barn i vår verksamhet och tyvärr blir inte alla dessa elitspelare. Kan vi däremot se till att alla dessa barn är bra människor, har en bra karaktär och älskar hockey när de lämnar Frölunda så är det absolut värt pengarna som läggs ner. Sen är det ju så att det alltid kommer att vara spelare som går hela vägen och det vill vi ju men det viktigaste för oss är som sagt att få barnen att älska hockey. Frölunda tycker att ungdomsverksamheten är viktig och bryr sig verkligen om den så att den kostar lite är inget som spelar stor roll. Sen får vi ju in en hel del via lottförsäljning på a-lagsmatcherna som täcker en stor del av ungdomskostnaderna. Så ja det är absolut värt det.

Det här var den första av två intervjuer om SHL-klubbarnas ungdomsverksamhet. Håll koll på sajten i morgon då en intervju med Skellefteås ungdomsansvarig kommer upp.