Den nya fysträningen: ”Fan, det här skulle jag ha gjort för 15 år sedan”

Fysträningens utveckling stormar framåt.
Ända in i höftknäckande gummibandsövningar tog vi rygg på nytänkaren Andreas Larsson – som tar spelare till nya nivåer med sin träning.
– (Fredrik) Pettersson sa till mig efter vårt första pass ”fan, det har skulle jag ha gjort för 15 år sedan”, berättar Andreas Larsson för hockeysverige.se.

ANAHEIM (Hockeysverige.se)
”Morning, ta med dig träningskläder”.
Jag väcks ur min ännu halvt slumrande morgondvala på bråkdelen av en sekund. Meddelandet som avbrutit mitt såsiga flippande med telefon kommer från Andreas Larsson, personlig tränare. Han är en bakgrund som en av världens bästa hastighetskridskoåkare och har det svenska rekordet på 100 meter.

Nu mer är han personlig tränare inom hockeyvärlden och jobbar med allt från lag som Frölunda och Lugano till enskilda ungdomsspelare och NHL-stjärnor som Hampus Lindholm.

Dagen innan har vi bestämt att jag ska hänga med när han kör ett fyspass tillsammans med Hampus Lindholm, Rikard Rakell och William Karlsson. Nu blev det tydligare ytterligare lite mer levande rapportering från träningspasset än vad som var tänkt från början.

Är inte jag lite krasslig, när jag känner efter?

***

IMG_0152

Andreas Larsson

Velocity Sports Performance i Anaheim är platsen får dagens gymnastiska övningar och stället ser ungefär lika häftigt ut som namnet låter. Det finns en mindre del av en amerikansk fotbollsplan, skivstänger, lyftarpodium, basketkorgar och löparbana. Allt inpackat i vad som ser ut som en stor lagerlokal.

Här väntar Andreas Larsson och tre NHL-spelare.

Hampus kör den inte sällsynta gymkepsen bakochfram under passet. Karlsson och Rakell har båda svall värdigt en L’Oreal-reklam och låter det med rätta fladdra i vinden när de lufsar runt fotbollsplanen i uppvärmningsjobb.

När jag tänker på NHL-fys är bilderna som dyker upp i mitt huvud råtunga knäböj och bänkpressar som skramlar när stål möter stål. Men liksom ishockeyn själv har träningen förändrats. Något jag snart ska bli varse.

Vi börjar med en rad uppvärmningsövningar. Kortfattat går varje övning ut på stabilitet på ett ben och rörlighet. Det svajar betänkligt när jag balanserandes på ett ben ska sticka ut den löshängande tån i någon sorts överstegsrörelse. Min grå (självklart) tröja är redan leopardspräcklig, bara minuter in på det som tydligen kallas uppvärmning.

Själva träningen består i princip enbart av olika varianter av hopp och gummibandsövningar som alla är designade för att likna skridskoåkning. Översteg, explosion i första skäret och så vidare. Vi lyfter inte en enda skivstång på hela passet och ändå stramar det i min ändalykt på ett väldigt ovant och smått obehagligt vis.

HAMPUS LINDHOLM: ”ÄLGAKLIV”

Andreas Larsson med Hampus Lindholm

Andreas Larsson med Hampus Lindholm

Några sprintar blir det också och när William Karlssons buggar smattrar iväg som trumpinnar framför mig känner jag mig inte överlägset kaxig. Jag trycker på så gott det går med mina sparvben och Hampus Lindholm skrockar något om ”älgakliv” när jag försöker maximera mitt långa men tröga steg. Nåja, det viktiga är inte att vinna utan att delta.

Vi avslutar med någon form av överstegssidohopp där jag får dra ett gummiband runt höften och sedan får släpa på Hampus Lindholm. Även om det inte är någon skivstång ibland är det inte jättelätt, det kan jag lova.

Överlag ett annorlunda upplägg, men också något som tar på kroppen på ett helt annorlunda än sätt traditionell styrketräning.
– Vi kör klassiska lyft som ryck, mark och böj men i förhållandevis liten dos jämförd med traditionell träning. Bygger man på hopp, gummiband och kroppsvikt kan man jobba mer specifikt och plocka fram det tryck man vill. Snackar man med spelarna så känner de sig bättre på isen och det är själva syftet, förklarar Andreas Larsson.

FREDRIK PETTERSSONS HYLLNING

Fredrik Pettersson

Fredrik Pettersson

Responsen han fått från spelare han jobbat med är positiv, inte minst från de lite äldre klienterna.
– Jag jobbade med Fredrik Pettersson i Lugano. Han har en jättebra fystränare hemma i Göteborg, min gode vän Peter Fröberg, men Pettersson sa till mig efter vårt första pass ”fan, det har skulle jag ha gjort för 15 år sedan”. Det är standardfrasen man får, att de skulle vilja ha gjort det för 15-20 år sedan.
– Det ska sägas att det finns många vägar att bli bra och det har jag full respekt för. Men vill man bli bäst, som till exempel Hampus Lindholm vill, då måste man vara beredd att gå lite andra vägar, säger han.

Hampus Lindholm och Andreas Larsson har samarbetat i över tre år. Något som Hampus själv menar är en starkt bidragande orsak till hans framgång.
– Jag är stark på de ställen jag behöver. Jag tror det har gett mig mycket och på lång sikt gör det förhoppningsvis att man kan hålla på så länge som möjligt. Jag har en väldigt bra grund att stå på jämfört med vissa andra. Andreas förtjänar all uppmärksamhet han kan få med tanke på all energi han lägger ned. Han är en väldigt god vän också.

Träningen har hjälpt Lindholm att trots sin astma prestera oerhört bra fysiskt. Inför draften cyklade han överlägset bäst på det mördande v02-testet. I somras var han i topp både spänst, sprint och skridskotest när Anaheim körde sin fystester efter sommarträningen.

Lindholm trycker på att Larsson vågar testa något nytt och håller sig uppdaterad, något som hjälper Lindholm att utvecklas.
– Han har så mycket info och har alltid en ny övning när vi kör. Kör man bara på med samma sommarträning varje år tror jag inte man blir bättre, det finns så mycket man kan göra för att utvecklas. Det får man inte reda på om man gömmer sig, det gäller att vara öppen.

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: