PETTERSSON: ”Det borde finnas plats för ett U23-lag hos svenska klubbar”
När jag var i Los Angeles och träffade Cristopher Benitah kom vi in på ett par sidospår. Ett av dem handlade om spelarutveckling och fann sig ganska naturligt eftersom han själv upplevde att han utvecklades som spelare när han var äldre, trots att han knappt ens spelade hockey längre.
Plötsligt utbrast han:
– Det hade varit guld att höja junioråldern, eller kanske inte höja åldern utan kanske ha U23 eller U25 och kunna få stanna kvar i sitt lag. Jag tror på att vidareutveckling är viktigt och tror att svensk hockey hade kunnat göra fler bra hockeyspelare än man gör, om man bara hade gett folk lite mer tid.
Sedan diskuterade vi inte det ämnet mer just då.
Spontant kände jag inte att det var jättespännande. Jag svarade inte direkt något alls inledningsvis, mumlade bara något ”mmhmm” och tänkte att det nog bara var något kort sidospår som bara dök upp där och då och inte var så mycket mer än så.
Men vi kom tillbaka dit senare och ju mer vi diskuterade desto mer utvecklades det där, inte minst när vi kom in på att jag nyligen hade varit i Minneapolis och träffat Leon Bristedt och denne förklarat att han var jätteglad att ha fått en chans att indirekt kunna förlänga sin juniortid med tre år genom att gå på college. Att det var något som passade för hans utveckling att komma dit och ta saker i rätt takt, få bygga upp sin fysik och utvecklas under mycket goda förutsättningar både vad kommer till ledare och material.
Hockeytalangen som försvann – nu är han framgångsrik reklam-man i USA
Det finns fler svenska spelare, bland annat Gustav Nyquist, som vittnat om ungefär samma saker. Om hur han framförallt kunnat bygga upp sin fysik på ett helt annat sätt på college än om han spelat någon annanstans.
Så när Benitah och jag hade dividerat det där färdigt hade vi väl landat i att det nog kanske inte vore en dålig idé att ha U23-lag i svensk hockey. Vi insåg väl båda två att det är något som klubbarna knappast känner sig manade att ta på sig kostnader för och att idén i sig faller på just det. Men jag vill ändå delge er resonemanget eftersom jag tycker att det är en bra grej som man nog kanske borde satsa på om man tillhör de här tyngsta SHL-klubbarna som också gärna vill ha breda trupper idag.
Det här laget är alltså då en förlängning av juniorverksamheten mer eller mindre. Man har J18, J20 och U23.
U23-laget ska finnas där för att du som spelare ska slippa packa dina väskor och flytta till nån liten håla 30-40 mil bort för att kunna fortsätta få spela hockey i någon division 1-klubb nånstans där du kanske inte alls får några optimala förutsättningar träningsmässigt.
Den stora fördelen med U23-lagen är att du får bli kvar där du spelat din juniorhockey och får fortsätta spela och utvecklas i ett elitlag, med alla de faciliteter som finns runt det och får en betydligt bättre förutsättning att fortsätta bygga dig som spelare och därigenom kanske också ge dig en bättre förutsättning att bli den där latebloomern.
– Tänk hur många som känner att de måste sluta när de är 20, för att de inte har någonstans att ta vägen. De hade kunnat fortsätta spela tills de är 23 istället och få ett par extraår på sig att få den där sista biten av utvecklingen.
Laget vore ju i sak också bra att ha för spelare som är 20-21 och flyttas upp från juniorlaget, men knappt får istid i SHL. De kan de spela det här gänget och få mycket istid där, vilket kanske är mer givande för dem än att lånas ut en vecka hit eller dit till något allsvenskt lag dit man kommer in i något helt nytt och får rätt usla förutsättningar på alla sätt och vis.
Det här skulle ju, på sätt och vis, innebära att man har ett eget farmarlag i samma hus och får betydligt bättre möjligheter att själva övervaka utvecklingen av de spelare som växer ur junioråldern men ännu inte är mogna för SHL-hockey – men som kan bli det på sikt.
Vi kom också fram till att det finns en möjlighet för spelarna att kunna utbilda sig enklare på det här sättet. För vi vet ju alla att det kan vara lite si och så med utbildningen för hockeyspelare. De ska ju bli proffs,för fan. Inte behöver de något att falla tillbaka på.
Men det här projektet skulle utan några större problem gå att kombinera med en högskoleutbildning. Precis som i collegehockeyn (och juniorhockeyn) skulle det gå att lägga in matcher så att man spelar under veckoslutet, så att de som vill satsa på skolan men ändå kunna fortsätta träna och spela hockey med bra förutsättningar, ska kunna göra så.
Nu är jag ju fullt medveten om att det inte är några problem att plugga även om man så skulle spela SHL-hockey. Vill man, så kan man. Men det är ju inte alltför det sker. Men man ser ganska ofta spelare som efter J20 lämnar för en division 1-klubb och några år senare ger upp karriären och väljer att plugga istället och det här vore ett vettigt sätt att kunna ta plugget direkt parallellt med hockeyn. Jag tror att det skulle kunna få bort en del stress från vissa spelare i åldern 20-23. Kunna slappna av mer i vad de håller på med om de vet att de säkrar upp en utbildning samtidigt som de får bra hockeyträning.
– Vi skickade upp fyra 82:or till A-laget. Ingen tog en plats. De skickades iväg till andra klubbar till slut. Av de fyra blev en bra. Han vann poängligan i Allsvenskan och Elitserien, sen försvann han till Schweiz och sen kom han tillbaka till HV när han var 34. Han kanske hade kunnat bli bra tidigare och en tillgång för HV med andra förutsättningar istället för i andra klubbar.
Nu är det visserligen bra många år sedan Benitah gick i skolan, och läget kanske är annorlunda idag. Kanske inte, men han kände aldrig att han fick tillräckligt med vägledning om hur viktigt det var med skolan.
– Det är självklart att man kan spela både hockey och plugga. Collegehockeyn visar ju det. Allt handlar ju mest om att du ska ha ledare som kan förklara för dig att du kan göra båda delarna. Man behöver få vägledning om att studierna är viktiga.
Han vittnar om hur det mer eller mindre var kulturen som gjorde att det blev som det blev.
– Vi körde hockeygym klockan sju till nio, frukost vid tio och skulle vara i skolan vid elva. Sen stod man där utanför Rosenlundshallen och tänkte att ”Näää, vi åker in till stan och fikar istället”. Och så gjorde ju inte bara vi, utan så gjorde alla hockeyspelare för oss, så vi följde ju bara efter för det var ju den coola vägen.
– Den sämsta personen jag någonsin varit, var när jag var hockeyspelare. Man är liksom inte sig själv, utan man är ‘hockeyspelaren Benne’. Man gör som alla andra, man ser upp till de som är lite äldre och gör som de gör. Man får inte vara sig själv.
Nu vet jag att tålamodet inte alltid är på topp hos hockeyspelare och att folk gärna vill uppåt så fort de bara kan och mer än gärna flyttar till en division 1-klubb i hopp om att kunna avancera uppåt den vägen snabbt.
Jag vet också att det inte specifikt är just här som svensk hockey har sitt största problem att spelare som ‘försvinner’, utan att det ligger i tidigare åldrar i första hand. Men vi har ändå kommit fram till fakta om just U16-landslagsspelare som säger att en alldeles för stor andel spelare är väck när de fyllt 25, och frågan är om man hade kunnat ‘rädda’ en del av de spelarna genom att förlänga deras tid i en elitklubb – även om förlängningen inte innebär att det handlar om A-lagsspel mellan 20 och 23.
Vi vet också att det finns en hel del utveckling att hämta hos spelare i just den åldern och att det kanske skulle gå snabbare för en elitklubb att märka den om spelaren fanns tillgänglig på nära håll istället för att ha slussats iväg till en division 1-klubb där du mest sannolikt knappt ens ser spelaren på flera år.
Den här artikeln handlar om: