Draftades – trots en säsongs uppehåll

Gästspelen i Skellefteå AIK:s SHL-lag innebar att Filip Engarås stängdes av en hel säsong från den amerikanska collegeligan. Stockholmaren tog dock motgången på bästa möjliga sätt – och blev i höstas draftad av Edmonton Oilers.
– Det var såklart en rolig och häftig känsla att Oilers tog mig, säger Engarås till hockeysverige.se

Filip Engarås fostrades i SDE Hockey. Via spel i Skellefteå hamnade han inför säsongen 2018/19 på college i New Hampshire. En resa som i sig varit annorlunda med att inte få spela hockey på en hel säsong med mera.

Trots allt small det till rejält i 21-åringens karriär i oktober då han trots speluppehåll första säsongen på college draftades av Edmonton.

– Man kan tänka sig att som 21-åring borde det tåget ha gott, säger Filip Engarås med ett skratt då hockeysverige.se når honom i New Hampshire där han sitter i karantän.
– Jag visste att det fanns lite intressen för mig efter den här säsongen där jag började spela igen. Det är såklart alltid kul att få höra att man har intressen på sig från NHL-lag. Sedan tänkte jag inte mycket mer på det under sommaren. Jag försökte bara ha en så bra sommar som möjligt och jobba hårt.
– När dagen väl kom var vi där igen, att jag inte tänkte på det så mycket eftersom jag inte ville ha för stora förhoppningar.

DRAFTADES UNDER PLUGGET

Några i samma lag hade möjligheter att gå ganska högt vilket gjorde att Engarås följde vad som hände i draften.

– Jag uppdaterade hela tiden eftersom jag även ville se vilka svenskar som gick och allt sådant. Samtidigt är det alltid roligt att följa draften.
– Till slut var jag tvungen att plugga lite eftersom jag hade skolarbete som måste göras. Då dröjde det inte länge innan telefonen exploderade med SMS och samtal om att jag blivit draftad. Det var såklart en rolig och häftig känsla att Oilers tog mig.

Hade du haft kontakt med Edmontons organisation innan draften?
– Inte personligen vilket, återigen, gjorde att jag inte hade så höga förväntningar mer än att jag hade en förhoppning. Att det ens fanns en möjlighet att jag skulle bli tagen i draften fanns såklart ändå i bakhuvudet.
– Eftersom jag inte hade haft kontakt med något lag så tänkte jag inte så mycket på det där. Det hade varit annorlunda om jag hade haft kontakt med något lag innan.

Filip Engarås.Foto: Ola Westerberg/Bildbyrån

Ganska kort efter draften fick centern från SDE Hockey samtal från Edmontons organisation.

– Amatörscouten ringde dagen efter för att kolla läget och prata lite. Jag fick veta hur deras bild är av mig som spelare och även deras plan som organisation.
– Framåt har Edmonton extremt mycket ”fire power” med (Connor) McDavid och (Leon) Draisaitl. Antagligen vill dom ha lite mer djup i defensiven och det kanske är där dom eventuellt ser mig komma in med mina egenskaper.
– Jag är en defensiv tvåvägscenter, men sedan jobbar på att bli mer offensiv då jag är här borta. Jag har alltid spelat ett tvåvägsspel som jag utvecklats väldigt bra i. Jag känner mig bekväm i den rollen så jag tror att vi har samma syn på min spelstil.

STÄNGDES AV – EN HEL SÄSONG

Vi backar bandet lite, när blev det klart att du skulle åka över på college?
– Under mitt sista år på gymnasiet var det dags att ta beslutet om jag skulle ta den här vägen. Det har alltid varit en parameter som jag alltid haft i bakhuvudet, att gå collegevägen. Då handlade det mer om att ta ett beslut.
– Sedan var det New Hampshire intresse som fick mig att välja att ta den här vägen. Jag är väldigt glad att jag gjorde det och nöjd med mitt beslut.
– Under mitt sista juniorår handlade mycket också om att ta nästa steg i min utveckling och kolla vad som gäller. Här har jag fyra år på mig att utvecklas som hockeyspelare. Sedan tycker jag det är väldigt viktigt att få en bra utbildning.
– Skolan gör att jag verkligen har fulla dagar och jag gillar när det är mycket att göra. Jag gillar också att lära mig mycket nytt så det här sammantaget passar mig väldigt bra.

Ett stort problem som uppstod när det var klart att Filip Engarås skulle in på college var att han spelat sex matcher i SHL för Skellefteå, vilket skolorna i USA är noga med att man inte får göra. Det innebar att han inte fick spela några matcher under sin första säsong på University of New Hampshire.

– Jag spelade första A-lagsmatchen med Skellefteå när jag var 16 år. Den säsongen gjorde jag fyra A-lagsmatcher. Säsongen efter gjorde jag två matcher till innan jag verkligen bestämde att det inte fick bli några fler.
– Dom här borta i New Hampshire ville inte att jag skulle spela SHL-matcher professionellt. Då var det dags att säga nej till det och bestämma att jag skulle ta collegevägen.

Filip Engarås i Skellefteåtröjan 2017.Foto: Ola Westerberg/Bildbyrån

Visste du redan då om att det inte skulle bli någon hockey för din del på en hel säsong?
– Jag visste inte om att jag skulle bli avstängd hela året så det var lite… Jag väntade dessutom ganska länge på beslutet. Då var det extremt jobbigt att få reda på att jag inte skulle få spela på hela säsongen.
– Det jag visste var att jag skulle få ett straff. Sedan känns det som att alla fall prövas väldigt individuell och det kanske bedöms lite olika. Nu bedömdes det att jag skulle vara avstängd hela säsongen.
– Klart att det tog hårt på mig. Samtidigt förändrade det inte mitt beslut och jag kände att jag fortfarande ville ta den här vägen. Det var egentligen bara gräva ner sig, träna hårdare och fokusera på att träna, Jag tog ett steg i det också.
– Sedan är det en omställning att ta sig direkt från gymnasiet i Sverige till universiteten här borta. Det tar såklart lite energi att ställa om sig till skolan och allt runtomkring. På så sätt var det kanske bra att jag fick mycket tid till att få rutiner i skolan, att jag kunde fokusera mer på det.
– Jag kan känna att det hjälpt mig mycket eftersom jag idag känner att jag har en bra koll på skolan och att det inte längre är någon större utmaning.

"HELGERNA ÄGNADE JAG ÅT ATT TRÄNA SOM SATAN"

Inför säsongen 2019/20 fick äntligen Filip Engarås börja spela matcher igen.

– Jag kände mig väldigt bekväm med allting runt omkring, men när vi kom till det här då jag kunde börja spela matcher igen så tog det tid att vänja sig med hockeyn. Det var ett tapp som jag tog mig igenom, men i slutändan kanske det ändå var bra.

Engarås var däremot aldrig nära att ge upp hockeyn trots att han inte fick spela matcher under en hel säsong.

– Nej, inte alls. Jag brann och brinner fortfarande för hockeyn. På träningen körde jag lika hårt om inte hårdare än dom andra. Jag fick inte ens resa med laget utan jag stannade hemma. Helgerna ägnade jag då åt att träna som satan medan dom andra spelade match.
– Klart att det är tufft och annorlunda att behöva sitta på läktaren och kolla på hemmamatcherna, men det jag tänkte då var att när jag kommer tillbaka är jag väl förberedd och då det är dags spela en så bra hockey som möjligt.

Hur var dialogen med er tränare Mike Souza under säsongen där du inte fick spela matcher?
– Stödet från coacherna, mentorerna, alla runtomkring och egentligen hela universitetet var en väldigt stor del till varför jag stannade och kände att det här kändes bra.
– Mike supportade mig väldigt mycket. Han kände nog sympati för mig då han såg hur hårt beslutet att jag inte skulle få spela tog på mig.

FÅTT SVENSK LAGKAMRAT

Till senaste säsongen kom dessutom Kalle Eriksson över till University of New Hampshire, för övrig son till Örebro-tränaren Niklas Eriksson.

– Man kan nästan inte ha en bättre lagpolare här borta. Han är hur härlig personlighet som helst. Dessutom är han en väldigt duktig hockeyspelare. Det är roligt att se hur han utvecklas, vad han tar för steg och allt sådant. Det är verkligen kul att vi får göra den här resan tillsammans.

Kalle Eriksson.Foto: Ronnie Rönnkvist

Nu har det gått snart en halv säsong där du ånyo inte har fått spela några matcher, hur tänker du kring det?
– Nu kom det här med Coronan och allting som händer i världen. Kanske kan jag ändå tänka att jag har lite rutin på det här, att jag kan hantera det och försöka se det positivt.
– Klart att det är tråkigt att inte få spela matcher. Hela laget tänker samma sak, att vi vill ha det normalt och spela. Det finns inte mycket mer att göra än att se det positivt och vara så förberedd det bara går när vi väl får spela. Allt är lite annorlunda såklart.

Har du hört något om då ert lag får börja spela matcher igen?
– Hockey East är igång. När vårt lag skulle dra igång fick vi ett positivt fall efter ett corona-test. Då blev det inga matcher på fredagen eller lördagen.
– Någon gång ska vi såklart spela. Nu handlar det bara om att först få kontroll på allting. Samma sak har det varit runtomkring i andra lag. Just nu är det bara tre, fyra lag som är igång och kommer kunna spela den här helgen.
– Vi får ta allt som det kommer och Hockey East gör ett bra jobb med att få ihop matcher. Det är verkligen ett pussel och förhoppningsvis får dom ihop det så vi får spela så många matcher som möjligt.