Brynäs vill behålla stjärnorna: "Vi har en bra kommunikation"

Erika Grahm har redan sökrat superstjärnan Lara Stalder inför nästa säsong. Nu försöker hon få de resterande två tredjedelarna av Brynäs produktiva toppkedja att bli Brynäs trogna.
– Vi har pratat bra med varandra under hela våren. Det är lite olika situationer beroende på spelare, säger sportchefen till hockeysverige.se om Katerine Mrazova och Josefin Bouveng.

GÄVLE (HOCKEYSVERIGE.SE)

Brynäs gjorde sin bästa SDHL-säsong på många år. Laget tog sig till final där Luleå blev för starka och vann med klara 3-0 i matcher. Gävlelaget hade ändå bevisat att man nu var ett topplag. En av nycklarna till den fina säsongen var förstakedjan med Josefin Bouveng, Lara Stalder och Katerina Mrazova. Totalt stod trion för 192 poäng.

Det var även en säsong där Brynäs lyckades hålla coronan utanför laget – fram till finalspelet. Då drabbades inte mindre än 14 spelare av smittan.

Den som varit högst delaktig i att Brynäs åter tillhör den absoluta toppen är Erika Grahm från byn Frånö utanför Kramfors. Hon var lagets sportchef, spelare och lite av en allt i allo. Nu har hon dock beslutat sig för att sluta spela och bara ägna sig åt lagbygget kommande säsonger i rollen som sportchef.

– Jag tycker att vi gjorde en väl godkänd säsong. Egentligen gick säsongen i enlighet med planen vi jobbat efter. Vi skulle ta ett steg upp från säsongen innan, vilket jag tycker att vi gjorde både organisatoriskt och ute på isen, berättar Erika Grahm då hockeysverige.se träffar henne i klassiska Gavlerinken (Monitor ERP Arena) samtidigt som en rejäl störtskur sköljer ner utanför arenafönstren.

Grahm fortsätter:

– Det var mitt i prick hur vi fick ihop laget med både roller och personligheter. Man kan scouta spelare på isen, men personlighetsmässigt vet man inte alltid riktigt vad man får. Vi fick ett fantastiskt lag förra säsongen och hade en väl fungerande grupp både på och utanför isen. Sedan blev det såklart ett tråkigt slut.

"EN TIODAGARS CORONA-CIRKUS"

Hur ser du med facit i hand på finalspelet mot Luleå?
– Att hade vi fått köra igång direkt efter finalrundan hade det nog sett annorlunda ut. Jag säger inte att vi hade vunnit, men vi hade inte förlorat med 3-0 i matcher och det hade blivit jämnare matcher.
– Nu var det ändå jämna matcher förutom den första finalen, men jag är rätt säker på att det hade blivit en annan utgång eftersom vi var inne i ett väldigt ”flow”.

Vad skilde lagen åt som du ser det?
– Första matchen var väldigt avgörande. Vi stod på hälarna i den matchen. Jag vet inte om det dels handlade om nerver. Många i vårt lag hade inte spelat någon final tidigare och hade lite orutin. Dels kom vi från en ganska turbulent tid med en tiodagars corona-cirkus. Jag skulle säga att det var en corona-cirkus deluxe dom dagarna.
– Om vi sätter lagdelarna mot varandra så tycker jag att det var två bra lag och det hade kunnat sluta hur som helst.

Erika Grahm misströstar efter guldmissen. Foto: Simon Eliasson/Bildbyrån

Det var alltså inte mindre än 14 spelare i Brynäs som drabbats av corona.

– Det bara small till, helt sjukt. Allt var så konstigt. Vi hade klarat oss hela säsongen. Sedan fick vi ett fall, men ingen annan kände något. Vi testade ändå hela laget och då bara small det.

Många av spelarna som drabbades av corona tappade givetvis en del fysiskt inför finalspelet.

– Ja, det tror jag. Det är helt galet att inte jag också fick corona eftersom jag var den som var närmast alla. Jag åkte ut och handlade till spelare och så vidare. I min roll som sportchef var jag väldigt nära.
– Vi åkte hem i buss från Jönköping. Den resan tog åtta timmar. Efter det började allt hos en ledare. Vi hade suttit isolerade i en buss och bott på ett hotell i Jönköping under fyra dagar tillsammans, så det var nog svårt att undvika att det blev en spridning.
– Det påverkade absolut gruppen fysiskt. Givetvis främst dom som hade haft det, men också gruppen i sig. Josefin Bouveng är väldigt viktig för oss. Hon spelade inte i första matchen. Maja Nylén Persson spelade inte i andra finalen… Vi hade inte ordinarie lag i någon av finalmatcherna på grund av sviter efter coronan.
– Jag vill inte skylla på det, men jag funderar ofta på hur det hade slutat om vi inte hade fått den stora corona-stöten.

"TAPPADE VÄLDIGT MYCKET OFFENSIV"

Den kritik Brynäs har fått under säsongen och i finalspelet är att ni var alldeles för beroende av er förstakedja, hur ser du på den kritiken?
– Förstakedjan klev fram väldigt bra i slutet. Hur vi byggde laget var att vi skulle har två väl producerande femmor, men även ha bredden på laget.
– En aspekt som vi inte pratat om och som spelar in är att Jaycee Gebhard värvades för att vara en offensiv motor. Hon bröt foten i januari och kunde inte vara med i slutet av säsongen. Nu fick vi plocka in en spelare på hennes plats som kanske var mer med för en av dom defensiva rollerna.
– I damhockeyn är man ganska sårbar. I herrhockeyn finns det otroligt många fler spelare att välja mellan, en större bredd i varje roll. Vi tappade väldigt mycket offensiv bara genom att vi hade en så viktig spelare borta.

Fick Brynäs unga spelare den utveckling du hade hoppats på?
– Ja, det tycker jag. En sådan som Hanna Thuvik hade en jättefin utväxling. Om jag ser till vår tredjefemma under slutspelet med Hanna Rylander, Emma Murén och Hanna Thuvik tycker jag dom gjorde sin bästa del av säsongen i slutspelet utifrån deras roller och prestationer.
– Man måste också tänka på att alla spelares roller är inte att göra mål eller döda det andra lagets förstafemmor. Alla spelare har olika roller. Det är också så vi försöker jobba, att hitta ”hur kan du bli bäst utifrån din roll?”

Fick spelare som exempelvis Sofia Ljung, 17 år, den istid hon behöver för att fortsätta utvecklas?
– Vi kan slå ut det över hela säsongen. Om vi tittar specifikt på våra unga backar så spelade dom väldigt mycket i vissa lägen.
– Det handlar inte bara om att ta ansvar för unga svenska spelare och bara låta dom spela. Dom måste även vara mogna, redo och kunna plocka upp den istiden. En back som är 16 år kanske inte ska gå in och logga 25 minuter i en SM-final.
– Det får inte vara att vi slänger in unga spelare för att få pluspoäng. Vi måste även hitta en utvecklingsplan och modell för varje spelare som är rättvis.

Problemet i damhockeyn är väl att unga spelare inte kan få istid i någon juniorserie även om just Brynäs har ett bra samarbete med Sandviken?
– Exakt, vilket är ett ”jätteakilles”. Förhoppningsvis är det på gång. NIU och hockeygymnasierna växer så på sikt kommer vi kunna täppa igen och göra den här trappan mer naturlig.

Josefin Bouveng. Foto: Ronnie Rönnkvist

"EN BRA AMBASSADÖR FÖR BRYNÄS"

Det har varit en milt sagt turbulent tid i Brynäs. Givetvis har det till en viss del skvalpat över till damsidan då Erika Grahm ska plocka ihop truppen inför 2021/22.

– Klart att det funnits frågor. Jag skulle ljuga om jag sa det inte gjort det. ”Vad händer, vad har skett?” Generellt har jag haft en god dialog med dom flesta spelarna. Vi kommer ha ett snarlikt lag som förra säsongen och jag är glad att vi får behålla väldigt många av dom spelarna.

En viktig kugge som redan tackat ja till en fortsättning i Brynäs är Lara Stalder som vann poängligan i SDHL senaste säsongen.

– Hon känner sig hemma här, trivs bra och har varit med från starten på satsningen vi gör. Hon är en bra ambassadör för Brynäs. Som hon uttrycker det själv så har hon möjlighet att spela sin bästa hockey här, vilket vi är glada för att vi kan hjälpa henne att göra.

Stalder kan spela i vilket lag som helst i världen, vad är det som ni lockat med för att få henne att spela kvar i just Brynäs för det kan väl inte bara vara pengar?
– Damhockeyspelare spelar nog inte för pengarna även om man såklart vill ha det bra ekonomiskt. Jag tror att det är helhetsgrejen. Hur ser livet ut runtomkring, boende, faciliteter, laget, tränarna…
– Det är så mycket som spelar in och jag tror att det är just helhetsbilden som spelar in i Laras fall.

Hur är statusen med Katerina Mrazova och Elitprospects Award-vinnaren Josefin Bouveng?
– Status är god och vi har en bra kommunikation. Vi har pratat bra med varandra under hela våren. Det är lite olika situationer beroende på spelare.

Vilka signaler har du fått?
– I Bouvengs fall hänger det mycket på USA också. Hon är väldigt noga med att allt går rätt till och vill inte förlora ett akademiskt år där. Det är mycket sådant som spelar in också.

Katerina Mrazova?
– Där är det också helhetsbilden, att allt ska fungera så man har en bra vardag. Vi har ett bra prat och hon har varit här under hela våren och kört. Det känns lovande, säger Erika Grahm med ett leende.

Mrazova och Bouveng har uppvaktats av Luleå.
– Jag vet att Lara, Mrazova, Bouveng, Maja Nylén Persson, Anna Meixner, Denisa Krizova… Alla våra toppspelare kan välja att spela för nästan vilket lag som helst i världen. Egentligen är jag i min roll som sportchef inte intresserad av vad dom andra klubbarna erbjuder.
– Det viktiga för mig och min utgångspunkt är ”Vad kan vi göra för att du ska bli ditt bästa jag?” Är det inte ”good enough” så har vi i alla fall gjort vårt. Vi är också väldigt noga med att vi vill ha spelare som vill vara här, vill utveckla sig själva, utveckla Brynäs och vara en del av oss.

Vilka pusselbitar fattas just nu i Brynäs lagbygge?
– Det fattas inte så mycket utan mer bara att försöka landa Bouveng och Mrazova. Sedan är vi startklara i alla fall.
– Vi har många unga svenska spelare som vi vill jobba med, men dom ska inte när dom är 16 år logga x-antal minuter direkt i SDHL. Dom spelarna har blivit ett år äldre, har en sommarträning till så jag är väldigt nyfiken att följa och fortsätta jobba med dom här spelarna.

Foto: Ronnie Rönnkvist

INGEN COMEBACK I SIKTE: "VAR SAK HAR SIN TID"

Erika Grahm var 14 år då hon debuterade för Modo i högsta serien. I januari fyllde hon 30 år och har nu bestämt sig för att sluta spela. Hon har vunnit ett SM-guld, spelat två OS och sex VM-turneringar.

– Mycket handlar det om tid. Det finns bara 24 timmar på ett dygn. Jag kände under förra säsongen att jag jobbade väldigt, väldigt mycket samtidigt som jag brinner mycket för mitt jobb. Jag brinner dessutom precis lika mycket för ishockeyn.
– Jag har tränat precis lika mycket som innan, men tänkt ”varför är jag trött hela tiden?” Självklart beror det på att jag jobbat mycket. Det här har gjort att beslutet kommit naturligt. Jag har kommit till ett vägskäl ”vad vill jag, vad brinner jag mest för?”
– Jag känner att jag brinner mer för att utveckla andra och jobbet än att utveckla mig själv. Sedan är det jättejobbigt för att jag älskar ishockey och hade kunnat spela hur länge som helst. Kroppen fungerar och träningsviljan är det inget fel på, men jag vet vad som krävs för att spela på den absolut högsta nivån. Jag känner som person att jag inte vill göra något halvdant. I det jobbet jag har tar jag dessutom upp en plats för en ung spelare. Varför skulle jag göra det?

För att du är en bra spelare?
– (Skratt) Hade jag inte haft det här jobbet kanske jag hade kunnat spela längre. Hur hade det varit då? Men man ska inte fundera så mycket. Det här känns bra i magen nu och jag är otroligt nöjd, glad och framförallt tacksam att ha fått en lång och välspelad karriär.
– Var sak har sin tid. Sedan kommer jag kunna vara med och träna då det fattas folk, så doser av ishockey kommer jag få ändå.

Kan du rent av hoppa in och spela om det krisar?
– Det tror jag inte. Om vi har fem brutna ben och fyra hjärnskakningar kanske jag ställer upp, men nej… Hade det varit slutspel året om hade jag nog spelat, avslutar Erika Grahm med ett skratt samtidigt som regnet dragit undan och solen tittar fram över Gävle igen.