”Vi behöver få klubbarna att se värdet i damhockeyn”

I går kunde ni läsa första delen av vår intervju med Anders Larsson. Här följer den andra delen där Svenska Ishockeyförbundets nya ordförande bland annat ger sin syn på hur damhockeyn ska få högre status och hur vi ska kunna behålla unga spelare i Sverige under en längre tid.
– Vi som förbund behöver uppmuntra klubbarna att jobba med damhockey, säger Larsson till hockeysverige.se. 

SOLNA (HOCKEYSVERIGE.SE)
I dag fortsätter hockeysverige.se intervjun med nya ordföranden på Svenska Ishockeyförbundet, Anders Larsson. Dagens hockeyprat inleder vi med frågan om hur vi ska få damhockeyn jämlik med herrhockeyn i Sverige, eller kanske rättare sagt om det går att få den jämlik.
– Jämlikare skulle jag säga, för det finns skillnader. Det viktigaste vi som förbund kan göra är att ha dom här frågorna på agendan och att jobba aktivt med damhockeyn, men också ha respekt för att det finns skiljelinjer. Jag tänker inte minst då historiskt.
– Herrhockeyn har funnits länge, 100 år eller drygt 100 år beroende på hur man räknar. Damhockeyn är en nyare företeelse, men definitivt behöver frågan vara på agendan.

Vad kan ni som förbund göra lite mer konkret för att få den mer jämlik?
– Det vi som förbund kan göra är att jobba med utbildningar, men framförallt uppmuntra föreningar till att jobba med damhockey. Att få klubbarna att se värdet i det. Jag tycker man ser en tydlig trend nu, inte bara vi på förbundsnivå med Damkronorna, att elitklubbarna på herrnivå börjar med damhockey. Det tror jag kommer att bana väg och sätta damhockeyn mer på kartan, men det är helt klart en resa att göra.

Ser du inte en risk i att elitklubbarna bara startar seniorlag och sedan blundar lite för bredden och rekryteringen i städerna och länen där man har sin verksamhet?
– Det är återigen inga lätta frågor, men vi har damkommittéer i förbundet och andra som jobbar med det här. Det finns inga givna nycklar.
– Grunden är ändå, precis som du är inne på, att bygga underifrån, men det hänger ihop allting. Finns det något som skapar uppmärksamhet så genererar det att flera vill vara med. Vi har ett speciellt koncept i Tre Kronors hockeyskola där vi bland annat har Tre Kronors hockeyskola för tjejer. Där får det vara tjejigt för dom tjejer som vill spela hockey. Vi har till och med rosa tröjor för dom som vill. Återigen så tror jag att vi måste tänka annorlunda för samhället förändras. Att utbilda och jobba med tjejer är annorlunda i vissa hänseenden jämfört med unga killar.
– Jag är glad att du tar upp den här frågan för damhockeyn är viktig för oss i framtiden. Ska vi lyckas så måste vi ha fler tjejer som är med. Det är inte något som jag säger för att det ska låta bra utan det är verkligen så.

Damkronorna firar ett mål under OS i Sotji. Foto: Bildbyrån

Ett annat problem som svensk hockey har att brottas med är att unga spelare, både tjejer och killar, redan i unga åldrar flyttar till Nordamerika för att träna och spela, ofta i kombination med att man går på college.
– Det handlar mycket om att jobba med relationerna med Nordamerika. Grunden och det bästa för svensk hockey är att man är kvar här så länge som möjligt. Klart att tar man en tröja i ett NHL-lag är det klart att man åker dit, men tiden innan dess.
– Det här sker mer och mer precis som du säger. Dels handlar det om avtalen vi har med NHL, men dels handlar det även om att lyfta fram vilken bra utbildning vi har här hemma. Att det är bättre att stanna kvar ytterligare en säsong här och spela seniorhockey i exempelvis en hockeyallsvensk klubb.

Många åker över och pluggar samtidigt som man spelar hockey. Vi har inget motsvarade i Sverige, men är det något som Svenska Ishockeyförbundet kan jobba på att få till?
– Det där skulle man naturligtvis kan titta på ytterligare. Idag har vi fokuserat mycket på gymnasieåldern. Vi har ett trettiotal väldigt bra hockeygymnasier som är utspridda över landet.
– Den här frågan har inte funnits ordentligt på agendan, men det är definitivt en intressant frågeställning. Det är många, inte minst tjejer, som har åkt över för att kombinera skola och hockey och varit väldigt nöjda med den lösningen.

Foto: Ronnie Rönnkvist

Hur ser du på agenternas roll i att spelare i unga år åker över och spelar collegehockey i stället för att hockeyutbilda sig i Sverige?
– I grunden är det naturligtvis bra att det finns agenter som hjälper spelare. Samtidigt är det viktigt att vi har tydliga regelverk och jobbar tillsammans med inte minst SICO. Hur ska agenterna få jobba, i vilken ålder ska man få ta kontakt med spelare och så vidare. Det är så vi kan jobba som förbund för det är ändå viktigt att man inte har agentkontakt för långt ner i åldrarna.

Ser ni agenterna som ett problem i det här med att spelare lämnar landet redan som väldigt unga?
– Det är både ett problem och en möjlighet. Det här hjälper både spelare och klubbar eftersom agenter egentligen agerar som en sorts mäklare.
– Sedan finns det oseriösa agenter och givetvis är det ett problem, men är det seriösa agenter så ser jag att det kan vara ett väldigt bra hjälpmedel. Det gäller att certifiera och hitta ett regelverk för dom som är seriösa. Sedan har jag pratat med föräldrar till relativt hyggliga spelare som frågar vem de ska prata med Agenten säger si eller så och vem på förbundet kan man prata med.
– Det är svåra vägval för individen så det är viktigt att det här funkar.

Känns det som att det här fungerar bra idag?
– Det finns många som är seriösa och duktiga, men det finns också avarter. Det är en otroligt viktig fråga och som jag sa tidigare så tror jag att det är bra för dom allra flesta spelarna att vara kvar i Sverige så länge som möjligt.

Då kanske det krävs att man ökar statusen på J20-serien i Sverige, hur ska vi lyckas med det?
– Det är en fråga vi haft på agendan, inte minst tillsammans med klubbarna i Hockeyligan. Junioridrotten blir mer och mer intressant att följa. Kolla U21-fotbollen, vilket engagemang runt omkring. Samma sak med allt runt Junior-VM senaste åren.
– Jag tror att det går att skruva till J20:s högsta serie också så den blir mer uppmärksammad.

Hur ska man göra det?
– Det är också en fråga där det inte finns några givna svar. Vi har haft ett antal grupper som har tittat på det där, ska man börja TV-sända matcherna i större utsträckning, kan man se över tävlingsformen, hur kan man vässa den? Där ska man även komma ihåg att det ska fungera med skola och annat.
– Jag tror att det är viktigt att vi har en bra juniorliga, men sedan också att våra föreningar känner för att använda våra duktiga juniorer, men även första- och andraårsseniorer i A-lagsverksamheten.

William Karlsson, Filip Forsberg och Robert Hägg under JVM för några år sedan. Foto: Bildbyrån

Ser du att det kan komma en J20-serie för damer?
– Som vi var inne på tidigare så har den en kortare historia än herrhockeyn. På sikt, fylls det på med mer och mer spelare tror jag att det kommer bli så.

Vilken tidsram pratar vi om då?
– Man hoppas ju alltid att det ska gå mycket fortare, men man måste också ha en ödmjukhet. Först handlar det om att få in tjejer och sedan lyckas behålla dom i hockeyn. Jag tycker ändå att vi kommit en bra bit på väg med landslaget och J18-landslagsverksamheten. Sedan har du även Stålbucklan, men det finns naturligtvis mycket kvar att jobba med.
– Grunden är ändå att få in mer tjejer. Då kan vi från förbundet göra en hel del med hockeyskolor och så vidare, men det är också ett arbete och en attitydfråga ute i föreningarna.

Hur kommer man märka närmsta två åren att det är Anders Larsson som är ordförande i Svenska Ishockeyförbundet?
– Som ordförande leder man styrelsens arbete. Vi har ett antal områden som vi har sagt att vi verkligen vill fokusera på.
– En grej som jag personligen tycker är viktig är att hålla ihop rörelsen från elit till bredd. Sedan ska vi fokusera på att rekrytera, behålla och anläggningar. Många frågor är långsiktiga och man får ha den ödmjukheten i ett sådant här jobb att det är långsiktigt jobb som ger frukt efter en tid.
– Ta det vi kör igång i höst med barn- och ungdomstema-konferensen. Det är ungefär samma sak som när vi 2002 gjorde något som heter juniortema-utredningen, vilket vi nu ser frukten av med duktiga juniorer och som hela världen tittar på oss för. Vi ska göra ett avstamp nu i oktober på ungefär samma tema, men på barn- och ungdomstema. Där sätter vi fokus på hur vi bedriver barn- och ungdomshockeyn i Sverige i dag och hur vi ska lyckas framåt. Det ser jag som jättespännande projekt.
– Sedan kommer vi tillbaka till dom här frågorna som jag vill vara med och driva, vilket jag även vet att styrelsen, en stor del av rörelsen och Tommy (Boustedt) vill vara med på. Att jobba med att öppna upp hockeyn för flera tjejer och barn med annan bakgrund. Det tror jag är ett viktigt attityds-arbete både internt och externt.
– Jag har pratat med så många föreningsledare på distriktsårsmöten och liknade som säger att förr stod vi och tog emot anmälningar. Det kom ett gäng som började spela hockey och sedan var allt löst. I dag kommer man inte automatiskt till hockeyn. Det finns data, andra idrotter och andra bakgrunder. Vi måste börja tänka om, viket jag tror är oerhört viktigt.

Helge Berglund. Foto: Arkiv

Helge Berglund satt som ordförande i Svenska Ishockeyförbundet i närmare 30 år, hur länge kommer vi se Anders Larsson på den här posten?
– (Skratt) Man ska vara ödmjuk och ungefär som tränare säga att man tar en match i taget. Man väljs på två år, men när man går in i ett sådant här jobb måste man ha en mental inställning att man kan komma att sitta ett antal perioder.
– Man får ta det lite som det kommer, men man måste ändå ha, känner jag, ett perspektiv på åtta eller tio år. Sedan kan det hända saker på vägen som gör att man själv får en annan inställning och dom som röstar och väljer får en annan inställning. Det måste vara roligt också och just nu känns det här grymt kul, avslutar Anders Larsson.