MJÖRNBERG: Rätt man räddade ansiktet på föreningen

Storfavoriten hackar, men den store trotjänaren, en defensiv back, kliver fram och räddar ansiktet på föreningen. Det är lite idrottspoesi över det.

Daniel ”Trucken” Karlsson dundrade in 3-2-pucken med ett rungande slagskott som letade sig in bakom Arvid Ljung. Det mål som i slutändan var det som tog Troja/Ljungby förbi ett fantastiskt kämpande Mariestad och hela vägen till kvalserien.

På det sättet räddade han ansiktet på hela föreningen. Han var som lagkapten, som trogen trotjänare naturligtvis helt rätt man att göra det och det är det där målet som det kommer talas om nu.

Men faktum är att ”Trucken” visade vägen betydligt tidigare än så. Si så där åtta och en halv minut in i den andra perioden när Mariestad hade kaxat upp sig, höll fast vid sin ledning med 2-0 och frustrerade ett ineffektivt hemmalag ordentligt.

”Trucken” hade gjort sin läxa väldigt väl och provocerade Mariestads mest lättretliga spelare Lucas Larsson så långt att han tillslut inte kunde hålla sig kylig längre och tog matchens första utvisning. En synnerligen dum sådan för roughing. Det var helt och hållet ”Truckens” rutinerade verk.

När kapten Filip Törnqvist sen tvingades ta ytterligare en utvisning kom den livsviktiga reduceringen i spel fem mot tre. Det var början på vändningen. Den hade kanske aldrig hänt om inte ”Trucken” så kyligt skapat det numerära överläget. Visst var det i tredje perioden som Troja fullständigt sköljde över ett, som det tycktes, tröttkört Mariestad. Men jag är väldigt tveksam till att den forceringen hade ägt rum om hemmalaget inte fått lite luft av reduceringen i andra perioden.

Tränarduon Pelle Svensson och Daniel Håkansson stod på bänken och kramade varandra länge i samband med slutsignalen. Förmodligen oerhört, oerhört lättade. Förmodligen med andan långt upp i halsen.

– Vi kan hålla på hur länge som helst.

Så sa klubbchef, tillika assisterande tränare, Håkansson när jag för någon månad sedan frågade honom hur länge Troja kan hålla på och satsa om det inte går vägen den här våren.

Men frågan är om det verkligen hade varit en sanning om Troja hade kraschat ut ur säsongen redan i playoff 3. Känslan är att det fullständigt hade kunnat punktera ballongen i Ljungby. Det tredje misslyckade avancemangsförsöket på lika många säsonger. Ett markant kliv tillbaka jämfört med ifjol.

Min känsla är att Tobias Törnkvists ”sista sekunden”-mål i fredags och Daniel Karlssons 3-2-kasse idag räddade oerhört mycket för Ljungby-laget. Nu blir det i alla fall kvalserien. Chansen till avancemang lever fortfarande. Fansen och klubben slipper leva med ett monumentalt fiasko.

Jag har framhållit tidigare att jag tror att Troja kommer gå upp om de lyckades vända den pressade situationen med en misslyckad Hockeyettan-final och playoff 3-brygga till ett kvalserie-avancemang. Det tror jag fortfarande, vändningen mot Mariestad måste ha skapat en oerhörd moralboost. Men nu måste man hantera att tränare Svenssons spelidé, den så kallade maskinen, har blivit synad och genomskådad två vårar i rad och att man fortfarande inte lyckats hitta ett botemedel på det eller visa upp någon plan b. Och man måste lika mycket hantera att det är alldeles för få spetsspelare som levererar. Alldeles, alldeles för få.

Man ska vara tacksamma att man har en defensiv back som Daniel ”Trucken” Karlsson som kan kliva fram och rädda ansiktet på hela föreningen.

* * *

Det var Troja som gick vidare, men idag känns det faktiskt roligare att tala om Mariestad. Ett gäng krigare som gjorde allt som stod i deras makt i den här matchserien och nästan räckte till mot den enorma superfavoriten.

Tänk slutet på fredagsmatchen där Trojas tveksamma 3-2 i slutsekunden hade kunnat vara fullständigt demoraliserande för skaraborgarna. Debatten kommer naturligtvis att fortsätta huruvida tiden var ute innan pucken satt i nät och huruvida Mariestad därmed blev rånade på en chans att säkra kvalserieplatsen i en sudden death. Det var väldigt, väldigt tveksamt, men domarens ord gäller och domare Magnusson tog sitt beslut. Rätt eller fel, det kommer det som sagt säkerligen att fortsätta trätas om.

Men Mariestads ledarteam hade uppenbarligen gjort ett alldeles fenomenalt jobb med att lugna sina styrkor. De rasande spelare som stod och kastade verbala smockor utanför den stängda dörren till domarrummet på fredagskvällen var fullständigt påkopplade när de kom ut till lördagsmatch. De visade ingen frustration, de visade ingen irritation, något som hade varit i allra högsta grad förståeligt. Det är ändå människor vi talar om. Boisarna visade bara totalt fokus för uppgiften och lyckades också chocka sin motståndare och gå upp till 2-0. Där fanns till och med bud på 3-0, hade det ramlat in hade det kanske blivit en annan historia.

Sättet att ta sig an de här tredje och avgörande playoff 3-matchen imponerade oerhört stort på mig.

Sen orkade man inte stå distansen ut i tredje perioden mot ett furiöst rusande Troja. Det är inte mycket mer med det. Kanske blev man lite för passiva. Kanske försökte man vara lite överkonstruktiva med puck i egen zon några gånger och blev kvar onödigt länge, pressade innanför egen blå. Kanske skulle Karl Helmersson ha tagit timeout när det verkligen osade innan puckarna började trilla in.

Det är bara massa kanske. Jag tycker ingenstans att Mariestad behöver be om ursäkt för sin insats. De har gjort en alldeles lysande säsong, de har gjort ett alldeles lysande playoff, de gjorde en alldeles lysande tredje och avgörande playoff 3-match. Spetsspelarna levererade. Man gjorde det man kunde. Man visade att man klarade att skaka av sig vad som i de egna ögonen var en våldsam oförrätt.

När allt tillslut ska sammanfattas, när den värsta besvikelsen har lagt sig, då hoppas jag att upplagan av Mariestad Bois säsongen 16/17 är nöjda med vad de har åstadkommit.

* * *

Jag var väldigt skeptisk till att domare Johan Magnusson dömde även dagens playoff-möte lagen emellan efter det extremt uppskruvade tonläget efter ”sista sekunden”-målet som avgjorde igår. Oavsett om det domslut som han tog var rätt eller fel.

Det kan inte jag avgöra, jag var inte där.

Men domare Magnusson låste in sig i domarrummet och fick ta emot åtskilliga verbala smockor från rasande Mariestad-spelare. En normal person tar åt sig av en sådan kanonad av förakt och fula ord riktade direkt mot den egna personen. Det vore i allra högsta grad mänskligt att känna lite agg mot dem som yttrade dem och få det med sig in i matchen.

Samtidigt kan domare Magnusson inte ha varit hundra procent säker på att han tagit rätt beslut. Efterspelet var infekterat, diskussionen svallade våldsamt och det är klart att även han sett bilderna och vevat situationen fram och tillbaka i sitt sinne. Det vore i allra högsta grad rimligt om där väcktes en liten gnutta tvivel. Det vore väldigt mänskligt att som domare i den situationen kanske, medvetet eller omedvetet, kompensera laget som blev förfördelat kvällen därpå.

Mot den bakgrunden kan jag tycka att domarorganisationen borde ha varit lite mer flexibel och bytt rättsskipare för allas bästa. Så att det inte blir något snack. Själva den principen håller jag fortfarande fast vid.

Men det ska samtidigt sägas att Magnusson klarade av dagens match väldigt bra. All heder för det. Jag är imponerad. Det hade kunnat bli kaos, men han stod upp och löste situationen med bravur.

* * *

Fredagen blev en fest och kanske också en lättnad för så väl Visby/Roma som för Kristianstad. Båda lagen har så här långt gjort formidabelt stabila säsonger, men båda gängen har tidigare gjort det till en vana att stranda i playoff 3.

Den här gången var det inget snack. Kristianstad gjorde sitt jobb mot formtoppade Vimmerby. Det var liksom inget att diskutera. Mats Lusths gäng har knappt svackat på hela säsongen.

Ute på ön var det heller aldrig någon diskussion. Sättet Visby/Roma stängde ner ett allt mer trögt Piteå på var verkligen imponerande. Det var en defensiv insats i toppklass med en briljant Sammy Gustafsson längst bak och jag förstår att Piteå-spelarna grinade till och blev lite frustrerade i slutet, de kom ingenstans på hela matchen.

Både Visby/Roma och Kristianstad kan nu gå in i kvalserien med väldigt god känsla. Det är två gäng som håller defensivt. Visby har visat hur hårt man är beredda att jobba för att vinna, Kristianstad har verkligen underkastat sig en tydlig spelidé och båda gängen har spets i sin offensiv som inte blir lätt för några motståndare att tas med.

De kommer att bli intressanta utmanare i kvalserien. Nu när de äntligen lyckats ta sig förbi det tidigare så oöverkomliga steget playoff 3.

* * *

Södertälje, Västerås, Huddinge, Kristianstad, Visby/Roma och Troja/Ljungby i kvalserien, hur bra smakar inte det? Jag tycker det känns som en alldeles lysande lineup.

Notabelt också att det är ettan och tvåan från Allettan södra och ettan och tvåan från Allettan norra som har tagit sig vidare. Då måste man nog ändå säga att det är rätt lag som kommer spela kvalserien.