Talar ut om skräckolyckan: ”Tur att skridskon inte drog av nån stor blodåder”

Skridskoskenan träffade Patrik Nemeths handled och skar sönder allt i sin väg. Ända ned till benet. Drygt två veckor efter den ohyggliga olyckan som ser ut att beröva honom på hela säsongen har 22-åringen börjat få grepp om allting som har hänt.
– Jag hade väldigt tur att skridskon inte drog av någon stor blodåder, säger Nemeth till hockeysverige.se.

Hela situationen såg väldigt oskyldig ut och allt hände inom loppet av sekunder. Det var först när Patrik Nemeth tog sig för armen och skrinnade i full fart till spelarbåset som med- och motspelare, publik och tv-tittare insåg att något hade gått fel. Väldigt fel. Philadelphia Flyers-forwarden R.J. Umbergers vassa skridskoskena hade olyckligt träffat den unge svenske backen över armen och snittat upp ett djupt sår vid handleden. Ett sår så djupt att det sträckte sig hela vägen in till benet.

Nu har det gått några veckor sedan olyckan och Patrik Nemeth har sakta men säkert börjat återhämta sig från skadan som sägs ta upp till sex månader att läka fullt ut.
– Just då när det här hände kände jag bara att jag fick en smäll på armen. Då kollade jag ner fort och såg att det sprutade ut blod. Det var bara att stoppa blödningen så fort som möjligt, berättar Patrik Nemeth för hockeysverige.se och fortsätter:
– Det enda man tänkte på var att det inte skulle blöda. Jag tänkte inte på att saker och ting hade gått av utan det kom senare när man inte kunde röra fingrarna. Det var först då som man började oroa sig för sådana grejer.

Hann du bli rädd?
– Ja, jag var lite rädd faktiskt eftersom jag inte visste först hur mycket det blödde. När jag kollade ner på armen sprutade blodet ut och då var jag rädd för att det var en stor artär eller något som hade gått av. När jag kom in i omklädningsrummet tillsammans med läkarna så blödde det inte så mycket faktiskt.
– När man sedan inte kunde röra fingrarna och sådana grejer förstod jag att det här var allvarligt.

Hur agerade läkarna?
– Först var det väldigt stressat eftersom dom inte heller visste hur mycket det blödde. När dom sedan kollade på såret ville dom inte att jag skulle se det när man insåg hur stort och djupt det var.
– Läkarna var väldigt koncentrerade kan man säga. I vanliga fall så brukar dom säga att det är lugnt och ingen fara, men nu märkte man att det var lite allvarligt.

Rent konkret, vilka skador fick du i handleden?
– Senorna till alla fem fingrarna är av. Jag kommer inte ihåg hur många muskler som var av, men det var väldigt många i alla fall. Dessutom var såret ända in till benet, så man kan säga att det var djupt.
– Jag fick även en liten skada på mediannerven, men det ska inte vara någon fara nu. Den skadan känns fortfarande i fingrarna, men det är lugnt och man sa att det inte skulle bli några men av det. Där hade jag en väldig tur att skridskon inte skar av nerven eller drog av någon stor blodåder.

Foto: Skärmklipp/nhl.com

”JAG HOPPAS VARA TILLBAKA I MARS”

Redan dagen efter olyckan låg Patrik Nemeth på operationsbordet.
– Först sydde man bara ihop själva såret. Sedan sov jag över på sjukhuset och morgonen efter opererade man mig.
– Nu har jag börjat köra lite rehab. Jag har inte gips men en ställning som håller handen vinklad. Jag antar att det är bäst för att mina senor ska växa ihop bra igen.

Nu kommer det ändå att dröja ett bra tag innan han kan träna fullt ut igen. Handleden är väldigt känslig för nya smällar i det initiala skedet av läkningsprocessen.
– Jag har inte börjat träna ännu. Jag får börja cykla väldigt lätt och ta promenader för att få igång blodcirkulationen. Läkarna är rädda för att jag ska ramla och ta emot mig med den armen. Det får jag inte göra eftersom jag inte får böja min handled.

Under hela skadeperioden har dialogen med klubben och Lindy Ruff varit bra och han känner att han har deras stöd i rehaben och för spel i Dallas framöver.
– Jag kommer att bli helt återställd så det är inga problem på så vis.

Patrik Nemeth hann spela fyra matcher innan skadan. Han gick visserligen poänglös från de inledande matcherna, men visade att han är mogen för att ta en plats i NHL med sitt fysiska och framför allt defensiva spel.
– Nu blev det bara fyra matcher och 23 sekunder, skrattar Nemeth.
– I alla fall kändes det bra och att jag kom in i spelet i NHL rätt fort. Det var synd att det blev som det blev. Jag har haft mycket skit senaste säsongerna också. På så vis är det väldigt surt. I början tänkte jag ”Fan, inte nu igen!” Det har varit hjärnskakning, bruten fot, bruten hand och så vidare. En gång till med en långvarig skada… Jag tyckte att skadorna jag haft innan räckte för tio år framåt. Självklart var den här skadan sur att råka ut för nu och det har känts jäkligt jobbigt ett tag.
– Det enda jag kan göra nu är att försöka bli frisk så fort som möjligt utan att äventyra framtiden. Sedan handlar det om att komma tillbaka väldigt bra tränad och förberedd.

När hoppas du vara tillbaka i Dallas?
– Det kan inte jag svara på och det vet läkarna inte heller. Läkarna sa fyra till sex månader och det är ett väldigt stort spann däremellan.
– Om det till och med kan gå lite snabbare vore det väldigt bra, men jag ser inte så långt framåt just nu. Nu tar jag små steg. Det första steget är att ta av den här ställningen vilket jag gör om tre veckor ungefär. Sedan måste jag kunna böja fingrarna och koncentrera mig på rehaben.
– Jag hoppas på att vara tillbaka i mars, men nu slänger jag bara ur mig någonting. Vi får se hur det blir och man får sätta ett mer exakt datum för min comeback lägre fram. Självklart hoppas jag att vara tillbaka så snart som möjligt, avslutar Patrik Nemeth som under tisdagen ska åka ner till hallen och träffa grabbarna i laget och få dagen att gå.

I dag kan han trots allt inte ens knyta sina skor själv. Därför blir ganska långa och trista dagar innan i första hand handledsställningen är bortplockad. Samtidigt är han väl medveten om att mitt i all sin osannolika otur hade han en del tur också.