BODIN: Tre Kronors djupaste trupp någonsin?

Inga större svenska överraskningar i 4 Nations Face-Off. Men ett slagkraftigt Tre Kronor som mycket väl kan vara det djupaste landslag Sverige ställt på isen i en best-on-best-turnering. När Kanada och USA får bära favoritskapet kan Sverige komfortabelt smyga i skuggan av stormakterna.

Sveriges trupp till 4 Nations Face-Off

Målvakter

Filip Gustavsson (MIN)
Jacob Markström (NJD)
Linus Ullmark (OTT)

Backar

Rasmus Andersson (CGY)
Jonas Brodin (MIN)
Rasmus Dahlin (BUF)
Mattias Ekholm (EDM)
Gustav Forsling (FLA)
Victor Hedman (TBL)
Erik Karlsson (PIT) 

Forwards

Viktor Arvidsson (EDM)
Jesper Bratt (NJD)
Leo Carlsson (ANA)
Joel Eriksson Ek (MIN)
Filip Forsberg (NSH)
William Karlsson (VGK)
Adrian Kempe (LAK)
Elias Lindholm (BOS)
William Nylander (TOR)
Gustav Nyquist (NSH)
Elias Pettersson (VAN)
Lucas Raymond (DET)
Mika Zibanejad (NYR)

Inga superstjärnor – men ett oöverträffat djup

Sam Hallam bjöd inte på några större överraskningar. När truppen till 4 Nations Face-Off presenterades möttes listan mestadels av axelryckningar och instämmande nickar. Och även om truppen kanske inte känns särskilt spännande utifrån bristen av överraskningar, inger den i alla fall en känsla av trygghet.

På vissa sätt kan det här vara det starkaste lag Sverige någonsin har ställt upp med i en best-on-best-turnering. Visst, laget som tog OS-guld 2006 i Turin hade framtida Hall of Fame-spelare som Henrik Lundqvist, Nicklas Lidström, Mats Sundin, Peter Forsberg, Daniel Alfredsson och tvillingarna Sedin. Det är svårt att slå det. Samtidigt har den här versionen av Tre Kronor en annan typ av bredd än det guldlaget.

Även om laget saknar en stjärna av Henrik Lundqvists kaliber kompenseras det med tre mycket kompetenta målvaktsalternativ. På backsidan har Sverige några av de bästa backarna landet någonsin producerat, och en bredd som kanske bara amerikanerna kan mäta sig med i den här turneringen.

Framåt finns det vissa frågetecken kring formen hos tänkbara nyckelspelare som Mika Zibanejad och Elias Lindholm. Men även om de inte når upp till de höga förväntningarna i februari har Sverige ändå gott om offensiv kraft att förlita sig på. Det kanske inte finns någon självklar superstjärna i laget, men det finns gott om spelare strax under den nivån, med William Nylander, Elias Pettersson och den ofta förbisedda Jesper Bratt i spetsen.

Sammantaget är det ett lag som inte ska låta sig skrämmas av någon motståndare. Kan de vinna hela turneringen? Sverige kommer inte att vara favoriter, men i en kort turnering som denna, där tur och en het målvakt kan spela en avgörande roll, går det inte att räkna bort dem.

Överraskningarna

Med tanke på att ingen av dem haft någon flygande start på säsongen blev jag förvånad över att både Viktor Arvidsson och Gustav Nyquist tog en plats i laget. Arvidsson har fortsatt att plågas av skador, och ännu inte funnit sin plats i Edmonton. Håller bara kroppen är han en Duracell-kanin som kan vara en pina att möta. Nyquist har inte nått samma nivå som under sin första säsong i Nashville, men den rutinerade veteranen har haft utmärkt kemi med Filip Forsberg och är en spelare som kan användas i olika roller i uppställningen.

Petningarna

Med tanke på deras starka start på säsongen trodde jag att San Jose Sharks dynamiska duo William Eklund och Fabian Zetterlund skulle få en chans. Sam Hallam prioriterade dock erfarenhet och valde mer rutinerade spelare som de ovan debatterade istället. Om det är rätt beslut kan diskuteras. Baserat på vad vi sett under säsongens första kvartal är dessa val tveksamma. Hampus Lindholm är en annan spelare som saknas. Skadan som höll honom borta från Boston Bruins laguppställning i mitten av november tog honom troligen också ur diskussionen, till förmån för Jonas Brodin.

En brännande fråga

Vem blir förstakeeper?
Det här är intressant. Som nämnts ovan har Sverige aldrig haft ett sådant här fint djup på målvaktssidan. Det kan både vara en fördel och en utmaning. Fördelen är att det finns tre fantastiska alternativ, nackdelen är att avsaknaden av en tydlig förstemålvakt kan leda till gissningar och överanalyser. Med Gustavsson, Markström och Ullmark finns det argument för att alla tre av dem skulle kunna vara förstakeeper. Gustavsson har varit en av ligans bästa målvakter hittills under säsongen Markström är den erfarne och pålitlige ledaren med stor närvaro i omklädningsrummet, medan Ullmark förmodligen är den av de tre med högst potential. Hur utvärderar man ett sådant beslut? Min magkänsla säger att det är Markströms plats att förlora.

Tänkbar svensk laguppställning i 4 Nations Face-Off

Markström
Gustavsson
Ullmark

Hedman – Dahlin
Forsling – E. Karlsson
Ekholm – Brodin
Andersson

Bratt – Zibanejad – Nylander
Forsberg – Pettersson – Raymond
Kempe – Eriksson Ek – Lindholm
Nyquist – W. Karlsson – Arvidsson
Carlsson