Leksands IF har hamnat lite på fel kurs, och fallit till en tiondeplats i tabellen. I en lång intervju med general managern Thomas Johansson, berättar han nu om klubbens tuffa säsong, och hur det ännu finns tid att segla upp till den övre tabellhalvan igen med Björn Hellkvist vid rodret.
– Det är det målet vi haft ända sedan vi började och det är det målet vi fortsätter att jobba utifrån, säger “Tjomme” till Hockeysverige.se.

Efter en fin inledning började Leksands IF stöta på problem efter landslagsuppehållet. Spelet har inte sett detsamma ut som under de inledande omgångarna, vilket i sin tur speglats i resultaten. Under de senaste tretton matcherna har enbart fyra slutat med vinst.

Därmed infinner sig Leksandsklubben på sista slutspelsplatsen, med Luleå Hockey som ligger dem tätt inpå hälarna, endast tre ynka poäng bakom. 

Nu vill Leksand hitta tillbaka till den ursprungliga spelidén för att förhoppningsvis kunna nå de målsättningar de begav sig in i säsongen med. 
– Förväntningarna vi hade var väl att vi skulle försöka spela en kanske lite mer mognare ishockey. Att vi skulle försöka justera vår speltanke lite och på så sätt spela en liten annan typ, inte någon jättestor skillnad, men en lite mer mognare ishockey än den här “jobba hårt”, och “pressa och stressa”-ishockeyn. Så mycket av det vi diskuterade under sommaren handlade väldigt mycket om att göra en liten, liten riktningsförändring i vårt sätt att spela. 
– Där hade jag väl stora förhoppningar på att vi skulle ha kunnat komma lite längre i den processen än vad vi faktiskt har gjort, erkänner general managern Thomas Johansson för Hockeysverige.se.

I nuläget är Leksandsklubben närmare negativt kval än vad de är tabelltoppen, vilket de blåvita vill se ändring på.
– Nu är tabellen ändå hyfsat jämn, men vi hade självklart hoppats på att vara mera uppåt topp-sex och röra oss. Vi började säsongen väldigt bra, då också utifrån det tänket vi hade kring spelet och sådär. Sedan någonstans runt landslagsuppehållet har vi successivt gjort lite avsteg ifrån den delen. Då har också spelet börjat hacka lite mer och vi har inte alls fått med oss samma resultat i matcherna. Självklart hade jag hoppats på att vi skulle vara lite högre upp i tabellen, men än så länge finns fortfarande möjligheten att kunna haka på tåget uppåt. 

“Tenderat att bli fler förluster än vinster” 

Att resultaten inte riktigt blivit som önskat. Beror det på att ni nu avböjt lite från den ursprungliga planen?
– Ja, lite det tror jag. Vi har hamnat i ett läge där vi varit lite tidigare år också, där vi spelat kanske mera av en ishockey som är väldigt mycket fram och tillbaka, pressa och jobba hårt. Då lämnas resultatet lite åt att “ja, det hade kunnat gått si men likväl kunnat gå så”. Jag tycker att vi många gånger är med i matchen och vi har en hög arbetsmoral, där vi jobbar hårt och gör rätt för oss. Många matcher är väldigt jämna och avgörs kanske - som senast mot Oskarshamn till exempel - genom ett par individuella misstag som till slut ledde till att de gick ifrån. Men det hade lika gärna kunnat studsa åt vårt håll. 
– Det är väl lite där jag tycker att vi hamnat lite efter landslagsuppehållet. Att den här kontrollen i matcherna, som jag kände att vi hade i de första femton omgångarna, där vi kunde stänga ner motståndarna och ägde lite mera resultatet och kunde bestämma resultatet lite mera själva i mångt och mycket. Just det har vi tappat lite grann, och lämnat det lite mer åt att “det kan gå lite si, eller lite så”. Då har det tenderat att bli fler förluster än vinster.

Inte heller har situationen hjälpts av att klubben saknar nyckelspelare så som centrarna Marek Hrivík och Mikael Ruohomaa. Även skadorna på Carter Ashton och John Quenneville har varit stora avbräck för truppen. 
– Alla har ju skador. Sedan finns det tyvärr perioder där man har massor med skador, och ibland har man lite mindre skador, men då på väldigt bärande spelare i truppen. Det är väl där vi hamnat lite på slutet, inte att vi egentligen har så enormt mycket skador, men att det just är lite mera “fel” spelare som hamnat på skadelistan. Spelare som betyder extremt mycket för oss i vårt spel.
– Så problemet som uppstår är väl snarare när våra två ledande centrar går sönder, vilket skulle bli ett problem för vilket lag som helst om man tappade de två spelarna under en period. Det påverkar såklart våra sportsliga möjligheter men samtidigt har vi då försökt bygga numerären så att vi ska kunna klara av att tåla det och förhoppningsvis vinna hockeymatcher trots avbräcket.

“Den typen går inte att träna sig bort från”

Därmed känner sportchefen ingen brådska över att slänga sig ut på marknaden i jakt på ersättare, trots de tunga tappen. 
– Så länge skadorna inte är av den art där jag känner att det är risk för säsongen, utan att spelarna successivt kommer komma tillbaka in i spel, så känner jag mig inte att vi måste kasta oss iväg och hämta in spelare. Då får vi försöka värdera hur många veckor de är borta, vad som finns på marknaden, och om det är någonting som kommer hjälpa oss eller tar in en för numerären. Vi har lite tuffa skador på lite bärande spelare, men min förhoppning är att vi inom en hyfsad snar framtid är att vi ska ha alla tillgängliga igen för spel. Så vi får se lite vad vi behöver göra. Vi har ju fram till den femtonde februari på oss om vi behöver göra någon justering. Ska vi göra det ska det vara justeringar som gör oss bättre, inte bara att vi ska plocka in folk bara “för att”.
– Samtidigt är det så att om vi snubblar över en spelare som vi känner, oavsett skadeläget, kan göra vårt lag bättre, och är en pusselbit vi behöver kommer vi verkligen överväga att plocka in det i sådant fall.

Det tuffa skadeläget var ett faktum ni fick brottas med även förra säsongen. Drog ni några lärdomar av det och har ni gjort om ert upplägg på något sätt? 
– Det finns väl ibland lite olika typer av skador. Det kan finnas alltifrån bristningar, och förslitningsskador, och sådant försöker vi alltid ha en träning som är lite “pre-rehab”. Som då ska förebygga vissa typer av överbelastningsskador och liknande. Så det försöker vi vara väldigt noggranna med. Sedan finns en annan typ av skador som är mer traumaskador, som här senast när Ruohomaa får en tackling, den typen går inte att träna sig bort från utan den bara dyker upp. I det här fallet var det oturligt att tacklingen tog så illa att han blir frånvarande från oss. Så förra året hade vi extremt mycket traumaskador också, där det var hjärnskakningar och det var fingrar, tår och fötter. Det är svårt att förbereda sig på. Däremot jobbar vi extremt hårt med all den här träningen som är inför, för att bygga upp muskelgrupperna där vi vet kan förekomma en viss del av bristningar eller förslitningsskador.

“Drygt 850 frånvarotillfällen”

Att sakna så tongivande forwards från truppen bär givetvis med sig sina problem, men general managern menar ändå på att skadeläget är mer hanterbart denna säsong. 
– Förra året var så extremt, då vi hade drygt 850 frånvarotillfällen på våra spelare på en säsong. Nästan dubbelt så mycket skador och frånvaro i förhållande till vad hela SHL har. Det var en extrem situation, och det vi valde att göra i år var att vi försökte bredda vår numerär. Vi räknade med att ha en 20-25 procents frånvaro på våra spelare egentligen hela tiden. Allt från sjukdomar till skador av olika slag. Det gör då att det är kanske tre till fyra spelare som konstant är borta. Då kände vi i år att det vi saknade förra året var numerären att klara av för många frånvaron på våra spelare. 
– Vi valde att bredda våra trupper och lägga oss med nio backar exempelvis, och femton forwards in i den här säsongen redan från start. Istället för att köra på tretton forwards och sedan komplettera under resans gång, hade vi en bra numerär från första början. Det har jag varit väldigt glad och tacksam över. Det har gjort att vi inte heller behövt springa ut och titta på rekryteringar utifrån eller låna in spelare då vi alltid haft spelare i vår egen organisation som vi kunnat använda när skadorna väl slagit till.  

Just nu ligger ni på en tiondeplats i tabellen. Stressar det läget er?
– Det är inte så att jag går runt och tänker på det hela dagarna, men vi har ju samtidigt högre ambitioner än att ligga på tiondeplats. Nu är serien väldigt jämn, så kan vi få saker och ting att rulla, och studsa rätt, kan vi ganska snabbt avancera uppåt också. Men det viktigaste fokuset just nu är inte tabellplaceringen, utan att vi känner att vi börjar hitta tillbaka till där vi var under kanske de första femton matcherna - i vårt spel och hur vi uppträder. Hur vi kan försöka styra skeendet i matcherna så att vi inte lämnar det lite grann åt slumpen, vilket har skett mer ofta efter landslagsuppehållet. Jag är övertygad om att vi kan styra tillbaka skutan till det, och när vi väl kommer dit, har vi ett jättebra lag för att rada upp segrar. När vi väl gör det kommer vi också klättra i tabellen, så det är väl mera där vårt fokus ligger.

Har förtroende för huvudtränare Hellkvist

Men för att nå sitt mål behövs rätt person som att leda laget i hamn, och general managern känner sig trygg med att ha Björn Hellkvist i huvudtränarrollen. Så när Johansson får frågan om han anser att Hellkvist är den bäste kandidaten för jobbet kommer svaret snabbt och utan tvekan. 
– Aa, säger han kort och gott.

Vad är det som gör att du känner förtroende för Hellkvist?
– Jag tycker han är noggrann och har ett bra ledarskap. Han är nyfiken och envis, vilket man behöver vara. Han är inte rädd för att fatta obekväma beslut. Så jag tycker han har många, många delar i sitt sätt att vara som tränare som gör att han absolut är rätt person för Leksands IF. 

Tabelläget må ha skiftat men någonting som förblir densamma som vid säsongens start är klubbens målsättning. 
– Vi ska ta oss in på topp sex. Det är det målet vi haft ända sedan vi började och det är det målet vi fortsätter att jobba utifrån. Så det finns ingen anledning till att revidera eller ändra de tankarna, avslutar han.

Under torsdagskvällen väntar nu möte mot rivalerna Brynäs borta i Monitor ERP Arena. Kanske kan Leksand redan då ta första steget tillbaka i rätt riktning?

TV: Studio Oddset med Luleå i fokus