Juniorkronornas målvaktsdoldis satsar på skolan

Medan de flesta unga hockeyspelare väljer att avancera via SHL eller Hockeyallsvenskan har Juniorkronornas målvakt Erik Portillo valt en annan väg. I år spelar han juniorhockey i USA – för att förbereda sig på en collegekarriär där han kombinerar hockey med studier.
– Det är både ett bra hockeyprogram och en högt aktad akademisk skola, säger han till hockeysverige.se om University of Michigan där han ska spela och plugga nästa säsong.

UPPSALA (HOCKEYSVERIGE.SE)

Med sina 197 centimeter står Erik Portillo ut ur mängden i den svenska JVM-truppen. 19-åringen från Partille utanför Göteborg är kanske en av de mindre kända namnen som ska försvara den blågula äran i Ostrava och Trinec de närmaste veckorna, men i den grupp av svenska spelare som samlats inför turneringsstarten är han svår att missa.

Portillo spelar till vardags i den collegeförberedande amerikanska juniorligan USHL, där han vaktar kassen för Dubuque Fighting Saints som hör hemma i Iowa. Bland spelarna som tidigare representerat klubben märks NHL-spelare som Will Butcher, Johnny Gaudreau, Zemgus Girgensons, Mike Matheson och halvsvensken Joakim Ryan. Liksom de tidigare JVM-svenskarna Filip Larsson och William Lagesson.

Anledningen till att han hamnade där, efter att under fjolåret blivit utsedd till J20 SuperElits bästa målvakt under en framgångsrik säsong i Frölunda, är en annan svensk. General manager för klubben är nämligen den 37-årige göteborgaren Kalle Larsson, som efter en karriär som collegeback blivit kvar i USA där han sakta men säkert avancerat som ledare.

– Det öppnades en dialog med Kalle under förra säsongen när jag hade bestämt mig för att flytta över och satsa på collegespel. Jag kände att det skulle vara väldigt bra att ha en svensk general manager. Vi hade några samtal fram och tillbaka, sedan draftade de mig och det har funkat väldigt bra så här långt, berättar Erik Portillo.

Carl Hagelin.Foto: AP Photo/Jeffrey T. Barnes

SKA GÅ I HAGELINS FOTSPÅR

Sejouren i USHL ska dock bara bli ettårig. Redan nu har målvakten gjort klart med University of Michigan i den amerikanska collegehockeyn. 2020/21 ska han representera "Wolverines", som skolans idrottslag kallas. Anledningen till att den unge svensken väljer collegevägen är att han vill ta tillfället i akt att utbilda sig vid sidan av hockeyn.

– Det började komma upp under förra året att collegehockey kunde vara ett väldigt bra alternativ för mig. Michigan hörde av sig, jag var där och hälsade på och det är ett grymt ställe. Eftersom jag tycker att både hockeyn och skolan är viktigt blir det här den perfekta kombinationen för mig, säger han om skolan där Carl Hagelin tillbringade fyra säsonger innan han blev NHL-spelare.
– När jag kom dit och träffade deras representanter och fick prata med dem kändes det väldigt rätt. Det är både ett bra hockeyprogram och en högt aktad akademisk skola. Jag kände att det gjorde mig övertygad.

Om Erik Portillo blir kvar på skolan lika länge som Carl Hagelin återstår att se. Han draftades av Buffalo Sabres i tredje rundan i somras och kommer förr eller senare lockas att avbryta studierna för att skriva NHL-kontrakt. Skriver man som collegespelare NHL-kontrakt diskvalificerar man sig per automatik från spel för sin skola eftersom man inte får vara proffs som idrottsutövare inom NCAA.

– Jag får ta det ett steg i taget. Nu är jag inställd på att stanna i fyra år, men händer det något annat längs vägen får man ta det då. Det är bara att göra sitt yttersta och se vad som händer.

DRAFTADES ETT ÅR "FÖR SENT"

När Buffalo draftade Erik Portillo som 67:e spelare var det faktiskt ett år "för sent". Redan under draften i Dallas 2018 fanns han tillgänglig, men nobbades då av samtliga 31 klubbar.

– Det var lite av en besvikelse, men det gjorde samtidigt att man blev ännu mer laddad för att göra en ännu bättre säsong i J20 året därpå. Jag fick in Peter Andersson som målvaktstränare i Frölunda och han hjälpte mig få ihop spelet ännu bättre i J20. Nizze (Landén, Juniorkronornas målvaktstränare) har också varit grym för mig. Från första dagen vi träffades har han hittat smågrejer i spelet som hjälpt mig att ta spelet till en ny nivå. Det är många som har hjälpt mig på vägen, säger han tacksamt.

Efter draften bjöds han över till Buffalo och deltog på klubbens utvecklingscamp.

– Det var en fantastisk upplevelse. Det är fantastiskt att få vara där under en vecka för att skaffa sig en bild av klubben och hur det fungerar i NHL. Men även efter det har de varit bra på att hålla kontakten uppe. Vi pratar veckovis om hur matcherna har gått, hur spelet har sett ut och de tipsar om övningar och detaljer i utrustning, allt från längden på skölden på klubban till hur man ska förbereda sig. Det är roligt att de håller uppe kontakten.

Foto: Bildbyrån/Simon Hastegård

SPANSKA RÖTTER

Som efternamnet skvallrar om har Erik Portillo sydeuropeiska rötter. Hans farfar kommer ursprungligen från Spanien, men fann kärleken i Sverige och bosatte sig där. Under uppväxten var inte hockey det självklara valet. 

– Farsan spelade lite när han var liten, men satsade mer på fotbollen och spelade i juniorallsvenskan som målvakt för Jonsered. Vi växte upp Sävedalen (i Partille) och där är Sävehof det största som finns. Så jag spelade handboll och fotboll. När jag var 13-14 någonstans blev det mer satsning på hockeyn.
– Jag och brorsan (Gustav, forward i Frölundas J18-lag) spelade i samma lag ända upp till U14 och farsan var lagledare. De andra sporterna var också kul, men jag hade alla mina polare i hockeyn och när man hänger med kompisarna blir allt roligare. Jag älskade hockey ändå från början för det var den mest seriösa sporten när man var yngre. Man tog det på allvar från början och det gjorde att jag föll för det.

Allvar kommer det i allra högsta grad att vara nu när JVM startar för Erik Portillo och Juniorkronorna. Det är en öppen målvaktssituation mellan honom, HV71:s Hugo Alnefelt och Almtunas Jesper Eliasson. Det var dock de övriga två som fick chansen i de två träningsmatcherna mot Tjeckien och USA som svenskarna spelat.

– Det är tufft och tajt. Det är bara att köra på så hårt man kan på träningarna här, göra sitt bästa. Det är inte mer man kan göra, konstaterar Erik Portillo.

Mika Zibanejad om det klassiska guldmålet