Kan Sveriges målvakter hitta formen – innan det är för sent?

Sveriges OS-turnering har kantats av frågetecken – och de största finns längst bak. Trots två segrar i gruppspelet har Tre Kronor inte fått det målvaktsspel som krävs av en guldkandidat, och inför slutspelet är osäkerheten i kassen större än självförtroendet, skriver Steven Ellis.

Nästa gång Sverige spelar en OS-match i herrhockeyn är det vinna eller försvinna som gäller.

Och med tanke på hur turneringen har utvecklat sig är det svårt att känna någon större trygghet inför slutspelet – även om laget har vunnit två av tre matcher.

För ett lag som de flesta tippade som guldkandidat har Sverige haft det tungt genom hela turneringen. De hamnade tidigt i underläge mot Italien efter att ha släppt in två mål på de fyra första skotten. Därefter föll de platt mot Finland i en 4–1-förlust som visade att Tre Kronor helt enkelt inte höll måttet. Och även om man visste att Slovakien skulle bjuda på motstånd i kampen om att vinna Grupp B, hade svenskarna ett betydligt starkare lag på pappret. Sverige vann – men missade förstaplatsen i gruppen på köpet.

Valet av spelare har fått hård kritik, med rätta. Glädjande nog klev flera av de stora stjärnorna fram mot Slovakien. Men just nu framstår målvaktsspelet fortfarande som lagets största frågetecken.

Filip Gustavsson – en av de svagaste målvakterna i OS

Ingen förväntade sig tre raka nollor. Men betydligt bättre än så här förväntade man sig. Med en räddningsprocent på 88,9 och ett GSAA (goals saved above average) på -1,5 är det svårt att hävda att Filip Gustavsson inte har varit en av de svagaste målvakterna i Milano, oavsett lag. Han öppnade alldeles för svagt i båda sina matcher, vilket tvingade laget att jaga ikapp.

Jacob Markström var bättre totalt sett mot Slovakien, men även han släppte in några mål han borde ha tagit. Han hade dessutom tur när ett skott som smet förbi honom i första perioden inte passerade mållinjen helt. Det tredje målet – det som hindrade Sverige från att säkra gruppsegern – var heller inte särskilt bra. Slovakien ska ha beröm, det var ett powerplay-mål och ett viktigt sådant. Men Markström såg ut att ha problem med puckkontrollen i egen zon under stora delar av matchen. Hans GSAA ligger på -0,38, om än efter bara en match.

Som supportrar till New Jersey Devils snabbt påpekade i lördags kändes det dock som den ”riktiga” Markström-upplevelsen. När han är sysselsatt och måste vara som bäst, då kan han vara det. I NHL har han vunnit i matcher där han gjort minst 30 räddningar den här säsongen. Men när han har en dålig dag är den riktigt dålig – han har släppt in fyra mål eller fler vid sju tillfällen i år, inklusive åtta i en match och nio i en annan.

Så kan Sverige känna förtroende för sitt målvaktsspel? Siffrorna talar inte direkt för det.

Sverige – överglänsta i målet i alla tre matcher

Efter de tre inledande matcherna skulle man kunna gå tillbaka till Markström i den första utslagsmatchen. Men kan han verkligen göra jobbet?

Det finns ett rimligt argument för att låta en målvakt få chansen igen efter en svag insats. Gustavsson släppte in två billiga mål mot Italien, men stängde sedan igen resten av matchen. Det var positivt. Mot Finland gjorde han sig dock inga tjänster med ett par tveksamma ingripanden. Laget var i sig självt svagt och förtjänade 4–1-förlusten. Men när man inte kan lita på sin målvakt hjälper det inte heller.

Vi har sett målvakter spela hela turneringar utan att lämna kassen. Juuse Saros har burit Finland och var utan tvekan skillnaden mot Sverige. Sverige har blivit överglänst i målet i samtliga tre matcher. Det är verkligheten för den här gruppen. Om Sverige verkligen hade haft fullt förtroende för någon av sina målvakter hade man kunnat rida på samma spelare i tre raka matcher för att hålla rytmen. I stället känns det som att de går in i den viktigaste delen av turneringen utan ett tydligt svar.

Hade Ullmark eller Wallstedt varit bättre?

Om Linus Ullmark hade hittat tillbaka till sin tidigare Vezina Trophy-form den här säsongen kanske målvaktsfrågan hade varit enklare. Kanske borde man ha satsat på Jesper Wallstedt – den heta handen – från start. Hur som helst är gruppspelet över och det finns inte längre tid för experiment.

Kanadas målvaktsspel var ett stort frågetecken inför Milano. Men efter två matcher har både Jordan Binnington och Logan Thompson varit utmärkta. För guldkandidater räcker det att målvakterna begränsar de enkla misstagen och inte förlorar matcherna på egen hand. Man kan inte säga att Sveriges målvakter förlorade matchen mot Finland – laget gjorde trots allt bara ett mål. Men om den egna målvakten är den svagaste länken på isen kväll efter kväll är det svårt att vinna när det gäller.

Även om Gustavsson startade turneringen kan det vara dags att sätta tillbaka Markström mellan stolparna. Sverige gjorde sin bästa match med honom i mål, punkt. Kommer det att slå tillbaka? Kanske – men man måste visa förtroende för någon. Sverige är ett bra lag och kommer från sin bästa insats hittills. Om någon av målvakterna kan hitta rätt kan det räcka långt.

Men det är lättare sagt än gjort.