Superdeal på Hockeysverige Plus: Läs alla våra texter - resten av 2026 - för bara en krona.
Medan Melker Morin spelade i första backpar i Almtunas förlustmatch (1-3) mot Östersund besegrade Tranås toppkonkurrenten Mariestad med 4-0 och höll tredje raka nollan.
”Vi har i dagsläget sex tillgängliga backar i truppen, vilket innebär goda möjligheter till istid för våra övriga backar” (vilket klubben skrev i sina sociala medier) är så klart en urusel motivering. En klubb som konstruerar förklaringar för att låta sina egna spelare lira någon annanstans när man själva har toppmatch inför hemmapubliken har fullständigt tappat kompassen. Det är fullt förståeligt att fansen rasade över utlåningen.
Men samtidigt kan man inte annat än imponeras över hur Tranås svarade upp. I Morins ställe fick Hugo Lindman Gustafsson äta lite mer tid än vad han kanske gjort tidigare under säsongen och skötte det riktigt bra. Tranås stred tappert i defensiven och även om man så klart hade lite hjälp av att puckarna inte studsade med Mariestad när gästerna svärmade som mest i Tranås-zonen under de två första perioderna spelade hemmalaget ett uppoffrande och beslutsamt försvarsspel.
Men framförallt hade man Noel Massot i kassen. Det syntes tidigt att det skulle bli svårt att få hål på den unge keepern ikväll. Han stod där längst bak med en pondus som smittade av sig på resten av laget. Lugn och trygg och positionssäker. När pucken smet precis utanför i den sylvassa chans Mariestad vaskade fram redan i första bytet växte hans tuppkam och han spelade omutligt efter det.
Med Massot i kassen kan man kanske kosta på sig att låna ut Morin till Almtuna i samband med fler matcher.
11-0 mot Kungälv och 4-0 i Nyköping i all ära, men det är ganska trubbiga lag från den undre halvan av tabellen. 4-0 mot Mariestad är något helt annat. För det var inte så att det saknades chanser för Mariestad. De trummade bitvis på riktigt bra och var om vi ska vara ärliga nog förtjänta av ett mål eller två. Men Tranås försvarar som sagt bra och har nu hållit nollan i tre raka matcher. Det är riktigt mäktig statistik.
Glädjande idag var dessutom att man inte var beroende av sitt sylvassa powerplay för att kunna vinna. Samtliga mål kom i spel fem-mot-fem sedan laget etablerat bra snurr i anfallszon och de skickliga offensiva spelarna tillslut inte gick att stoppa.
Härnäst väntar bortamatch mot ett Boro/Vetlanda som svalnat betänkligt efter sin starka start på serien. Kommer fjärde raka nollan då?
* * *
Boro/Vetlanda gick ikväll på pumpen 2-3 hemma mot det Kungälv som förlorade 0-11 i Tranås för bara någon vecka sedan. Det svänger om göteborgarna (nåja), minst sagt. Men samtidigt börjar ett mönster utkristallisera sig.
Det är ett faktum att man aldrig riktigt vet vad man kan förvänta sig av Kungälv. Det är högt och lågt och storförluster blandas med imponerande segrar. Men samtidigt vinner laget när det verkligen behövs.
Det blev tre poäng mot ett svalnande Boro ikväll, nyligen 5-1-besegrade man ett Grästorp som då såg ut att vara på uppgång. Laget har snott poäng av Troja, slagit Mörrum och besegrat Västervik. Med andra ord, man gör bra resultat mot lagen som ligger eller kan förväntas hålla till på den undre halvan av tabellen.
Att vinna rätt matcher är en konstform och de poäng Kungälv plockar mot bottenkonkurrenterna är långt mycket viktigare än de pinnar som man lyckats sno av Borås och Halmstad.
Det är imponerande.





