"Jag kommer att komma stärkt ur detta"

Joel Lassinantti är inte besviken, men han är inte heller nöjd.
Han skulle ju inte vara hemma så här dags.
Samtidigt är han glad att vara hemma i Norrbotten och äntligen få spela hockey igen – med ambitionen att äntligen få släcka supportrarnas guldtörst.

Sedan i helgen befinner sig Joel Lassinantti i staden som varit hans hemstad under hans 28 levnadsår. Efter en lång väntan har Luleåmålvakten äntligen fått flyga hem från tristessen i Sotji och under helgen fick Lassinantti äntligen kliva på isen igen efter ett över månads långt uppehåll.

– Fram till att jag blev utköpt från kontraktet så fick jag fortfarande träna med klubben som vanligt. Den enda skillnaden var att jag inte spelade matcher, egentligen. Så fram till dess fungerade det bra, eller bra i den utsträckning det kan vara i den situation jag befann mig i, i alla fall.
– Efter att jag blev utköpt har det inte blivit mycket is, utan då har jag fått träna på egen hand i stället.

I stället har Lassinantti fått bedriva sin träning på gymmet.

– Ja, exakt, så nu tar jag 250 kilo i bänkpress i stället, säger han med ett skratt.

Till en början kände jag kanske en besvikelse över hur allt blev.

Joel Lassinantti om tiden i Sotji.  

Säsongen följde inte riktigt den plan som Joel Lassinantti satte upp när han tecknade sitt KHL-avtal med Sotji i maj förra året. Han fick en tuff start med förlust i debutmatchen mot CSKA, en förlust som sedan följdes upp av att han blev utbytt i sin andra KHL-start efter fyra insläppta mål på 14 skott i matchen mot Metallurg Magnitogorsk.

Tiden vid Svarta havet började i moll och slutade även i moll.

I mitten av december stod det klart, efter lång tids spekulation, att Lassinantti och Sotji skulle gå skilda vägar efter att norrbottningen bara vaktat kassen i 15 matcher.

Om han är besviken?

– Nej. Eller, det är klart… Jag är inte nöjd med resultaten. Till en början kände jag kanske en besvikelse över hur allt blev. Det var en ny situation och så, men sedan har jag väl insett att det här är baksidan av branschen, helt enkelt. Jag kommer att komma stärkt ur detta och vända detta till något bra i stället. Det är ingen idé att älta saker för länge.

EN ERFARENHET RIKARE  

Trots att det inte alls blev som vare sig Lassinantti eller Sotji hade hoppats så ångrar han ingenting.

– Jag var i Luleå i sex säsonger och kände att jag behövde åka till KHL eller NHL för att ta nästa steg i min karriär. Då dök chansen i Sotji upp och jag är absolut inte missnöjd över att jag tog chansen. Jag ser det bara som att jag blivit en erfarenhet rikare.
– Helst av allt hade jag stannar kvar och spelat där, men eftersom resultaten inte var så rosande och vi förlorade många matcher så förstår man deras beslut. Det är business där borta, spelare får sparken om resultaten inte kommer.
– Jag är inte den första och jag är absolut inte den sista som kommer att hamna i en sådan där situation. Jag skulle ändå säga att jag trivdes väldigt bra både i min vardag i Sotji och i klubben. Det var roligt att testa på och det slog mina förväntningar, ändå.

Hur såg dialogen ut med Sotji under hösten?
– Man är lite förberedd på att det är en annan typ av business kring sporten där i Ryssland än vad det kanske är här i Sverige. Som import har man lite större press att prestera och jag var väl nöjd med mina prestationer i de flesta matcher jag fick spela, men samtidigt lyckades vi förlora matcher och då är det en klen tröst.
– Det är en väldigt resultatinriktad bransch och det visste jag från början. När resultaten inte går ens väg så förstår man att de vill förbättra laget.
– Som målvakt ska man lyckas vinna några matcher åt laget och eftersom jag inte lyckades med det så är det ganska naturlig att de börjar leta förstärkningar. Det är absolut trist att det blev som det blev, men sånt sker och det har jag blivit fullt medveten om också.

Att få en ny chans i KHL var målet. Jag ville bevisa att jag kunde hantera den nivån.

Joel Lassinantti  

Sedan 28-åringen blev utköpt från kontraktet i mitten av december har vardagen präglats av väntan, väntan och åter väntan. Lassinantti medger att det tärde på honom en aning.

– När kontraktet bröts var det lite tyngre under en period. Då hoppades jag fram till den 27 december att det skulle finnas någon annan klubb som skulle plocka upp mig, men så blev det inte. Efter det datumet så kände jag att: ”Jaha, det var ju pannkaka, det här”.
– Efter någon dag efter deadlinen så kände jag ändå någonstans att det alltid är något gott som kommer ur en sådan situation, och det gjorde det verkligen. Den här lösningen med.

Men förhoppningen initialt var att fortsätta utomlands?
– Ja, att få en ny chans i KHL var målet. Jag ville bevisa att jag kunde hantera den nivån.

STOR REVANSCHLUSTA  

I stället för fortsatt spel utomlands dök möjligheten upp att återvända till Luleå. När alla pusselbitar till slut hade fallit på plats stod det för två veckor sedan klart att det skulle bli en återkomst till Norrbotten.

– Det känns bra, ändå. Det har varit en väldigt konstig situation för mig och målet var inte att åka till Ryssland och komma hem efter sex månader. Nu blev situationen som den blev och då får man ta det därifrån. Då tyckte jag att komma tillbaka till ett Luleå med höga sportsliga ambitioner var det bästa alternativet, helt klart, säger Lassinantti.

Precis som när Lassinantti lämnade Luleå i våras är norrbottningarna fortfarande ett lag hemmahörande i SHL-toppen. Med tanke på hur fjolårssäsongen fick ett abrupt slut och att slutspelet, där Luleå gick in som en av de stora guldfavoriterna, ställdes in känner 28-åringen en stor revanschlusta inför återkomsten till SHL.

– Det blev ett väldigt abrupt slut och man blev ganska tom där och då, när de ställde in slutspelet. Jag har aldrig spelat i ett sådant lag där vi har varit så bra i så många matcher, hela tiden. Vi kände inför slutspelet att vi hade stora förväntningar och stora tankar. Vi hade något stort på gång.
– Det har de visat i år också, tycker jag. De har spelat väldigt bra, framförallt sista 15 matcherna där det sett väldigt bra ut. Det är klart att jag nu vill komma in och hjälpa laget att vinna matcher, kan jag komma in och bidra med någonting är jag glad för det. Målet är framförallt att vinna så mycket matcher som möjligt.

"JAG VET INTE HUR GAMMAL HAN ANSER ATT JAG ÄR"  

I Luleå får Lassinantti konkurrera med JVM-målvakten Jesper Wallstedt om speltiden. 18-åringen har varit ett av SHL:s stora utropstecken under säsongen, där han vunnit tio av sina 16 matcher i SHL, samtidigt som han räddat 92,7 procent av skotten han ställts inför – en notering som bara slås av Växjös Viktor Fasth (93,5 procent)

– Jag är väldigt imponerad av honom. Han var med lite ifjol också och han har tagit stora kliv sedan dess. Han ser väldigt lugn och kontrollerad ut i målet och hamnar sällan ur position. Han har verkligen spelat bra den här säsongen, säger Lassinantti som dock inte räds den tuffa konkurrensen.
–Konkurrens är inget nytt för mig, det har jag känt under alla mina år uppe i Luleå. Men absolut, det gäller för mig att prestera för att få spela matcher.

Vi siktar högt häruppe.

Joel Lassinantti om guldambitionerna.  

En gång i tiden var du den där unga killen som kom upp i a-laget, nu är du istället den äldre och mer rutinerade i målvaktsduon.
– När jag kom upp som junior och fick träna med a-laget tyckte man att alla som var över 25 var gamla gubbar, säger Lassinantti med ett skratt.
– Nu är jag 28 år själv, men jag känner mig fortfarande lika ung. Jag vet inte hur gammal han anser att jag är. Men i ett hockeylag spelar det egentligen ingen roll hur gammal eller ung man är. 18-åringar umgås med 37-åringar utan problem. Det är något väldigt fint med det. Det är inte på alla arbetsplatser som man har det där spannet, egentligen.

Kontraktet som Lassinantti skrev sträcker sig över säsongen 2024/25 – SHL:s i dag längsta kontrakt.

– Det känns tryggt att ha både ett kortsiktigt mål den här säsongen, men även jobba vidare med mer kontinuitet under en längre period. Det känns som att Luleå är rätt förening för det, så det känns otroligt bra.

Och ambitionen måste så klart var att släcka fansens guldtörst som de haft sedan 1996 – helst i år?
– Absolut. Vi siktar högt häruppe.

TV: Veckans SHL-lag #15