"Jag kommer ihåg att vi fajtades lite grann"

Olow Sundström hade en kort men intensiv karriär med Leksand i elitserien mellan 1987 och 1992. På den tiden hann den idag 52-årige målvakten bland annat med att både SM-finalspel mot Djurgården och två kvalspel för att hålla laget kvar i högsta serien. Efter tiden i Leksand flyttade han sedan över till USA. Där blev han kvar under närmare tio säsonger. Under sin tid i Pittsburghs organisation fick han vara reservmålvakt i NHL en handfull gånger.

En målvakt och vän som har betytt mycket för Olow Sundström är Peter Åslin  I en intervju till OLD SCHOOL HOCKEY som ni kan läsa på hockeysverige.se under söndagen berättar han om deras relation där det ibland kunde hetta till.  

– När Peter (Åslin) kom till Leksand inför säsongen 1985/86 från Mora var han en målvakt så långt ifrån allt man tidigare sett då det gällde målvakter. Han ville inte åka skridskor och tränade lite mindre samtidigt som jag var ganska vältränad.
– Peter löpte mycket och var alltid i spetsen, medan jag inte gillade att springa. Hans spel handlade mycket om explosivitet och jag lärde mig otroligt mycket av honom. Han tog in mig väldigt bra och har haft en stor betydelse för mig. Peter stod högt i kurs hos mig.

Allt var dock inte frid och fröjd mellan de två under deras gemensamma tid i Dalarna.

– Det blev som det blev i Leksand. Jag tävlade och ville ha hans plats. Peter var naturligtvis en bättre målvakt än jag. Sedan var det saker runt om som hände runt Peter som folk kanske inte vet med skador och så vidare. Jag vet mer om det, men det var till min fördel. Det var inte så att jag gick emot honom, men jag ville skapa mig en plats.
– När konkurrensen blev lite hårdare mellan oss… Jag kommer ihåg att vi fajtades lite grann inne i ett omklädningsrum. Han skulle skojbråka med mig, men jag lärde mig något där när jag såg honom i ögonen att ”oj, det där var inte alls vad jag hade tänkt mig”. Det här påverkade mig lite grann, men inte på något dåligt sätt utan han stod fortfarande väldigt högt i kurs.
– Jag fick mer speltid och upplevde, vilket finns mer här än i Nordamerika och som jag inte gillar, att lag vänder sig mot personer och saker. Där vände sig laget lite emot Peter. Samma sak var det när laget vände sig mot ”Abris” (Christer Abris) och hur insidestoryn var med det. Det finns några människor som står högt i kurs i mångas ögon, men som inte står lika högt i kurs hos mig. Jag gillar inte sådana. 

Peter Åslin lämnade Leksand efter säsongen 1989/90, vilket innebar att det var Olow Sundström tillsammans med Lars-Erik Lord som skulle slåss om förstaspaden. I bakgrunden som tredjemålvakt fanns även Jonas Levén. 

– Det uppstod en grej efter säsongen. ”Abris” litade mig och skulle ha mig som etta. I en Sportspegel-intervju fick jag frågan vad jag tyckte om Peter Åslin. Då svarade jag ”Peter vem?”. Om det hade varit i dag skulle nog folk sagt ”Vad kul sagt av en junior”, men på den tiden var det som att skjuta sig själv i foten nio gånger.
– Min tanke då jag svarade var bara ”hur kan någon tro att jag inte har respekt för någon som lärt mig så mycket”. Grejen var också att jag inte kunde stå där och säga ”oj, oj, oj… hur ska jag klara mig utan Peter”? Det var mer ett statement att jag var etta nu. Sedan var jag såklart inte jättebra på att inte bränna broar.

Hur reagerade Peter Åslin på ditt uttalande?
– Peter tror jag inte reagerade alls. Jag är helt övertygad om att han förstod och vi har inte pratat om det efteråt. Han hade dessutom flyttat då. 

Hela intervjun kommer på hockeysverige.se under söndagen. 

TV: Filip Forsberg i Wikegård vs