"Nästa gång vi ses ska vi spela med varandra i landslaget - så blev det"

Under många var hon reserv bakom Sara Grahn i Brynäs. Förra veckan återförenades Ellen Jonsson med sin tio år äldre före detta lagkamrat – i Damkronorna.
– När hon grattade mig till uttagning frågade jag henne om hon kommer ihåg vad vi sa till varandra senast? Det var att nästa gång vi ses ska vi spela med varandra i landslaget, berättar Jonsson för hockeysverige.se.

Ellen Jonsson har gjort en lång resa under sin tid i Brynäs IF. Först som backup till Sara Grahn och sedan som både kompis och konkurrent till Agnes Åker. 

Under säsongen 2020/21 har hon växt ut till att vara en av Sverige bästa målvakter och för några veckor sedan fick hon ett samtal från förbundskapten Ulf Lundberg som lät meddela att hon blivit uttagen i Damkronorna. 

– Det snurrade hur mycket som helst i huvudet då, skrattar Brynäsmålvakten och fortsätter:
– Jag trodde inte riktigt att det var sant. Målvaktstränaren, Ola (Kahem), ringde innan och frågade lite om hur säsongen hade varit och vad han tyckte om mig. Det var ett riktigt skönt snack. Han sa också att Uffe kunde ringa dagen efter, men det gjorde han inte.
– Jag kände bara när han inte ringde ”drömde jag i går”? Sedan ringde han dagen efter och frågade om jag ville följa med till Sundsvall. Det kom faktiskt som en chock även om jag blivit förvarnad om det. Jag sa också till honom ”nu blir jag nästan rörd”.

Vilka förväntningar hade du på miniturneringen när du åkte upp mot Sundsvall för att träffa laget?
– Jag hade hört mycket om Damkronorna, hur det är att vara med där. Tidigare har jag även varit med i U18-landslaget och det är i stort sett samma sak, men jag vågade inte ha så mycket förväntningar.
– Det var mer att jag åkte upp dit med ett öppet sinne och för att ta in mycket information. Samtidigt ville jag både njuta och prestera. Jag sa till mig själv då jag var där borta, men även pratade med målvaktstränaren om, att jag är här av en anledning och inte behöver bevisa någonting.
– Första träningarna kände jag just att jag behövde bevisa någonting, men jag var ju där för att jag redan hade bevisat något. Jag pratade även mycket med (Sara) Grahn och även Maja (Nylén Persson) som spelat i landslaget under många år. Jag tog lite lärdom från dom.
– Jag försökte njuta av att vara där och att få göra det jag älskar mest tillsammans med spelare som är likasinnade. Det vara bara häftigt. 

Ellen Jonsson.Foto: Bildbyrån/Nils Jakobsson

Ellen Jonsson vaktade målet i vinstmatchen mot Danmark. En match som Sverige vann med 4-3.

– Jag hade aldrig tidigare mött Danmark, vilket jag inte tror att dom andra i laget heller hade gjort. Det gjorde att allt var lite nytt. Sedan kom vi till matchen från en storseger mot Norge (6-0).
– Nu var jag inte så nervös innan matchen, men när väl matchen drog igång var det som jag ville för mycket på något sätt. Det brukar inte bli så jättebra om man vill för mycket och stressar fram något.
– Ser jag till mig så spelar jag bättre då jag är lugn och litar på min förmåga. Det hade jag kunnat göra bättre under den matchen, att lita på mig själv och bara gå ut och njuta. Så blir det lätt i första matchen när man gör debut. Det kommer en del känslor, mycket som händer och mycket jag ville skulle hända. Ju längre matchen spelades desto bättre fungerade det både för mig och laget.

"KAN PRATA MED DOM OM ALLT"

När Sara Grahn lämnade Brynäs för Luleå för två säsonger sedan var det Ellen Jonsson som tillsammans med Agnes Åker skulle tävla om rollen som förstakeeper. Innan dess hade Jonsson fått sparsamt med speltid i Brynäs, men de senaste två säsongerna har hennes utvecklingskurva gått stadigt uppåt.  

– Det jag utvecklat mest sedan dess är självförtroendet och tryggheten. Att känna att jag vet vad jag ska göra för att vara en bra målvakt och att jag kan det här. Jag vet idag vad jag ska göra för att lyckas.
– Det här har växt mer och mer sedan tre år tillbaka. Jag har fått mer förtroende vilket i sin tur har gjort att jag fått ett större förtroende för mig själv. Det stänker såklart även över till laget, ledarna och föreningen.
– Sedan har jag även utökat min fysiska träning. Nu tränar jag mycket hårdare och har ökat den hela tiden. Jag tror också att det varit bra för mig att utvecklingen gått uppåt men också att det gått långsamt.

Vad har det betytt att ha spelare som Lara Stalder, Katerina Mrazova, Maja Nylén Persson, Erika Grahm med flera och träna tillsammans med i vardagen?
– Jättemycket. Jag kan prata med dom om allt. Har jag några funderingar så svarar dom gärna. Dom vill göra andra bättre. Det är ett sådant lag jag vill vara i.
– Hela det här laget har många bra roller som alla köper. Det är nog också därför det gått så bra för oss den här säsongen.

Vi får anta att träningsnivån höjts i och med dom här tjejernas intåg?
-–Ja, verkligen. Det jag känner mest är att alla är här för att göra sitt jobb och går in för det till hundra procent. Alla vill vara med och bidra samtidigt som det är en tuff konkurrens i laget. Det här tycker jag verkligen är jättekul.
– Mellan mig och Agnes är det också en jättestor konkurrens och jag älskar den situationen. 

Sara Grahn.Foto: Bildbyrån/Nils Jakobsson

ÅTERFÖRENING MED SARA GRAHN

Under landslagssamlingen fick Ellen Jonsson träffa och träna med sin tidigare Brynäskompis och mentor, Sara Grahn. Det är något som 22-åringen uppskattade mycket.  

– Det var sjukt häftigt att få träna med Sara igen. När hon grattade mig till uttagning frågade jag henne om hon kommer ihåg vad vi sa till varandra senast? Det var att nästa gång vi ses ska vi spela med varandra i landslaget. Så blev det.
– När vi sedan stod där pratade vi om den gamla Brynästiden, hur hon har det nu och så vidare. Det var mycket vi ville prata ikapp, säger Ellen Jonsson med ett skratt.
– Sara är en otroligt duktig målvakt som jag har tagit mycket lärdom av. Hon är också öppen och vill lära ut. Det var sjukt häftig att få lira med henne igen och få tillbaka lite vänskap.

Brynäsmålvakten har stått tio av lagets matcher den här säsongen och har en räddningsprocent på 90,9.  

– Den har varit bättre än mina tidigare säsonger. Som jag sa tidigare är jag glad över att utvecklingen går framåt sakta. Samtidigt har jag fått ordning på självförtroendet och det mentala spelet.
– Har vi förlorat grinar jag inte utan är idag bättre på att bearbeta när det kommer motgångar. Den här säsongen har jag tagit det mycket bättre. träningarna har också blivit bättre. Matcherna har fungerat bra, men sedan vill jag få ordning så mina dippar blir mindre, att det inte blir så höga berg och djupa dalar. Jag tycker också den biten blir bättre och bättre.
– Dessutom har jag ett jättebra lag framför mig. Vi har stark stomme över hela banan med bra backar och forwards, vilket såklart hjälpt mig jättemycket.

Du har varit åtta säsonger i Brynäs, vad är det som gör Brynäs och Gävle så speciellt?
– Det var lite krokigt för tre, fyra år sedan. Då valde jag och några till att stanna och vi blev den här lilla stommen. Sedan dess har det bara blivit bättre i Brynäs.
– Organisationen Brynäs har nu går knappt att beskriva, men den är så professionell. Man känner sig inkluderad och har hur bra förutsättningar som helst. Jag och Agnes har två målvaktstränare. Bara det är hur bra som helst. Sedan har vi fysio och fystränaren… Allt är så mycket bättre.
– Här har jag alla förutsättningar som finns för att jag ska kunna bli en bra målvakt. Så var det inte för tre, fyra år sedan i Brynäs. Nu är det verkligen så.
– Att sedan storspelare som Rosa (Lindstedt), tjeckerna vi har, Stalder och så vidare vill komma hit säger att en del om att det görs bra saker här.

Hur tillbringar den tid du får över efter hockeyn, skolan och jobbet?
– (Skratt) När sådana här dagar är slut så sover jag. Jag har många kompisar, familj och vänner runtomkring mig som vet vad jag håller på med. Den stöttningen jag får av dom är ovärderlig.
– Sedan umgås jag mycket med hockeykompisarna på hallen. När jag kommer hem blir det mer att ladda batterierna, äta, sova… Det är så här en vardag ser ut för en damhockeyspelare.
– Vi hade en ledig onsdag och då sa och några kompisar till varandra ”jaha, vad gör vi nu då”. Jag har svårt att koppa av och vila. Jag vill alltid göra någonting även om jag är ledig.

Promenader i Boulognerskogen?
– Ja, faktiskt. Jag tog en promenad där i onsdags. Det blir mycket sådant för att rensa tankarna. Jag gillar också att lyssna på musik och poddar när jag är ute och går, avslutar Ellen Jonsson.

TV: Mitt första NHL-mål – Kevin Fiala