"Det är lite upp till bevis från den 15 oktober"

Under torsdagen väntas regeringen ta beslut om att höja publikgränsen från 50 till 500 personer. En höjning som kritiserats då den inte anses göra varken till eller från för elitklubbarna. Hockeysverige.se har pratat med klubbledare i SHL, oppositionen samt ansvarig minister Amanda Lind för att reda ut begreppen. Den senare utesluter inte mer ekonomiskt stöd till idrotten. Hon berättar också att man jobbar på en tillfällig ordningslag samt att man inte utesluter fler höjningar av publikkapaciteten.

Världen befinner sig just nu i en mardröm och riktar vi blickarna mot den svenska ishockeyns horisont så har krisrubrikerna på senare tid avlöst varandra. Det hela handlar om vad som kommer hända med elitklubbarnas ekonomier om publikbegränsningarna fortsätter under längre tid.

– Som idrottsminister vill ju jag självklart se att vi kan få möjlighet att få ta emot mer publik, men smittan är det som avgör i slutändan, berättar Amanda Lind, som är Kultur- och demokratiminister samt minister med ansvar för idrottsfrågorna, för hockeysverige.se.

POSITIV HÖJNING - MEN MER KRÄVS

Under torsdagen förväntas regeringen ta beslut om en ökning av antalet åskådare, från de 50 som nu gäller, till 500. Stefan Larsson är vd i Färjestad och han ser ljust på den förväntade höjningen.

– I det korta perspektivet så innebär det att det är en lättnad på de nu rådande restriktionerna vilket är en väldigt positiv och välkommen indikation. Sen betyder ju inte antalet så mycket som sådant för att lätta upp en ekonomi, men det är en positiv signal och den är väldigt välkommen.

Även Agne Bengtsson, klubbdirektör i HV71, ser positivt på den förväntade höjningen.

– Nu är vi ju ändå på rätt väg och man får se lite ljus i tunneln på det sättet och hoppas på att de här 500 kanske kommer gälla i 14 dagar eller något i den stilen, sen hoppas vi ju att det snabbt går upp då och anpassas efter arenornas storlek. Det är ju det som är intressant.

Amanda Lind: Just nu är det 50 personer som gäller. Imorgon torsdag (intervjun gjordes under onsdagen) förväntas regeringen ta beslut om 500 personer. Men finns det någon plan för ytterligare besked?
– Först och främst måste vi ju se nu om Folkhälsomyndigheten bedömer att vi kan ta det här steget imorgon. Jag tycker såklart att det vore väldigt bra om vi kunde ta det steget, för många idrottsverksamheter över hela landet skulle det ju innebära en stor lättnad naturligtvis.

UPPFATTAS OLOGISKT

Hela debatten kring publikfrågan har till stor del handlat om det ologiska i sammanhanget. I somras såg vi överfulla badstränder samtidigt som det kickades boll framför noll åskådare. Under hösten ser vi överfulla och mänskligt packade varuhus, men...

– Det blir så konstigt när vi inte kan nyttja arenan där det finns 5 000 sittplatser, där får man vara 50. Inne i restaurangen där det finns 500 sittplatser, där får man vara 500, konstaterar Agne Bengtsson.

Amanda Lind håller med om det ologiska.

– Just det här med olika lagstiftningar har inneburit en ologisk situation. Samtidigt är det så här: Det ska inte vara trängsel någonstans. Jag vet att det förs mycket diskussioner om behov av ytterligare restriktioner nu när vi ser att smittspridningen ökar. Det är ganska skarpa uppmaningar nu om att jobba hemma om man har möjlighet, undvika kollektivtrafiken i rusningstrafik och även butiker och restauranger har riktlinjer att förhålla sig till. Så det arbetet kommer behöver fortsätta så att vi ser till att det inte kommer vara trängsel någonstans.
– Just när det gäller det här taket på 500 från den 15 oktober så menar ju Folkhälsomyndigheten att när vi inte vet vart smittan är på väg i Sverige, även om man har möjlighet i själva arenan att ha fler än 500 personer i publiken, genom separata insläpp. Det är ju väldigt stora ytor. Men det är ändå en situation att det är väldigt många människor som samlas på samma område, man ska ta sig dit, man ska ta sig därifrån, in- och utsläpp ska fungera och så vidare. Man vill helt enkelt se hur utvecklingen blir och hur det också fungerar att ta det här steget. Så det är inte bara vad själva arenan kan ta.
– Men igen, jag har pratat med ishockeyn och vet att man har planer på hur det här kan göras om smittläget möjliggör. Man vill gärna ta det ansvaret. Det är lite upp till bevis från den 15 oktober.

Stefan Larsson är vd i Färjestad. Foto: Bildbyrån

Stefan Larsson: Det har pratats om från hockeyns sida att släppa in en procentsats av arenans kapacitet. Är det något ni i Färjestad känner att ni skulle kunna hantera om det blir verklighet?
– Ja, det är det absolut och vi har förordat i våra remissvar från hockeyns sida att vi tycker att en procentuell andel av arenan och arenans beskaffenhet gällande in- och utgångar exempelvis är klok och att föredra. Sen finns det ju en komplexitet att det är olika regelverk. 

Agne Bengtsson: Känner du att ni skulle kunna ta ansvar för en högre publiksiffra än 50 eller 500?
– Ja, det är absolut vår bedömning. Vi är ju vana att ha fulla hus. Vårat snitt är 6 500 åskådare i Husqvarna Garden och min bedömning är att vi ska klara halva kapaciteten, säger han men tillägger också att det är bra att öka stegvis så de kan prova sig fram.
– Sen måste man ha respekt för smittskyddet och Folkhälsomyndighetens rekommendationer. 

SLÄPPER INTE FRÅGAN

Amanda Lind berättar att man från regeringens sida inte kommer släppa frågan efter det förväntade beslutet om 500 personer.

– Folkhälsomyndigheten bedömer att det är rimligt att i det här första steget utöka till 500 sittande publik. Sedan kommer vi ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att regelbundet återkomma till oss i regeringen med bedömning om man skulle kunna ta ytterligare steg. Det handlar både om man till exempel skulle kunna höja taket, men också: Är smittläget sådant att det kan behövas ytterligare restriktioner.
– Smittläget är det som kommer behöva avgöra det här, vi har ett osäkert läge nu i Europa där vi ser en ökad smittspridning, men också i Sverige där det finns en osäkerhet vart det här tar vägen. Men kan vi hålla i det här nu, kan vi klara av att ta det här första steget och att alla i samhället hjälps åt att dämpa smittspridningen, då hoppas jag såklart att vi kan ta fler steg. 

Amanda Lind berättar att ordningslagen, så som den ser ut idag, inte togs fram för att bekämpa pandemier, den kom till av andra syften. Därför är det svårt att inom ordningslagen möjliggöra för lokala undantag, exemplevis att elitklubbar på orter med låg smittspridning skulle kunna få lättnader i publikbegränsningarna.

– Det har varit svårt att hitta undantag juridiskt när det är kopplat till en straffrätt. Det är därför som det varit viktigt att hitta så tydliga undantag som möjligt. Det ska vara enkelt för polisen att kontrollera, det ska vara enkelt för arrangören att veta att man uppfyller kraven.
– Att gå vidare och jobba med ordningslagen med lokala och regionala undantag eller riktlinjer är komplicerat. Det vi har sagt från regeringen, förutom att vi ska jobba vidare med frågan om eventuella fler undantag från ordningslagen, ska vi också se över hela lagstiftningen på det här området. Det kan ta lite tid att göra det, så vi kommer även att jobba för att ta fram en tillfällig lagstiftning som kan vara mer flexibel och ha som huvudsyfte att bekämpa pandemin. Vi behöver harmoniera lagstiftningen på det här området helt enkelt.

Amanda Lind. Foto: Bildbyrån

Du sa att ni tittar på en tillfällig lag, hur lång tid kan det ta?
– Så snabbt som möjligt. Men jag ser inte att det kommer vara färdigt nu till hösten till exempel. Det är därför vi behöver ta de här stegen med undantag från ordningslagen, vi behöver få en lättnad och regler som på olika sätt blir mer rättvisa och hållbara.

STOR PÅVERKAN MED UTEBLIVEN PUBLIK

Amanda Lind fortsätter:

– Idrotten är van vid att arrangera, man är van vid att handskas med stora publikmängder och jag vet att man har noggranna protokoll för hur det där skulle kunna göras. Det tycker jag är viktigt att vi, om smittläget möjliggör, kan ta det här steget. Det kommer betyda mycket för många, men sen ska vi fortsätta följa utvecklingen. Pandemin kommer vi antagligen behöva leva med ett tag framåt och då måste vi ha lagstiftning och vi måste ha en situation som är hållbar, för alla verksamheter.

Färjestads vd Stefan Larsson får frågan om vad det innebär för hans klubb Färjestad om det bara skulle bli 500 personer i publiken resten av säsongen.

– Det har ju varit 50 som gäller och det är det enda vi vetat och med säkerhet jobbat efter. Sen är allting som kommer därutöver lättnader.
– Men det är klart, jag tror alla idrottsklubbar som i någon mening lever på publik och kulturevenemang och allting som hör därtill är enormt drabbade av om de inte får lättnader framöver.

Du menar du lättnader från 500 och uppåt?
– Ja, det är ju givetvis det vi alla hoppas på. Kommer man fram till framgent att smittskyddsläget är sådant att man kan lätta upp ytterligare över de här 500 så...Det är väl det som hela världen går och väntar på. Inte bara idrotten, utan det är en samhällsbild både nationellt och internationellt.
– Det håller vi tummarna för och hur det ser ut har jag ingen spådom om. Vi följer och förhåller oss till de riktlinjer som kommer allt eftersom.

Agne Bengtsson: Hur påverkar begränsningen HV71?
– Det är flera perspektiv. För det första kan man se det sportsligt. Idrott ska utövas med publik och mycket publik, då blir det som roligast. Ur fansens och spelarnas perspektiv är det tråkigt att vi inte kan vara flera i arenan.
– Börjar man titta på det ekonomiska så är ju modern lagidrott, och många andra idrotter också, uppbyggda på kommersiella villkor. Utifrån det så bygger vi lag som ska vara med och konkurrera och då när intäkterna plötsligt uteblir, när vi sedan tidigare byggt laget, då blir det en jobbig situation.
– I ett sånt här sammanhang ska man inte glömma bort att en SHL-klubb, nu har jag inte finräknat, men vi genererar skatteintäkter på 100 miljoner varje år och ur det perspektivet är det ju viktigt att överlever.

Agne Bengtsson är klubbdirektör i HV71. Foto: Bildbyrån

Agne Bengtsson: Hypotetiskt nu, om den här gränsen på 500 personer ligger kvar resten av säsongen, vad skulle det innebära för HV71?
– Det innebär ett stort negativt resultat, vi kommer ha en uppförsbacke att jobba med i flera år framåt att ta ikapp det ekonomiska. Vi är en klubb som äger vår egen arena, vi har inga bidrag för att driva den arenan, utan den bygger på våra kommersiella intäkter. En arena eller hus, det kräver underhåll och utveckling, men det har vi fått pausa i dessa tider. Så tillvida har man på något vis pausat upp all utveckling för en viss tid, då gäller det att hitta nya varianter att komma framåt.

KAN FÅ PÅVERKAN PÅ TALANGUTVECKLINGEN

Agne Bengtsson är klubbdirektör i HV71 och även ordförande för ligan SDHL. Han får den breda frågan vad det skulle innebära för svensk breddhockey om en massa elitklubbar går omkull
– SHL-klubbarna är motorn i svensk hockey. Det sker naturligtvis utveckling på alla hockeygymnasium runt om i landet, men SHL-klubbarna är väl på något vis motorn och de som förädlar hockeyspelarna mest till SHL, landslag och NHL.
– Vi genererar mycket pengar ner i verksamheten, till moderklubbar, till Hockeyallsvenskan på olika sätt.
– Dyker då SHL och inte finns kvar i det sammanhang det är idag, eller klubbar i SHL går i konkurs, då kommer det att påverka hockeyn under lång tid. Det kommer i sin tur påverka den här drömmen att kunna ta sig vidare, vi kanske inte kommer kunna förädla ungdomarna på det sättet eller bistå med de resurserna.
– Småklubbarna kommer väl klara sig, men man kommer tappa det här med idolskapet. 

Amanda Lind säger att hon har förståelse för det Agne Bengtsson säger gällande den påverkan det kan ha på bredden om elitklubbar går omkull.

– Visst är det så. Elit och bredd hänger ju så väl ihop, det är ju den svenska idrottsmodellen. Det är viktigt med ett elitlag för idrottslig inspiration i en kommun. Men också för att det är ett ekonomiskt ekosystem som hänger ihop.

Agne Bengtsson menar att statens ekonomiska stöd till idrotten är viktigt.

– Det statliga stödet på en miljard till idrotten är i det här sammanhanget väldigt viktigt. Jag sa att vi genererar mycket skatteintäkter, där är ju bidraget från staten via RF en viktig parameter att kunna kompensera oss i det här läget, säger han och fortsätter:
– Nu tror jag inte att de pengarna är tillräckliga, men det är ju en liten bit på vägen. 

Amanda Lind utesluter inte att det kommer komma ytterligare ekonomiskt stöd till idrotten.

– Nu kommer Riksidrottsförbundet att göra en samlad översyn av konsekvensen av Corona för hela idrottsrörelsen och de kommer titta på hela 2021, men också blicka fram till 2022. Det är både för barn- och ungdomsverksamhet, elitklubbar runtom i landet. Men också stora tävlingar. Sen kommer de komma in med ett samlat underlag till regeringen och sedan ska vi diskutera det. Så vi utesluter inte fler ekonomiska insatser från regeringens sida. Men vi tycker att det är viktigt att RF får göra den här samlade översynen så vi kan ha en längre horisont.
– Anledningen till att regeringen satsar 1,5 miljard extra i riktat krisstöd till idrotten, det är ju för att vi ser att vi måste se till att idrottsrörelsen tar sig igenom detta. Ingen klubb eller idrott kommer gå skadefri, det kräver ansträngningar från alla för att klara av det här. Kommunerna behöver också se vad de kan göra för att underlätta för sin lokala idrottsrörelse och vi ska göra vad vi kan från regeringen.
– Men det här är en jättekris för idrotten. Den starka idrottsrörelse vi har i Sverige, den är ju helt avgörande för folkhälsan, barnens möjlighet att idrotta, och bidrar till många andra värden, inte minst ekonomiska. Det är den här regeringen fast besluten att värna.

OPPOSITIONEN KRITISK MOT REGERINGEN

Under hela den debatten kring publikfrågan så har det utåt sett varit tyst från oppositionen. Lotta Finstorp är riksdagsledamot och kulturpolitisk talesperson för Moderaterna. Men hon har också ansvar för idrottsfrågorna. Hon håller inte riktigt med om att det varit tyst.

– Vi har verkligen varit ute hela tiden på barrikaderna för att få till en ändring. Det handlar ju mycket om det ologiska i detta. Ingen människa förstår ju varför kollektivtrafiken är överfull, men att man ändå inte hittar lösningar som är flexibla utifrån lokala förutsättningar, säger hon och fortsätter:
– Men det är ju så här: Regeringen och stödpartierna, de äger ju ganska mycket agendan utåt också. Vi har ställt väldigt mycket skriftliga frågor i riksdagen till ministrarna, för att få dem att säga olika saker för att kunna göra debattartiklar.
– Det är ju det instrument vi har egentligen och eftersom regeringen äger mycket i frågan om ordningslagen och förordningsändringen så är det inte så mycket mer att göra än att tala om att det här är åt skogen.

Lotta Finstorp efterlyser mer flexibilitet. Foto: Pressbild Nya Moderaterna

Finstorp är en av de inom oppositionen som är kritisk till hur det ser ut för stunden och hon har bland annat varit uppe i debatt mot Amanda Lind i frågan.

Vad hade regeringen kunnat göra annorlunda i frågan?
– Utgångspunkten är ju att vi befinner oss i en pandemi, så det är ju inte så att jag eller elitklubbarna säger att: ”Det där är bara bluff, nu kör vi”. Men sedan i mars har ju restriktionerna för publika evenemang varit totalt ologiska. Köpcentrum och kollektivtrafik har inte haft några begränsningar annat än en vädjan om att hålla avstånd och att tvätta händerna.
– Reglerna är otroligt fyrkantigt hanterade, det är samma sak om du är utomhus som inomhus, det har ingenting med kvadratmeter att göra. Då tänker jag på elitklubbarna där som har säkerhetschefer och även innan pandemin så hade man ett säkerhetstänk som är betydligt bättre än inom många andra branscher, man har ju inte tagit hänsyn till det heller.
– 500, det kommer ju inte öppna våra arenor, för det blir en kostnad. Jag är faktiskt väldigt förvånad att Riksidrottsförbundet var så positiva när det kom ut att 50 till 500 skulle bli av. Det finns väl de som är positiva, men det löser ingenting för elitklubbarna för de måste ha in mycket mer folk.

EFTERLYSER MER FLEXIBILITET

Lotta Finstorp menar att man borde titta mer på lokal nivå, titta på vad vare arena kan ta och sedan göra en procentsats av det hela. 

– Jag tycker att det måste bli mycket mer flexibelt, men vi måste ha med oss att vi lever i en pandemi fortfarande och att smittan hålls nere.

Finstorp menar att det ska inte behöva ta någon längre tid att ändra i ordningslagen och hänvisar till lagtexten
– Regeringen äger frågan själva om att ändra i ordningslagen. Därför behöver det inte ta tid att ändra.

”I 2 kap. ordningslagen regleras allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Enligt 15 § får regeringen föreskriva att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar inte får hållas inom ett visst område, bland annat om förbudet är nödvändigt för att motverka epidemi. Enligt 1–3 §§ definieras allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som bland annat demonstrationer, föreläsningar, sammankomster för religionsutövning, teater- och biografföreställningar, konserter, danstillställningar, marknader och mässor. Regeringen har med stöd av bestämmelserna i ordningslagen beslutat om införande av förordning om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, vilken i skrivande stund förbjuder sådana med fler än 50 deltagare. Den gör till exempel ingen skillnad vare sig på sammankomster eller tillställningar som hålls inomhus respektive utomhus, eftersom ordningslagen inte gör det”.

Avslutningsvis får Amanda Lind bemöta Finstorp via mejl:

"Det handlar om två olika lagar. Det är inte att ändra i ordningslagen som tar tid, utan att ta fram en helt ny lagstiftning som är bättre lämpad för att reglera evenemang och annat utifrån smittsynpunkt. Därför kommer vi att jobba i flera steg - dels ta fram en tillfällig lag som kan börja gälla någon gång nästa år, dels påbörja arbetet med en helt ny lagstiftning, med det kommer att ta lite längre tid. Och nu de närmaste månaderna kommer vi tillsammans med Folkhälsomyndigheten bedöma om fler undantag kan göras från ordningslagen, om smittläget tillåter".

"Det är korrekt att regeringen kan göra förändringar i ordningslagen, såsom den införda 50-gränsen, men problemet är att ordningslagen är utformad för att hålla ordning, inte för att hindra smitta. Därför är den trubbig i sammanhanget och därför behövs en ny mer anpassad lagstiftning."