Allettan södra var en riktigt stor publiksuccé säsongen 19/20. Vid sidan av att det var publiklag som deltog och att det var flera gratismatcher som bidrog skulle jag ändå vilja peka ut ytterligare en faktor till att publiken slöt upp.

Från och med nu stundar bara publikfester. Det är playoff och finalspel och spänning varenda matchkväll. Den delen av säsongen som är som mest engagerande.

Men innan vi kastar oss huvudstupa in i de häftiga matcherna som startar imorgon kan det vara på sin plats att stanna upp och reflektera lite. För rent krasst är det ju så att Allettan varit en riktig publikfest hela vägen den här säsongen. I alla fall i den södra serien.

Kollar man på det totala publiksnittet i Allettorna över de tre senaste säsongerna ser det ut enligt följande.

19/20
Allettan Södra: 1141
Allettan Norra: 603

18/19
Allettan Södra: 873
Allettan Norra: 661

17/18
Allettan Södra: 731
Allettan Norra: 966

Det är svårt att jämföra den här typen av siffror rakt av. Exempelvis innehöll den norra Allettan 17/18 publiklagen Västerås, Mariestad och Skövde medan den södra Allettan huserade flera lag från den publiksvaga östra serien.

Att den norra serien marginellt tappat i publik den här säsongen jämfört med den förra kan i mångt och mycket förklaras med att Boden spelat en hockey som inte tilltalat dess publik.

Men låt oss uppehålla oss vid det publika uppsvinget i den södra serien.

Hoppet från snittet på 873 ifjol till 1141 är ju faktiskt ganska påfallande. Det är 268 personer fler per match. Sex av tio lag i serien snittade över 1000 personer att jämföra med fyra ifjol.

Visst, då ska man ta med i beräkningen att publiklag som Skövde och Nybro kvalificerade sig för Allettan i år och att Halmstad kommit in och i takt med sin enorma framgång haft en sensationell publikutveckling hemma i Valhall.

Det hjälper naturligtvis upp snittet lite, men det är inte hela förklaringen. Exempelvis spelades ju Allettan i år utan både Kristianstad och Vimmerby som tillhörde gängen som snittade över tusen personer ifjol.

Dessutom höjde klubbar som Mariestad och Visby sina respektive snitt över 200 personer vardera och klubbar som Grums och Huddinge lockade betydligt mycket mer folk i år än ifjol.

Det har varit gratismatcher, det har varit jubileum och event som lockat lite extra folk. Men jag tror att det trots allt finns ytterligare en parameter som måste vägas in här.

För det är ju faktiskt så att alla dessa publika uppsving i diverse hallar skett under en säsong där klassen på Hockeyettan odiskutabelt varit lite svagare än tidigare år.

Konsekvensen av en viss nedgång i klass har varit att ligan varit jämnare än vanligt.

När tabellen summerades skiljde det tre poäng mellan seriesegrande Halmstad och seriefemman Nybro. Flera tabellpositioner separerades med en ynka poäng och någon rent av på målskillnad. Alla streck levde fram till den näst sista omgången. Alla utom det nedre in i slutomgången.

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att jämnheten tillsammans med ovan nämnda parametrar var starkt bidragande till den publiksuccé det blev. En jämn serie engagerar mer än att det prompt är de bästa lagen som gör upp. Lite som fotbollsallsvenskan.

Ju jämnare Hockeyettan är, desto hetare blir det för publiken.