AIK:s nye huvudtränare, Markus Åkerblom.
Intervju

Möt Markus Åkerblom: "Flyttat hit för att AIK ska vara ett topplag"

54-åringen från Östersund om tränarresan och det nya jobbet - i AIK.

ANNONS

STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)

Det blev Markus Åkerblom som tog över AIK. Den tidigare assisterande landslagscoachen kommer närmast från andraligan i Schweiz och Thurgau. Den mesta erfarenheten av AIK som klubb har han främst från att ha spelat mot den. 

– Mestadels kommer jag ihåg från åren jag spelade i Leksand och mötte AIK. Dels att få komma till Stockholm som leksing veta att det skulle bli fult, vilket var 13 850 i Globen på den tiden, berättar Markus Åkerblom då hockeysverige.se träffar honom för en intervju på en sportbars uteservering i centrala Stockholm.
– AIK hade ett jättebra lag under några år med sina silverhjälmar och tjeckkedjan. Det var alltid bra matcher och tunga att möta. AIK har alltid varit ett lag med lite attityd. Tuffa matcher, men det var alltid kul att spela med Leksand här i Stockholm. 

Har du själv varit aktuell för att spela med AIK?
– Nej, aldrig. Jag hade lite snack med motståndarlaget här i Stockholm en sväng, men det var väldigt kort. 



Med tanke på hur du såg på AIK som spelare, hur tänker du då kring att laget idag spelar i Hockeyallsvenskan?
– Jag tror att det är en naturlig process utifrån vad AIK gått igenom senaste 15-20 åren. Precis på samma sätt som andra storklubbar hamnat i. Man hamnar lite snett i ledarskap och organisation. Dessutom förlorar man intäkter och intressenter. 
– Det blir som en ond spiral och AIK är långt ifrån enda klubben som gått igenom ett sådant stålbad. Jag tror och hoppas AIK gått igenom sitt. Jag tycker att AIK senaste tre, fyra åren känts mycket mer stabila i sin organisation, hur man jobbar och spelarna agerar på isen.
– Idag tycker jag AIK känns som en lugn trygg förening som är på väg uppåt igen. Jag tror nog att alla som jobbar eller håller på AIK tycker att vi ska vara någon annanstans. 

Markus Åkerblom som spelare i Tre Kronor. Foto: Stickan Kenne.

Givetvis ska man förtjäna sin plats i SHL, men Stockholm är största upptagningsområdet då det gäller spelare, hur tror du det på sikt kommer påverkas av att det inte är något lag från Storstockholmsområdet i SHL?
– Jag tror att det för svensk hockey behövs minst ett SHL-lag i Stockholmsregionen. Kärnan för svensk ishockey ligger ändå i den här regionen. Klart att vi behöver ett Stockholmslag i SHL och gärna då AIK såklart. 

Som spelare i Leksand, Björklöven eller Timrå, fanns det en hatkärlek mot Stockholmslagen?
– Nej, det kan jag inte påstå. Spelar du i Björklöven är det Norrlandslagen, Skellefteå, MoDo och Luleå man har rivaliteten till. I Leksand har du en rivalitet mot nästan alla lag, men framför allt Mora som också varit uppe och spelat i SHL något år. 
– Det är mer som norrlänning att jag som är född och uppväxt där födds med att 08:orna är speciella som människor och något man ska hålla sig borta ifrån, säger Markus Åkerblom med ett skratt. 



Nu är du ändå här. 
– Ja, nu är jag ändå här…

Och hur är 08:orna?
 – Jättetrevliga än så långe. 

“Sa ‘jag vet att du kommer bli hockeytränare’"

54-åringen från Östersund inledde sin tränarresa redan 2006 och är idag en av Hockeyallsvenskans mest erfarna tränare. 

– Att jag skulle bli coach föll sig ganska naturligt. Jag kommer ihåg ett samtal jag hade med Wayne Fleming, som var min tränare i Leksand under 1990-talet. Under ett av utvecklingssamtalen vi hade sa han ”Markus, jag vet att du en gång i tiden kommer bli hockeytränare. Därför kommer du förstå vad jag säger till dig”
– Sedan hade han en utläggning som inte var åt det snällare hållet. Utan mer en kravställning. Att jag behövde förändra mitt beteende och så vidare. Någonstans där såg han att det fanns någon form av ledarskap i mig. 


– Under mina sista år i Leksand var jag assisterande kapten trots att vi hade väldigt många duktiga spelare. Timrå värvade mig som lagkapten 2003, så jag har alltid haft intresset att vara med leda, försöka påverka och ha en stor roll. 
– När jag slutade spela gick jag direkt en idrottsvetenskaplig utbildning. Just då med tanke på att jag en gång i tiden skulle bli tränare. Dessutom hade jag en farsa (Kurt Åkerblom) som var tränare. 
– Man har inte heller jättemånga val efter att man varit elitidrottsspelare under nästan 20 års tid. Jag kan det jag kan och det vill jag bygga vidare på. Jag har även funderat på att testa mina ledaregenskaper i näringslivet och privata sektorn, men jag är ännu kvar i hockeyn. 

På tal om ledarskap, du fick lämna Leksand som coach efter endast åtta matcher säsongen 2017/18, vilka erfarenheter tar du med dig från det?
– Inte så mycket från själva jobbet faktiskt. Mer noggrannheten i att välja mina arbetsgivare. Vid vilket tidpunkt är arbetsgivare redo för mig och jag redo för arbetsgivaren. Vilken position har jag i min tränarroll i den organisationen jag jobbar. Vid den tidpunkten var jag helt fel för Leksand och dom helt fel för mig. 


Har du förändrat ditt ledarskap utifrån den situationen?
– Nej, jag skulle inte säga att jag har förändrat mitt ledarskap. Det är nog ganska lika, men hur jag gör saker på har förändrats. 
– Jag drivs fortfarande av att utvecklas och viljan att bli bättre som hockeytränare och ledare. Jag hoppas att jag utvecklats och gör annorlunda saker. Det är en av sakerna jag triggas av i AIK, att komma hit och jobba med helt nya människor. Jag känner ”Pajen” (Niklas Persson) sedan tidigare, men ingen av mina assisterande tränare, målvaktstränare eller materialare hade jag en träffat tidigare. 
– Att jobba med nya människor kommer att stimulera och utmana mig, men också få mig att se saker ur ett annat perspektiv. Det är vad jag vill. Annars är det lätt att man går i samma hjulspår hela tiden. 
– Det är sådana saker jag plockat upp och då framför allt från misslyckanden. Man behöver misslyckas eftersom det är därifrån man lär sig att förändra och göra bättre.

Så blev det AIK: “Tanken hade inte ens passerat mig”

Närmast kommer Markus Åkerblom från Schweiz där det krävs ett helt annat ledarskap än det vi i Sverige är vana vid. 

– Det är väldigt annorlunda, vilket också var en av anledningarna till att jag sökte mig dit. Den kritik jag fått som ledare är att jag ibland inte är tillräckligt arg. Skäller inte tillräckligt mycket. 
– I det ligger också, tror jag, att inte vara tillräckligt tydlig, kravställan. När jag flyttade till Schweiz visste jag att det var något jag behövde jobba med. I Schweiz krävde man det av mig också. 
– Sedan är Schweiz väldigt hierarkiskt. Första dagen jag kom in satt alla tysta och förväntade sig att jag skulle bestämma allting. Även dom jag jobbade tillsammans med. Som ny i ett nytt land där man inte känner någon och inga spelare kommer man inneha en väldig massa frågor om allting, men ingen vill svara eftersom jag som är chefen. 
– Det här ledarskapet var väldigt ovant så jag fick förändra mig, men jag lyckades även förändra dom jag jobbade med så att dom kom närmare mig. Sista säsongen, innan jag åkte hem, tycker jag att vi hittade en bra nivå. 

Niklas Persson och AIK-legendaren Mats Ulander. Foto: Ronnie Rönnkvist.

Hur gick tankarna då Niklas Persson ringde och ville ha dig till AIK?
– Jag visste sedan i november att jag inte skulle bli kvar i min schweiziska klubb. Jag pratade med några olika klubbar. Det ringde och jag såg att det stod Niklas Persson. ”Vad fan vill han? Han vill säkert prata om någon spelare.” Så fungerar det. 
– ”Vad tror du om att komma till AIK? Tanken hade inte ens passerat mig även om jag visste att Anton (Blomqvist) skulle flytta. Sedan gick allt väldigt fort. Redan efter tio dagar var vi överens och klara. 


– När han ringde kände jag att om det var något jag ville göra så var det att komma hem till Sverige, bo i Stockholm och ta en klubb som AIK. Det känns otroligt stimulerande, spännande och en jäkla utmaning. 
– Det här blir ingen dans på rosor eller enkelt. Jag vil inte heller ha det enkelt utan jag vill ha den här utmaningen. Dessutom kommer AIK från en jättebra säsong där Anton Blomqvist och Fredrik Stillman har gjort ett väldigt bra jobb. 

Vad har Niklas Persson sagt att han vill ha av dig?
– Jag tror att han vill ha något som är lite annorlunda än vad ”Blomman” var. Sedan tror jag att han vill ha något mer erfaret och som varit med en del. En som vet hur det är då det blåser lite. En ganska lugn och trygg person, vilket jag är i mitt ledarskap. Sedan hoppas jag ha en hockeykompetens som är attraktiv. 

Det kommer blåsa en del under säsongen, hur ska du hantera den biten?
– Grejen är den att jag inte kan göra någonting åt det. Jag kan inte påverka annat än i det dagliga arbetet. Så länge jag känner att jag går in och gör det dagliga varje dag på ett bra sätt kommer jag hantera det genom att försöka påverka sakerna jag kan påverka. 


– Att det blåser och man förlorar hockeymatcher, att någon är förbannad på laguttagningen då, vem som spelar eller inte spelar kan jag inte göra någonting åt. Jag kan bara lita på det jag kan och det min organisation och ledarstaben jobbar med. Det är vad jag måste luta mig mot, men att det kommer storma vet jag att det kommer göra. 

Har du pratat med Anton Blomqvist?
– Nej, det har jag inte gjort?

Kommer du göra det in närtid?
– Nej, det tror jag inte. Jag har en stor respekt för Anton, men jag vill gå in i det här med ett vitt papper och skapa mina egna uppfattningar om saker och ting. 
– Det är samma sak från ”Pajen”, att jag inte vill ha för mycket information eftersom dom har sin bild klar redan. Den behöver inte nödvändigtvis inte vara likadan som min bild. Därför vill jag att det ska vara rent och snyggt då jag börjar jobba så jag får bilda min uppfattning, vad jag tycker, tänker och kan stå för i det här. 

Hur väl känner du truppen AIK har idag?
– 50/50. Några av killarna har jag jobbat med och känner sedan tidigare. De flesta av killarna har jag sett spela så dom kan jag också. Det intressanta är hur jag ska få dom att interagera med varandra, hur man ska få dom att jobba tillsammans. 
– Återigen, det är ett ganska vitt papper, vilket jag ska villigt erkänna. Jag kan idag inte säga vad som är bu eller bä. Nu ska vi börja jobba och bilda oss en uppfattning och jag vill, som sagt var, inte ha för mycket innan vi börjar.

“Jag har flyttat hit för att AIK ska vara ett topplag”

Vilka krav kan vi ställa på AIK kommande säsong?
– Jag har flyttat hit för att AIK ska vara ett topplag. ”Pajen” har tagit hit mig för att AIK ska vara ett topplag. Som klubb har AIK som mål att nå SHL. Om det sedan är den här säsongen eller nästa… Inom en snar framtid vill AIK vara i SHL.
– Kravet tycker jag ska vara lite, lite högre än vad AIK klarade av förra säsongen. Då var topp tre i grundserien och åkte tyvärr mot Mora i kvartsfinalen. Grundserien tycker jag inte spelar så stor roll eftersom allt avgörs i ett slutspel. Att vara ett topplag och spela länge på våren. Något annat ser jag inte. 

AIK-spelarna jublar efter kvartsfinal ett mot Mora. Foto: Bildbyrån.

Hur ska ni nå dit?
– Nivån på det dagliga arbetet måste vara högt. Det börjar redan nu under sommarträningen på Ritorp, att nivån måste upp. 
– Alla måste vara lite starkare och lite bättre än förra säsongen. Annars får man samma resultat. Allt måste göras på ett lite annorlunda sätt. Framför allt kommer inte äldre spelarna bli mycket bättre, men dom yngre måste ta steg och bli bättre för att vi som lag ska bli slagkraftigt.  

Det är ett väldigt litet hål för att ta sig upp till SHL, är det här ett bra system?
– Nu är vi tillbaka till att man alltid pratar utifrån sitt egna perspektiv. Jag tror svensk hockey skulle må bra av att lufta det ännu mer.
– En upp och en ur är okej. Sedan tycker jag att näst sist och tvåa ska spela bäst av sju mot varandra om en plats i SHL, avslutar Markus Åkerblom samtidigt som resenärer till tågen på centralstationen i Stockholm strömmar fram och tillbaka i solskenet.


TV: Fimpen: Tre Kronors tre bästa tejpningar

Den här artikeln handlar om: