Sanny Lindström berättar om tacklingarna han skäms över

C More-experten Sanny Lindström är numera en av de främsta förespråkarna för spelarnas säkerhet. Under karriären gjorde han dock sig själv skyldig till en del fula saker. Detta berättar han i Betssons podcast SHL-podden möter.

Sanny Lindström har en lång och framgångsrik karriär bakom sig på isen med exempelvis spel i Timrå, Färjestad och Tre Kronor. Han tvingades dock avsluta karriären i förtid på grund av problem med för många hjärnskakningar och numera är han en av de främsta förespråkarna för spelarnas säkerhet.

FUL TACKLING I SCHWEIZ

Men under sin tid som aktiv delade han ut en del smällar själv. Bland annat en under hans tid i schweiziska Rapperswill. En smäll han skäms över.
— Det var en ruskigt, ruskigt ful tackling. Den absolut fulaste tacklingen jag har gjort. Jag kom in väldigt fel in i situationen, hoppade in och träffade bara huvudet och nu är det jag som står på barrikaderna och pratar om huvudtacklingar och hjärnskakningar…, berättar han i Betssons podcast SHL-podden möter och fortsätter:
— Den där killen somnade på isen. Det var faktiskt jäkligt läskigt och i efterhand mådde jag skitdåligt över det. Det var en ordentligt ful tackling och killen kanske var borta från spel i en månad, men kom tillbaka.

Lindström fick sju matchers avstängning för tilltaget och berättar att klubben vände honom ryggen och till och med ville sälja honom till Sverige mitt under säsongen. Men han vägrade och stannade året ut.

SKÄMS FÖR TACKLINGEN PÅ NILSON

En annan händelse som etsat sig fast hos Lindström är vedergällningen på Djurgårdens Marcus Nilson i kvartsfinalen 2005. Nilson hade två matcher tidigare försökt peta ut ögonen på Lindströms lagkamrat Kalle Koskinen i Timrå. Han stängdes av, men var nu tillbaka i spel.
— Då var det bara “okej, Marcus Nilson ska inte spela någonting nu”. Så i andra eller tredje bytet kommer jag från blindside och han ska precis bryta in. Det var ju bara en huvuddomare och nästan inga kameror så precis när han ska bryta in så kommer jag från blindside med axelskyddet rakt in i huvudet på honom. Han kommer inte ihåg någonting från matchen och det är så tragiskt att sitta och berätta när jag själv vet vad man går igenom vid en hjärnskakning. Jag säger det ju inte med stolthet. Jag skäms ju för det och hade jag vetat det jag vet nu om hjärnskakningar så hade jag spelat på ett annorlunda sätt.