Heino-Lindberg synar: HV71
Christopher Heino-Lindberg synar efter samtal med klubbrepresentanter samtliga 14 SHL-lag inför och under säsongen.
Nu har turen kommit till HV71.
- Två saker som sticker ut med truppen.
- ”HV71 vill äga spelet”
- ”Det har man inte ersatt”
- ”Ett byte jag tar alla dagar i veckan”
- ”Här har Blomqvist en del att bevisa”
Christopher Heino-Lindberg är en tidigare målvakt som under karriären spelade för klubbar som AIK, Hammarby och Färjestad. Han hörs och syns numera i podcasten Hockeymorgon som produceras av DobbTV för Sportbladet.

Foto: Bildbyrån (Collage)

”Nya” HV71
HV71 gör en rensning och river ner gamla väggar för att försöka bygga upp nya starkare. Man har hela 13 nya spelare och det som sticker ut när man tittar på truppen är framförallt två saker:
- Det ena är åldern. Man har en snittålder på 25 år som gör laget till det yngsta i hela serien, precis före unga Leksand.
- Det andra är att truppen känns lite lätt. Ganska små, rörliga och mobila spelare på gott och ont. Man är lättast i SHL med en snittvikt på drygt 83 kilo.
På målvaktssidan har man snott Modos stabila seriemålvakt Lassi Lehtinen efter att man sparkade ner laget i HockeyAllsvenskan. Lassi kändes sliten och inte den matchvinnare man trott i playoutserien men han har visat sig vara en stabil seriemålvakt. Sedan tidigare har man kvar Frederik Dichow som man vet är bra när det gäller även om han kan vara lite ojämn under en grundserie.

Foto: Bildbyrån.

Backar
Backsidan har man byggt om och satsat på en annan backprofil då man vill äga mycket puck nerifrån. Man har satsat på mindre och lättare killar med passningsskicklighet som främsta styrka. Man har gjort sig av med större rejälare men om något trubbiga pjäser. Rätt eller fel? Det får tiden visa. HV71 vill äga spelet och går lite i samma riktning som många andra lag gör på senare tid. ”Den moderna rörliga backen”. Brynäs var ett bra exempel på att det funkar förra året även om man till slut föll i en finalserie mot ett Luleå där man vägde lite lätt framför egen kasse.
HV sa tack och hej till den defensivt skickliga Mikael Seppälä. Oscar Engsund skeppade man iväg till Luleå. Joey LaLeggia var egentligen den enda backen jag tror man ville ha kvar men när Andreas Borgman dök upp föll valet på honom. LaLeggia är en skickligare offensiv back som tillför mer spets i PP men där Borgman är mer komplett över hela banan vilket man värderar högre. Jag gillar LaLeggia som är skicklig men han kan också se lite fat and happy ut emellanåt. En bra värvning av DIF även om Joey inte känns som någon karaktärsspelare att bygga en vinnarkultur runt.

Foto: Bildbyrån.

Forwardssidan
Man har tappat offensiv spets i Henrik Borgström och André Petersson vilket jag inte tycker man ersatt riktigt. André Petersson var dessutom riktigt bra om inte bäst ihop med Dichow när det gällde som mest i playout-serien. André blev erbjuden ett kontrakt men ska ha tackat nej, Borgström var klar för Rönnbergs Fribourg redan i januari. Man har istället tagit in Lukas Rousek och Aleksi Heponiemi som ersättare. Det är inte några självklara succévärvningar, men spelare som kommer ifrån poäng starka säsonger i AHL. En profil som är något yngre och som man hoppas fortfarande är hungriga på NHL.
Nikola Pasic är en ren statistikvärvning då han hade väldigt bra underliggande siffror i fem mot fem förra säsongen. Statistiskt sett så äger han mycket puck och är bra på att sätta upp spel. Pasic gjorde 24 poäng förra året och 22 av dem var i fem mot fem. Väldigt bra siffror. Enligt mig är det dock en liten chansning då Pasic känns ojämn och kan gå från att briljera vissa matcher till
att helt försvinna.
Man har bytt ut rutinerade Radan Lenc och Tanner Kero mot Justin Kloos och Riley Woods vilket jag tar alla dagar i veckan. Justin Kloos är en kanonvärvning och en personlig favorit. Kloos behöver leverera offensivt för att HV ska kunna lyfta. Riley är jag inte lika säker på. Han är fin i powerplay och rätt kul att se på men hamnar ofta på utsida i spelet och lite ”high risk, high reward”. Han orsakar ofta pucktapp på fel ställen i banan som leder till livsfarliga turnovers emot.
Linus Lindström, nerdragen från Skellefteå, är en underskattad och gedigen tvåvägscenter. En maskin och lagspelare med få misstag över isen. Lindström var skadad hela förra året men matchas nu in i truppen. Sen tidigare så har man succétalangen Jamiro Reber, kraftpaketet Joona Luoto och SHL:s Connor McDavid: Jonathan Ang. En av SHLs absolut bästa rushspelare. Skicklighet framåt finns för att vara ett övre halvan-lag. Men då måste man få träff på Lukas Rousek och Aleksi Heponiemi – annars är spetsen tunn.

Foto: Bildbyrån.

Nu har Blomqvist en del att bevisa
Starten har varit allt annat än bra. Efter en skaplig försäsong så har man radat upp fem raka förluster. Det är klubbens sämsta start någonsin. Backsidan ser, som jag förutspått, lite mjuk ut och frågan är hur bra man blir runt egen kasse? Motståndarna kommer också att äga puck även om HV71:s visa i år ska vara puckinnehav.
Anton Blomqvist har nu fått sätta sin egen prägel på laget och fått igenom värvningar efter den profil han velat ha. I slutändan handlar det dock om vilka som är bäst när pucken inte är på bladet, bäst i spelet utan puck både offensivt och defensivt.
Här har Anton en del att bevisa.
Den här artikeln handlar om: